Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LAU KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LAU KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Lau 2007-05-11 135.JPG

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LAU KYRKA (akt.), LAU KYRKA (akt.)

1200 - 1250

1200 - 1299

1265 - 1265

Gotland
Gotland
Gotland
Lau
När-Lau församling
Visby stift
Lau kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2009

Lau kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Vid mitten av 1200-talet byggdes det nuvarande treskeppiga långhuset och ett romanskt kor med korsarmar. Koret var förmodligen försett med en absid.

Under 1300-talet revs det romanska koret varefter ett rakt avslutat kor, även det treskeppigt, och en liten sakristia uppfördes. Delar av det romanska korets södra korsarm finns bevarade i det nuvarande korets sydmur. Utgrävningar efter andra lämningar av det tidigare koret har varit resultatlösa. När det nya koret byggdes återanvändes kvaderstenar, fönsteromfattningar och sockelstenar.

Kyrkan är uppförd av kalksten, koret bestå...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten av sandsten, tillverkad av Sigraf för en föregångare till den nuvarande kyrkan.

Sigraf (Konstnär)

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
De båda ljuskronorna av järn tillverkas.
År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt i sandsten

Sighrafr (Konstnär - Bildhuggare)

År 1200 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus. Samtidigt uppfördes kor med korsarmar, dock senare rivna (cirka 1300)
År 1200 - 1300 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålning, ornamental fris
År 1200 - 1299 Nybyggnad
Under första hälften av århundradet byggdes långhuset samt ett kor i korsform. I korets N och S korsarmar har det troligen varit kapell som p.g.a. högt placerade fönster antas ha haft en övervåning. Kor och långhus verkar vara uppfört i enhetlig stil p.g.a. kapitälornamentik m.m. Under 1200-talets andra fjärdedel tillkom ”Likporten” (långhusets SV portal) och ”Klockarporten” (långhusets N portal). I ”Klockarporten” finns en bom av furu som tros vara ursprunglig. ”Likporten” har en dörr av stående ekbräder, invändigt klädd med gråmålade furubräder. Den har smidda järnbeslag som troligen är medeltida. ”Klockarportens” dörr, från restaureringen 1958-60, har smidda järnbeslag som troligen är återanvända medeltida beslag. Ornamental målning i tornbågsnischen.
År 1240 - 1249 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Det stora triumfkrucifixet tillverkades av Hejnummästaren. Triumfkrucifixet av ek är det största i Norden.

Hejnum-mästaren (Konstnär)

År 1265 - 1265 Nybyggnad
I den treskeppiga byggnaden har byggmästaren Botvid från Eskelhem och hans son Lafrans Botvidarson varit verksamma. Lafrans var det främsta namnet inom unggotiken på ön. Vissa skulpturdelar som ingår i portalerna kan vara från en äldre kyrka, gjorda av Globus.

Botvid från Eskelhem (Byggmästare)

Globus (Konstnär)

Lafrans Botvidarson (Byggmästare)

År 1280 - 1320 Fast inredning - glasmålning
Glasmålningar, rester i koret
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Kor (treskeppigt), ersatte det äldre koret
År 1280 - 1320 Nybyggnad - Sakristia
Sakristia, troligen samtida med det nuvarande koret
År 1300 - 1300 Nybyggnad - Korparti
omkring 1300. Det stora gotiska koret byggdes. I dess S mur kan man ana resterna efter en gavel som visar på det tidigare korsformade koret. De gotiska portalerna ”Konfirmandporten” och ”Brudporten” uppfördes. ”Konfirmandportens” baspartier restaurerades 1958-60 då även dörren från 1892 byttes ut. ”Brudportens” vittrade delar byttes 1943 och 1958-60. Långhusets och sakristians fasader samt korets Ö gavelfält är putsade och kalkade. Sakristian byggdes, troligen av återanvänt material från 1200-talskyrkan.
År 1400 - 1450 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp, troligen utfört i Lübeck
År 1400 - 1400 Specifika inventarier - kyrkklocka
omkring 1400. Kyrkklockan (numera placerad i långhuset), är besläktad med Apengeterklockorna, tillverkades.
År 1520 - 1520 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålning, figurscen
År 1520 - 1520 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Intressanta muralmålningar gjordes i den igenmurade tornbågen, i långhusets V mur. Den föreställer Kristus som världsdomare samt Kristus med Apostlarna.
År 1587 - 1587 Fast inredning - altare
Detta årtal finns inskrivet i den medeltida altarskivan.
År 1598 - 1598 Fast inredning - orgel
Den orgel som kom till Lau kyrka 1892-93, byggdes för Visby domkyrka, av orgelbyggaren Gabriel Herlicius. 1949 skrev man i Gotlänningen att en av de äldsta spelbara orglarna i landet finns i Lau kyrka.

