KALMAR ARBY KYRKA 1:1 - husnr 1, ARBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ARBY KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1199 1200 - 1249 |
|
| Kalmar | |
| Kalmar | |
| Småland | |
| Arby | |
| Arby-Hagby församling | |
| Växjö stift | |
| Arbylund 104 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår Ej registrerat Ursprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatspe... |
|
Inventeringsår Ej registrerat Ursprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatspe... |
| År 1100 - 1199 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Dendrokronologi visar att virket i takstolarna är från denna tid. Dessa takstolar ingick sannolikt i den första byggnadsetappens kyrka som bestod av långhus och kor. | |
| År 1180 - 1219 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
| Invändig absid | |
| År 1200 - 1249 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1250 - 1274 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| 1770-72 nedmonterdes tornet till långhusets murkrön och en ny västgavel murades upp. Tornets norra och södra murverk finns därmed bevarat upp till långhushöjd. | |
| År 1280 - 1319 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1403 - 2003 Ändring | |
|---|---|
| 1403 Kyrkan fick sin ännu i bruk varande storklocka. 1599 En kyrkogårdsmur uppfördes, sannolikt en stenmur med spånklädd trätäckning. Samtidigt eller strax före byggdes en klockstapel. 1606 Två klockor var placerade i tornet och en i en fristående klockstapel. 1609 Två sidoaltare togs bort. Ny predikstol och bänkinredning byggdes. 1613 Skrank av svarvade pelare uppsattes mellan koret och långhuset. 1619 Klockstapeln stod helt färdig. 1623 Kyrkan fick plant innertak av trä. Tidigare hade en öppen takstol utgjort innertaket. I samband med detta byggdes läktaren om. 1624 och 1637 Tornet renoverades. 1626 Sakristians tak spånades. 1629 Kyrkans tak lagades. 1630 Dopfunten försågs med trälock. Timglas anskaffades. 1635 Benhus byggdes vid den östra gaveln 1662 Kyrkogårdsmuren reparerades. 1666 Vapenhuset uppfördes i timmer. 1664 Läktaren förbättrades eller byggdes ut. 1674 Nya bänkar anskaffades. 1687 Gjordes stora reparationer av kyrkan. Sannolikt fick kyrkan då sin bänkinredning. Ett kapell byggdes också på ”skogsbygden” nuvarande Karlslunda. 1688 Kyrkan och bänkarna målades. Före 1770 Kyrkans fasad hade en skiftande exteriör avfärgning i rosa, gula och orangea kulörer. 1706-41 De norra fönstren i långhuset togs upp. 1722 Ny kyrkodörr gjordes. 1725 Kyrkans yttertak reparerades 1736 Kvinnofolksläktare byggdes. 1770 Predikstolen byggdes. 1770-72 Västtornet revs liksom den tornmur som bildade vägg mot kyrkorummet. Genom detta utökades kyrkorummet åt väster. Större delen av muren mellan koret och långhuset togs bort liksom hela gallerverket (korskarnket) från 1613. Fyra nya fönster öppningar togs upp på kyrkans södra sida, en över kordörren och två på kyrkans norra sida. Kyrkan fick ny läktare samt ny panelning av taket ”med skön bemålning beprydd”. Nytt vapenhus av sten med spåntak byggdes på kyrkans södra sida. Detta ersatte ett tidigare i trä. Kyrkan fick ny altaruppsättning och ny predikstol. Den senare placerades på den norra sidan istället för som tidigare på den södra. På grund av att kyrkan förlängts i väster utökades även antalet bänkrader. 1776 Rappades och vitlimmades kyrkan exteriört och försågs med vattrännor. 1795 Kyrkogårdsmuren omlades. 1796 Taken stod nystrukna med tjära och vitriol. 