ÅSTORP KVIDINGE 169:1 - husnr 8001, KVIDINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
KVIDINGE KYRKA (akt.), KVIDINGE KYRKA (akt.) | |
1884 - 1886 1886 - 1886 |
|
Skåne | |
Åstorp | |
Skåne | |
Kvidinge | |
Kvidinge församling | |
Lunds stift | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Centralkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, grekisk |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2016 Kvidinge medeltida kyrka lär ha uppförts i mitten av 1100-talet. Bakom kyrkan stod Mårten Stenmästare eller någon av hans lärjungar, som efter utfört arbete vid Domkyrkan i Lund även tog sig an flera landsbygdskyrkor. Dekoren skulpterades av sandsten, dagermurarna gjordes av fogstruken gråsten. Man har hittat några detaljer, som visar hur påkostad byggnaden måste varit. Dit hör ett tympanon med två lejon, som kan ha suttit kring en portal, tre konsoler, ett kapitäl och en spiralkolonn. Fynden, som idag förvaras på Historiska museet i Lund tillsammans med kyrkans medeltida dopfunt, antyder att kyrkan hade en blindarkad med konsoler o... |
År 1494 - 1494 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Storklockan, tillverkad 1494 av en okänd gjutare, pryds av rundstavar och ett latinskt textband. På storklockan finns även ett kristusmonogram med strålglans. |
År 1708 - 1709 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen från den gamla kyrkan, utförd 1708-09 av Gustaf Kilman i polykromt trä, är numer uppsatt bakom altaret i norra korsarmen. I centrum finns en relief, som föreställer kvällen då Jesus instiftade nattvarden. Under tavlan finns en predella med en texttavla, omgiven av postament. På dessa står spiralvridna kolonner med blomsterrankor, flankerade av beslagsvingar med varsin mansfigur. På kornischen står två änglar och en kartusch med akantusdekor omkring ett uppståndelsemotiv. | |
Gustaf Kilman (Hantverkare - Snickare) |
År 1737 - 1737 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Lillklockan från 1737, gjuten av Andreas Wetterholtz, pryds av växtbårder, lister, änglar- och helgonfigurer. | |
Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) |
År 1747 - 1747 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Mellanklockan från 1747, gjuten av Andreas Wetter-holtz, pryds av växtbårder, lister, änglar- och helgonfigurer. | |
Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) |
År 1788 - 1790 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1800 - 1800 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
---|---|
Kororgeln, byggd ca 1800, är tillverkad i ljust trä med svarta och förgyllda detaljer. Fasaden är tredelad med ett centralt tillbakadraget parti med en rundbågeportal. |
År 1884 - 1886 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor, korsarmar | |
N Andersson (Arkitekt) |
År 1884 - 1886 Nybyggnad - Korparti | |
---|---|
N Andersson (Arkitekt) |
År 1884 - 1886 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
---|---|
N Andersson (Arkitekt) |
År 1886 - 1886 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Kyrkobygget stod klart 1886. |
År 1886 - 1886 Fast inredning - altare | |
---|---|
Högaltaret är från 1886, uppbyggt som en ekådrad fyllningskonstruktion av trä. I norra korsarmen och sakristian finns sidoaltare av gråmarmorerat resp. vitmålat träramverk. |
År 1886 - 1886 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen från 1886 har i mitten en rundbågig altartavla målad av Mårten Eskil Winge. Den föreställer två apostlar som möter den återuppståndne Jesus på hans väg till Emmaus. Verket omges av en rundbågig guldram som flankeras av brunmålade kolonner med tärningskapitäl. Överst finns en trekantsgavel med rundbågefris, krönt av ett klöverbladskors. Altaruppsatsen är ritad av Salomon Sörensen och ritningarna signerade av Claes Grundström vid Överintendentsämbetet. | |
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) Claes Grundström (Arkitekt) |
År 1886 - 1886 Specifika inventarier - altartavla | |
---|---|
Altartavla målad av Mårten Eskil Winge. Den föreställer två apostlar som möter den återuppståndne Jesus på hans väg till Emmaus. Verket omges av en rundbågig guldram som flankeras av brunmålade kolonner med tärningskapitäl. | |
Mårten Eskil Winge (Konstnär) |
År 1886 - 1886 Fast inredning - altarring | |
---|---|
