Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HÄRSLÖVS KYRKA (akt.), HÄRSLÖVS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349
Län	Skåne
Kommun	Landskrona
Landskap	Skåne
Socken	Härslöv
Församling	Landskrona församling
Stift	Lunds stift
Adress	Aspavägen 26
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan li... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster.

Under 1400-talet slogs valv i kyrkan li...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, absid

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Kyrkan antas vara byggd i början av 1100-talet, eventuellt redan i slutet av 1000-talet och är en av de äldsta stenkyrkorna i Skåne. Den uppfördes först med ett långhus och rakavslutat kor. Absiden är sekundär men tillkom redan på senare delen av 1100-talet. Långhus, kor och absid dekorerades invändigt med kalkmålningar. Absidens kalkmålningar dateras till 1150-1175. Olika teorier finns om tornet, som antingen är samtida med långhuset eller byggt efter absiden under senare delen av 1100-talet. Kyrkan hade då ingångar genom nord- och sydportaler i långhuset och högt sittande små fönster.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Under 1400-talet slogs valv i kyrkan liksom i de flesta andra skånska kyrkor. Tornet byggdes om, förstorades och fick sitt nuvarande utseende. Vapenhus byggdes på långhusets norr- och södersida.

År 1600 - 1650 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolens träsniderier är tillverkade av Jakob Kremberg och Statius Otto i början av 1600-talet. Trappan nygjordes 1938 av Eiler Græbe och färgerna restaurerades av Oscar Owald. Predikstolens sex sidor har inom rundbågiga nischer reliefer av evangelister med attribut, vapensköldar och en sida som visar uppståndelsen. Evangelisterna är Markus med lejon och Lukas med oxe. Korgens hörn pryds av snidade kvinnofigurer i halvfigur, föreställande sju dygder. De bär volutformade kapitäl. I korgens nedre del finns textfält avgränsade av snidade lejonhuvuden. Även i korgens övre del finns textfält samt en utkragande kornisch. Över korgen hänger en rikt ornamenterad åttasidig baldakin. Korgens står på ett kraftigt, putsat och gråmålat fundament. Predikstolens utformning kan ha förändrats under tiden och det är möjligt att figurerna ursprungligen gjordes till en läktarpredikstol.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt) Jacob Kremberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1600 - 1650 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolens träsniderier är tillverkade av Jakob Kremberg och Statius Otto i början av 1600-talet. Trappan nygjordes 1938 av Eiler Græbe och färgerna restaurerades av Oscar Owald. Predikstolens sex sidor har inom rundbågiga nischer reliefer av evangelister med attribut, vapensköldar och en sida som visar uppståndelsen. Evangelisterna är Markus med lejon och Lukas med oxe. Korgens hörn pryds av snidade kvinnofigurer i halvfigur, föreställande sju dygder. De bär volutformade kapitäl. I korgens nedre del finns textfält avgränsade av snidade lejonhuvuden. Även i korgens övre del finns textfält samt en utkragande kornisch. Över korgen hänger en rikt ornamenterad åttasidig baldakin. Korgens står på ett kraftigt, putsat och gråmålat fundament. Predikstolens utformning kan ha förändrats under tiden och det är möjligt att figurerna ursprungligen gjordes till en läktarpredikstol.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

Jacob Kremberg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1680 - 1680 Rivning - delvis riven
Åtgärd	1680 revs det norra vapenhuset, teglet användes att bygga upp en klocktornstrappa 1688.

År 1768 - 1768 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1768 fick hela kyrkan nytt blytak.

År 1778 - 1778 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan av malm göts 1778 av Abraham Wetterholtz. Den är dekorerad med akantusbladbårder och inskriptioner.
Upphovsman	Abraham Wetterholz (Klockgjutare)

År 1793 - 1793 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1793 byttes blytaket till tegeltak och tornets trappgavlar togs bort.

År 1818 - 1818 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1818 lades blytak igen.

År 1825 - 1825 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan göts 1825 av S C Grönwall i Stockholm. Den har dekorationer med inskriptioner, friser av hjärtformiga blad och Maria och Josef med Jesusbarnet.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1830 - 1839 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1830-talet förstorades antagligen fönsteröppningarna.

År 1837 - 1837 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Taket ersattes 1837 med koppartak och takstolarna byggdes om.