Gabriel Herlicius (Orgelbyggare)

År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol, möjligen tillverkad av Jochim Sterling
År 1680 - 1680 Fast inredning - predikstol
Predikstolen tillverkades.
År 1687 - 1687 Ändring
Man betalade för murarmästare och kalk.
År 1688 - 1693 Ändring - ombyggnad, fönster
Flera betalningar gjordes för nya fönster.
År 1697 - 1697 Underhåll
Redan på denna tid var det bekymmersamt med underhållet av kyrkobyggnaden. Första rikskollekt som någonsin insamlats till en kyrka gick just till Lau.
År 1703 - 1703 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet förvärvades från moderkyrkan När. Det härstammar från 1400-talet och har en baksida från 1300-talet. Målades predikstolskorgen av Christian Lorentz Numens.

Christian Lorenz Numens (Konstnär)

År 1737 - 1737 Ändring
”Kalck til kyrkiomurningen” anskaffades.
År 1739 - 1754 Ändring - ombyggnad
1739 Betalningar gjordes för glasmästare, kalk, murare och tegelsten. 1753-54 Betalning gjordes för nya trappan till predikstolen samt kronan (baldakinen) på predikstolen.
År 1754 - 1754 Ändring
Takstolarna byttes ut i långhuset. Eventuellt har en del gammalt virke återanvänts. Målades de nya predikstolsdelarna av J. H. Dreutz.

Johan Hindrik Dreutz (Konstnär)

År 1756 - 1756 Ändring - restaurering
Restaurering skedde av kyrktak och av takryttaren. Långhusets takstol förnyades delvis och takvinkeln ändrades något. Till konstruktion och utformning anses korets takstol vara medeltida. Flertalet bjälkar har dock bytts ut p.g.a. röta. Man fick ekonomisk hjälp för åtgärderna.
År 1763 - 1778 Underhåll - takomläggning
1763 Vid en visitation rekommenderas att en omläggning av yttertaket. 1765 Återigen rekommenderades en omläggning av yttertaket. Man rekommenderade även att förse kyrkan med tegeltak, vilket delvis gjordes. 1778 Kyrktuppen sattes upp. Detta är ett troligt årtal för läggning av tegeltak.
År 1782 - 1782 Fast inredning - bänkinredning
Man betalade för åtta nya bänkar.
År 1785 - 1785 Fast inredning - port
Årtalet står på nyckelskylten och beslagen av svartmålat smidesjärn på sakristians dörr. Den är av stående furubräder som utvändigt är klädda med profilerade bräder i blåmålat vinkelmönster. 1788 finns utgift för dörrens förfärdigande.
År 1793 - 1793 Ändring - ombyggnad
Den mindre, troligen medeltida, takryttaren avlägsnades.
År 1794 - 1794 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Man betalade för målning av 14 nya bänkar, sakristidörr m.m.
År 1805 - 1805 Ändring - restaurering, exteriör
Detta årtal finns inskrivet på den SÖ långhusportalens tympanonfält. Kyrkan genomgick detta år en omfattande yttre restaurering.
År 1807 - 1807 Underhåll - målningsarbete, interiör
Omfattande förnyelse skedde i kyrkorummet. Väggarna och kolonnerna vitkalkades. Svart färg applicerades i linjer och kvadermönster samt som stänkmålning på de västligaste kolonnerna. Ett kalkstensgolv lades i koret.
År 1821 - 1821 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal i tornspira.
År 1830 - 1830 Äldre kulturhistorisk inventering
En riksomfattande inventering utfördes i samtliga kyrkor. I inventeringen över Lau kyrka anger man byggåret till 1122.
År 1840 - 1840 Ändring
Sakristians ursprungliga brädgolv utbyttes mot stengolv. Sakristians öppna spis från sent 1700-tal utbyttes mot en kakelugn.
År 1876 - 1876 Ändring - ombyggnad, fönster
Kyrkans väggar putsades åter invändigt. Långhusets fönster förstorades genom 2 fots (60 cm) förlängning nedåt.
År 1886 - 1886 Underhåll - fönster
Korfönstren fick delvis nya stenomfattningar och nya ”blybågar samt glas”.
År 1892 - 1893 Ändring - restaurering
En större restaurering skedde i nygotisk stil. Hela kyrkorummet omgestaltades. Restaureringsförslaget upprättades av arkitekt Gustaf Pettersson, Stockholm. Bänkinredningarna från 1703 slopades till förmån för öppna bänkar. Den stora orgeln från Visby domkyrka placerades i ett jättelikt orgelhus, vilket upptog hela västväggen. Detta medförde att krucifixet fick flyttas från V till N väggen. Hela inredningen, inräknat den färgrika predikstolen från 1754, målades i ekimitation. Kalkstrykningen på bågar, kolonner och omfattningar avlägsnades. Trägolv lades in i hela kyrkan, det höjdes 3 dm i långhuset samt ytterligare 4 dm i koret. De yttermurar som inte var putsade utan uppförda med huggna stenar fogströks med cement.