1803 Ny kakelugn installerades 1821 Renoverades och byggdes kyrkan om av murarmästaråldermannen Johan Petersson, Kalmar: Vapenhuset vid den södra dörren revs och omfattningen till den södra entrén rusticerades. Den södra stigluckan byttes ut mot en grind. Benhuset från 1635 flyttades från den östra gaveln till en plats nordväst om kyrkan. Den södra långsidans västra dörr murades igen i sin nedre del och blev ett fönster. Tornets södra dörröppning murades igen. Fönstren förstorades ”7 st fönster nygjordes och nedfälldes 2 alnar”. Fönstren gjordes med ”valv över” och alla lika höga (5 1/2 aln). De gamla fönstrens bredd behölls. På den västra gaveln gjordes en öppning till en ny dörr med ”valv däröver”. Över dörren gjordes ett nytt fönster (i likhet med de gamla) och med ”valv däröver”. En rundbågig entré till sakristian togs upp från kyrkogården. En rundbågig uppgång till predikstolen från sakristian gjordes. Uppgången försågs med trätrappa. I samband med detta flyttades predikstolen närmare hörnet av muren. Detta medförde att man upplevde korgen som för trång varför denna utökades med en spegel och ljudtaket gjordes om. Den gamla entrén till koret från kyrkogården murades igen i sin nedre del så att ett fönster bildades. Korets fönster behandlades på samma vis som kyrkans övriga fönster. Den mindre öppningen till kyrkan, på södra sidan under läktaren, murades igen. Christinelunds stolrum flyttades till den plats där korets igenmurade södra dörr tidigare var. Christinelunds tidigare stolrum i långhusets sydöstra hörn överläts till Gräsgärde. Den gamla flata takpanelen togs bort över hela kyrkan och i dess ställe gjordes en välvd panelning ”med en vacker gesims av bräder”. Till läktaren gjordes två trappor. Nytt golv lades in i hela kyrkan, även i koret. Syllarna under bänkarna gjordes tre tum högre. Hela kyrkan ommålades och förgylldes. 1841 Klockstapel byggdes och fick sin plats söder om kyrkan. Tidigare hade klockstapeln varit placerad öster om kyrkan. 1845 Kyrkan spritputsades. 1852 Den första orgeln skaffades och dagens (2006) orgelfasad byggdes. I samband med detta ombyggdes läktaren för orgeln. 1854 Golvet reparerades och kyrkan vitrappades. 1874 Spåntaket rödtjärades 1876-78 Kyrkan fick återigen ett nytt golv. Ett nytt altarskrank tillverkades. Bänkarna gjordes lägre. Ny altartavla av Waldemar Tode anskaffades. Kyrkan målades invändigt av målarmästare Schöld, Kalmar. 1883 Ny kamin köptes in och placerades i den mellersta fönsternischen på kyrkans norra långvägg. Röken leddes ut genom ett rör genom fönstret. 1884 Åtskilliga kyrkbänkar hade skadats av fukt och svampbildning. 1886 Kaminen fungerade dåligt och man byggde en ny rökkanal i den befintliga muren upp till taket, där en smal murstock tog vid. 1904 Den ursprungliga orgeln byttes ut mot en ny byggd av J. Magnus, Göteborg 1915-16 Större delen av kyrkans tak omkläddes med nya ekspån. Taket behandlades med takspånsolja. Kyrkan målades om interiört och exteriört 1940 Kyrkans fönster försågs med nya innerbågar. 1944 Genomgripande renovering genomfördes under arkitekt Johannes Dahl, Tranås. För utförligare beskrivning se Arbets- och materialbeskrivning till restaurering av Arby kyrka ATA. Kyrkan fick ett centralvärmesystem med lågtrycksånga och elektrifierades. Bänkarna byggdes om för större bekvämlighet och de tre främsta bänkraderna togs bort. Kyrkorummet och sakristian försågs med nya inre vindfångsdörrar. Den övre välvda delen på sakristians fönster sattes igen och ett rektangulärt fönster insattes. Läktaren nyinreddes med lösa bänkar utan gavlar och ryggstöd i den södra delen. Bänkarna på den norra sidan sparades ”som