Altarringen från 1886, ritad av Sörensen, har ett ekådrat, femdelat räcke med kolonnformade balusterdockor. Knäfall och överliggare är klädda med rött tyg. | |
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) |
År 1886 - 1886 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunten från 1886 är gjord i snidad ek. Den har formen av en bevingad barnängel, som håller upp en godronnerad dopskål med korskrönt lock. Figuren står på en fot. |
År 1886 - 1886 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen från 1886, ritad av Sörensen, är gjord i brunmålat trä med detaljer i rött och guld. Korgens åtta fält med rundbågiga fyllningar skiljs av kolonner med gördelband och tärningskapitäl. Den står på en åttkantig fot, som förkortades av Theodor Wåhlin 1926. |
År 1886 - 1886 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredningen från 1886 av ekådrat trä, gestaltad av Sörensen, är omväxlande öppen och sluten, resultatet av en kompromiss mellan Nils Andersson och församlingen. Gavlarna och dörrarna till de slutna bänkarna i södra korsarmen är gjorda av ramverk och stående fyllningar, och avslutas överst av en tandsnittsgesims. De öppna bänkarna i långhuset har profilerade gavlar dekorerade med listverk och fyrpass. Ryggarna, omgjorda av Torsten Leon Nilsson 1967, är byggda av ramverk och speglar. På sitsarna ligger lösa, röda dynor från 2014. | |
Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt) Nils Andersson (Byggmästare) Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
År 1886 - 1886 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
---|---|
Orgeln, byggd 1886 av Rasmus Nilsson, har 24 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Den brunmålade fasaden, ritad av Sörensen, är arkitektoniskt uppbyggd av fem partier med rundbågiga pipfält. Det mittersta och de båda yttersta partierna kröns av trekantsgavlar. Orgeln renoverades 2014 och fick då bl.a. en ny fläkt och luftlåda. | |
Rasmus Nilsson (Orgelbyggare) |
År 1905 - 1905 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
1905 dekormålades valven med blomsterslingor i jugendstil. |
År 1926 - 1926 Teknisk installation | |
---|---|
1926 renoverades kyrkan av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin och försågs med elektrisk belysning och värmeledning. | |
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
År 1926 - 1926 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
---|---|
Ovanför korgen hänger en baldakin från 1926, ritad av Carl Andrén. Ljudtaket har nederst av en bård av cirklar och överst en korskrönt fial. | |
Carl Andrén (Arkitekt) |
År 1967 - 1967 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Kvarteren närmst koret förkortades så att mittgången blev bredare, kortrappan förstorades och belades med kalksten och bänkarna ställdes på ett upphöjt trägolv. Kyrkan ommålades, tornets koppartäckning gjordes om och fönstren försågs med innanfönster. | |
Eiler Graebe (Arkitekt) Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
År 1968 - 1968 Fast inredning - glasmålning | |
---|---|
1968 pryddes två fönster med kulörta glasmålningar av Nils Möller. | |
Nils Möller (Konstnär - Glaskonstnär) |
År 1976 - 1976 Underhåll - takomläggning | |
---|---|
1976 lades taket om med kopparplåt, som ersatte den gamla brunröda järnplåten. |
År 1985 - 1985 Underhåll - exteriör | |
---|---|
1985 reparerades kyrkan av Forsberg och Wikerstål arkitektkontor. Plastfärgen från 1967 avlägsnades och blottade ett lager av gul kalkfärg. Fasaderna var ursprungligen omålade. Ytorna ströks med silikat och fönster och dörrar ommålades. | |
Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor) |
År 1989 - 1989 Ändring - ombyggnad, interiör |
---|
År 2000 - 2000 Underhåll - exteriör | |
---|---|
2000 uppfräschades exteriören på nytt, nu efter BG Bygg- och Anläggningskonsults instruktioner. Fasaderna rengjordes och ommålades med silikat, fönster, dörrar och solbänkar målades och torntakets koppartäckning förnyades ytterligare en gång. |
År 2014 - 2014 Underhåll - interiör | |
---|---|
2014 tvättades, putslagades och målades interiören. Elledningarna drogs om, ljud-systemet byttes ut och flera inventarier renoverades. Bland färgskikten spårades ett gulaktigt lager, som man tror ha varit den ursprungliga färgen i hela kyrkan. Man tog fram denna nyans i vapenhuset och sakristian, men ommålade kyrkorummet i vitt. |