Gustaf Pettersson (Arkitekt)

År 1916 - 1916 Ändring
Sakristian fick en murad skorsten.
År 1923 - 1924 Underhåll
N sidan av taket repareras.
År 1931 - 1931 Underhåll - exteriör
N, S och Ö murarna konstaterades vara fuktangripna.
År 1932 - 1932 Teknisk installation - värme
Ett program upprättades för införande av värmeledning.
År 1934 - 1934 Underhåll
Tillstånd gavs till nytt golv i tornet, uppsättande av ledare för klocksträngen i valvet, tröskel till huvudentrén på S fasaden samt målning och spackling av S sidans samtliga dörrar.
År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad, takstol
Tillstånd gavs för reparation av tak. Galvaniserad plåt alternativt blyplåt föreskrevs istället för kopparplåt. Konsthistorisk fackman skall undersöka takstolar innan de togs ned. J. Roosval undersökte taket inför årets stora reparation. Takstolsvirket konstaterades vara angripet av röta.
År 1936 - 1936 Ändring
Delar av putsen lossnade från Ö muren och sakristian. Inga åtgärder hann vidtagas innan andra världskriget bröt ut.
År 1943 - 1943 Konservatorsarbeten
Fogstrykning skedde på den N portalen. Konserveringen utfördes av R. Lydahl, Etelhem.

R Lydahl (Konservator)

År 1946 - 1946 Äldre kulturhistorisk inventering
Gotlands kyrkor undersöktes av Byggnadsstyrelsen. Lau kyrka var då i behov av omedelbara åtgärder.
År 1949 - 1949 Äldre kulturhistorisk inventering
Sven Söderholm vid Byggnadsstyrelsen gjorde en ny undersökning där han fann att det rann vatten utmed väggarna från de otäta fönstren. Delar av taket och tornspiran var i mycket dåligt skick.
År 1950 - 1950 Ändring - restaurering
Byggnadsstyrelsen gav Åke Porne i uppdrag att lägga förslag till en restaurering. Församlingen uppmanades att genom tillfälliga åtgärder stötta takryttaren, som annars riskerade att falla ned.

Åke Porne (Arkitekt)

År 1952 - 1952 Ändring
Kyrkans åskledare omlades då den tidigare var otillräcklig. Åke Porne presenterade ett första utkast till åtgärder. Hans ledande idé var att frilägga arkitekturen i kyrkorummet. Kyrkorådet ogillade Pornes förslag. Man hade dessutom inte råd att genomföra det. Genom att riksantikvarien Bengt Thordeman såg till att Lau fick statliga bidrag kunde Porne genomföra sitt allra mest radikala förslag.
År 1958 - 1960 Ändring - restaurering
Lau kyrka restaurerades enligt förslag av arkitekt Åke Porne. Konserveringsrapporten anger att kyrkan helt har omputsats i sen tid. Endast mittpartiet på V väggen har orginalputs och medeltida målningar. I främre delen av kyrkan nyputsades alla ytor. På pelarbågarna målades fogarna så att de blev lika stenen. Fenom användes för att tvätta stenen. Portbladet i den SÖ långhusportalen tillkom. Sakristian putsades och avfärgades i grått. Sadeltakets vattrandade, tjärade furubräder omlades. Alla tak utom sakristians kläddes med kopparplåt. Golven belades invändigt med slipade kalkstensplattor samtidigt som det sänktes. Predikstolen byggdes om. Ett järnskrank sattes upp mellan långhus och kor. Den medeltida altarskivan lades i golvet framför altaret, vilket förminskades. Det nygotiska altarskranket från 1892 ersattes med ett järnräcke. Medeltida glasmålningsfragment sattes in i ett av de romanska korfönstren. Nya orgeln byggdes med pipor från föregående orgel. Värmeledning med ett varmluftsaggregat i ett pannrum under sakristian. En ny Maria-bild tillverkades till altarskåpet av Bertil Nyström, Slite. Invigning hölls av riksantikvarie Bengt Thordeman och kyrkoherde Hilding Jakobsson.