minne”. Tak, läktare, bänkar, och altaruppställning ommålades. Bänkdörrarnas ursprungsfärg togs fram. Den Törneboumska gravhällen flyttades från mitten av koret närmare predikstolan. Interiört och exteriört lagades och kalkades väggarna. Altarringens knäfall kläddes om. Senare putslager i koret knackades bort och invigningskors togs fram och konserverades. På långhusets norra vägg intill det mittersta fönstrets högra kant hittades fragment av gotiska kalkmålningar av fyra huvuden vilka lämnades synliga. Två sidoaltarnischer med fyrkantiga öppningar återfanns vid koret. Vid reparation av putsen återfanns i korabsiden ett romanskt fönster som togs fram och försågs med glas. Arkitekt Johannes Dahl, Tranås. 1955 Ny orgel byggdes 1956 En dörr grävdes fram under golvet i sockenmagasinet. Sannolikt rörde det sig om den dörr som satt i kyrkans södra entré fram till år 1722. 1963 Värmepannan försågs med oljeaggregat. Ljudförstärkningsanläggning installerades. 1964 Den nordvästra delen av taket omtäcktes. Övriga delar lagades och hela taket omtjärades. 1971-73 Restaurering genomfördes under Rolf Bergh arkitektkontor och färgsättningen gjordes i samråd med konservator Sven Wahlgren. Nytt värmesystem med radiatorer installerades. Nytt avloppssystem installerades. Nytt elsystem installerades. Den norra murens nordvästra del förstärktes. Exteriört putsades fasaderna, taket tjärades om, fönstren skrapades och fernissades, den västra entrén handikappanpassades och solbänkarnas tegelbeklädnad byttes mot trä. Interiören putsades, kalkades och målades, bänkkvarteren byggdes om, nytt golv lades i kyrkorummet och sakristian. Innertaket togs ned och kompletterades med nya bräder och återuppsattes. Vid nedknackning av putsen återfanns ett igenmurat dörrhål och en trappa i muren mellan kyrkorummet och läktaren. Dessa togs fram och återställdes. Läktaren underbyggdes och de nya utrymmena installerades HWC, kapprum och förråd med städutrymme. Läktarens golvnivå sänktes delvis. Ny läktartrappa ersatte en äldre. Fönstren renskrapades från färg och fernissades, ny tvärpost lades in mellan befintlig tvärpost och bottenstycket, nya kopplade bågar insattes och samtliga fönster gjordes öppningsbara. De inre bågarna försågs med ett svagt färgat antikglas. Sakristian fick en ny skåpsinredning. På sakristians samtliga dörrar togs färgen bort och ersattes med fernissa. Dörren till vindfånget fick en ny beklädnad. Kyrkorummets innertak isolerades med mineralull. I samband med denna renovering gjordes även en arkeologisk undersökning av marken i kyrkorummet under ledning av antikvarie Karin Anderson. Denna utgrävning pågick under åren 1971-72. 1973 Vid schaktning söder om kyrkan påträffades en runsten vilken sannolikt var densamma som omtalas i äldre litteratur över kyrkan. Denna sten rengjordes, målades och uppsattes på den södra väggen i vapenhuset. 1986 En luftvärmepump installerades i kyrkan. 2003 Renovering genomfördes under arkitekt Hans Wigselius på Arkforum, Kalmar. För utförligare information se Slutbesiktningsrapport Arby kyrka DNR 32-1040-02 KLM. Takfallen lades om med ekspån som rödtjärades. Kyrkan omputsades exteriört och vitkalkades med kalk bruten med grön umbra och guldockra. Interiört ströks väggarna med silikat utom i de nedre delarna vilka ströks med oljefärg. Bänkkvarteren målades om. Bänkdörrarna konserverades endast. Dränering genomfördes runt hela kyrkan. En byggnadsarkeologisk undersökning gjordes i samband med renoveringen. För information kring denna se Byggnadsarkeologisk undersökning, Arby kyrka Dnr: 32-1040-02 KLM | |