Bertil Nyström (Konstnär)

Åke Porne (Arkitekt)

År 1961 - 1961 Teknisk installation - värme
Varmluftsaggregatet byttes ut p.g.a. fabrikationsfel.
År 1962 - 1962 Teknisk installation - el
Avslag på begäran om ytterligare belysning. Elektriskt ljus fanns endast över orgeln och i predikstolen.
År 1968 - 1968 Underhåll
Tillstånd gavs av RAÄ för en reparation putsen på en mindre yta bakom altarskåpet, samt för inklädnad av solbänkar och sakristians hängränna med blyplåt.
År 1974 - 1974 Ändring
Kyrkklockan spräcktes. Den lagades i Tönsberg i Norge genom svetsning. Vid en besiktning konstaterades att altarskåpets tillstånd är katastrofalt.
År 1979 - 1979 Specifika inventarier - kyrkklocka
Den medeltida klockan sprack för andra gången. Nu ersattes den med en ny klocka.
År 1982 - 1982 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpets målning säkrades av konservator p.g.a. omfattande flagning och färgbortfall.
År 1988 - 1988 Fast inredning - port
Samtliga portar tjärströks.
År 1989 - 1989 Ändring
Länsstyrelsen gav tillstånd till rengöring av dräneringen runt kyrkan.
År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten
Konservator Carl Henrik Eliason konserverade altarskåpet.

Carl Henrik Eliason (Konservator)

År 2000 - 2000 Arkitekturbunden utsmyckning
Länsstyrelsen beslutar om restaurering och upphängning av magasinerade ljuskronor.
År 2003 - 2003 Ändring - restaurering, exteriör
En utvändig restaurering genomfördes då dräneringen lades 50 cm under golvnivån. Koppartaket och takryttaren sågs över och lagades/delvis lades om. Hängrännor och stuprör av kopparplåt monterades. Näten i takryttaren byttes. Sakristians faltak tjärströks och en taklucka monterades. Trätrall på klockdäcket reparerades och rengjordes. Klockbocksgenomförningen tätades. Fasaderna rengjordes och putslagades/foglagades. Fönstren, ljud- och ljusgluggarna sågs över. Portarna tätades, bladen tjärades, snörasskydd monterades. Åskskyddet kompletterades. Inspektionsbryggor och stegar byggdes på kor- och långhusvindarna. Det gamla pannrummet fylldes igen. Tre nya belysningsstolpar sattes upp. Materialet i kyrkogårdsgången byttes mot kalkstensflis. Reparationer gjordes på alla tre stigluckorna. Fasadputsen lagades och avfärgades. Putsen ströks tre gånger med vit kalkfärg. Tak, portblad och andra detaljer av trä tjärströks
År 2003 - 2004 Ändring - restaurering
Restaureringsprogrammet togs fram av arkitekt Jan Utas och en referensgrupp med representanter för Samfälligheten Gotlands kyrkor, Länsstyrelsen, Länsmuseet, Högskolan på Gotland och Lau Hembygdsförening. Studenter från högskolans byggnadsvårdsprogram hjälpte till med förstudier. Marken S om kyrkan dränerades. Handikappramper av kalksten byggdes. Golvet i bänkarna oljades. Portalerna konserverades av Rebeca Kettunen. Väggar och valv rengjordes, putslagades och avfärgades, målningarna konserverades. Nya ljuskronor av järn tillverkades av Wickmans Smide, Visby, de försågs med armaturer för belysning och strålvärme. I övrigt sågs kompletterades både belysningen och värme i kyrkan. Altaret revs och ett nytt byggdes upp av altarskivan som på 1960-talet lades ned i korgolvet. Altarskranket kompletterades. Nya, slutna bänkkvarter och två skärmväggar tillverkades. Predikstolen återuppsattes på sin ursprungliga plats tillsammans med de vid 1960-talet borttagna delarna (ljudtaket och trappan) och målningen på dessa konserverades resp. rekonstruerades. Orgeln flyttades till den N korväggen. Krucifixet, altarskåpet, dopfuntslocket, fattigstocken och de två väggskåpen i Ö korväggen konserverades av C. H. Eliason En nummertavla från 1700-talet fick nytt stativ och placerades i kyrkorummet. Textilierna sågs över och ny förvaring anordnandes av textilkonsulterna Lotine, altarprydnader nyproducerades för att passa det nya altaret. Elringning installerades. Ljuskronorna renoverades av Dahlströms metallgjuteri HB.

C H Eliason (Konservator)

Jan Utas (Arkitekt)

Wickmans Smide, Visby (Firma)

År 2004 - 2004 Ändring - restaurering
Likvagnen renoverades av Bernt Hallgren.

Bernt Hallgren (Okänd)