År 1849 - 1850 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	1849-50 byggdes en korsarm mot norr efter ritningar av domkyrkoarkitekt C G Brunius.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1856 - 1857 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Överintendentämbetet omarbetade Brunius ritningar och försåg även södra sidan med en korsarm som byggdes 1856-57. Vid denna tid murades stora delar av tornets södra vägg om, nya öppningar togs upp i kor och absid, klockbocken nytillverkades. En interiör omgestaltning med ny orgelläktare, ny altartavla och nya bänkar gjordes också.

År 1857 - 1857 Nybyggnad - Korsarm/ar

År 1857 - 1857 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altartavlans målning är utförd 1857 av den danska konstnären Christian Thörrestrup och föreställer Jesus och två av lärjungarna vid måltiden i Emmaus. En mycket känd skildring av måltiden i Emmaus är gjord av Caravaggio 1601. (Målningen skildrar den dag Jesus återuppstod från de döda och delade en måltid med två lärjungar i Emmaus. När brödet bröts kände de igen honom och då försvann han.) Tavlan omges av en rundbågig djup ram med infälld belysning.

År 1857 - 1857 Specifika inventarier - altartavla

Åtgärd

Altartavlans målning är utförd 1857 av den danska konstnären Christian Thörrestrup och föreställer Jesus och två av lärjungarna vid måltiden i Emmaus. En mycket känd skildring av måltiden i Emmaus är gjord av Caravaggio 1601. (Målningen skildrar den dag Jesus återuppstod från de döda och delade en måltid med två lärjungar i Emmaus. När brödet bröts kände de igen honom och då försvann han.) Tavlan omges av en rundbågig djup ram med infälld belysning.

År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Orgeln, är ursprungligen från 1857, byggd av Sven Fogelberg, ombyggd 1937 av Th Frobenius i Danmark samt restaurerad och utökad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1992. Organisten sitter vänd mot församlingen. Orgeln kompletteras av ett piano i långhuset. Orgelfasaden från 1857 är indelad i tre fält med synliga pipor. Det förhöjda mittfältet är rundbågigt, sidopartierna är rakt avslutade. Fasaden har skuren dekor i form av växtornament och räfflor. Mittpartiet kröns av en lyra. Fasaden är gråmålad med förgyllda och blå detaljer.
Upphovsman	Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) Sven Fogelberg (Orgelbyggare) Theodor Frobenius (Orgelbyggare)

År 1857 - 1857 Fast inredning - orgel, orgelverk

Åtgärd

Orgeln, är ursprungligen från 1857, byggd av Sven Fogelberg, ombyggd 1937 av Th Frobenius i Danmark samt restaurerad och utökad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1992. Organisten sitter vänd mot församlingen. Orgeln kompletteras av ett piano i långhuset. Orgelfasaden från 1857 är indelad i tre fält med synliga pipor. Det förhöjda mittfältet är rundbågigt, sidopartierna är rakt avslutade. Fasaden har skuren dekor i form av växtornament och räfflor. Mittpartiet kröns av en lyra. Fasaden är gråmålad med förgyllda och blå detaljer.

Upphovsman

Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)

Sven Fogelberg (Orgelbyggare)

Theodor Frobenius (Orgelbyggare)

År 1874 - 1874 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen, från 1874 men senare ombyggd, har svarvade balusterdockor och volutformade ornament sammanhållna av en överliggare. Altarringen är gråmålad med förgyllda detaljer och överliggare i grönt och rött. Knäfallet är tygklätt.

År 1884 - 1884 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	1884 lades nytt golv i kyrkan med gula åttkantiga tegelplattor och mindre svarta cementplattor.

År 1891 - 1894 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	1891 och 1894 byttes koppartaket till järnplåtar.

År 1891 - 1891 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1891 Kyrkans fönsterbågar av trä byttes till dagens gjutjärnsbågar och solbänkarna av järn tillkom.

År 1891 - 1891 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten från 1891 är gjuten, förmodligen av betong och polerad. Den runda cuppan har reliefer i övre delen bestående av fyra cirklar med kors. Skaftet är format som flera små kolonner. Foten är kvadratisk. Kanten på cuppan har en avslagen bit.

År 1898 - 1898 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen av trä är från 1898 men har förändrats 1938 av Eiler Græbe då ryggarna blev täta och 1978 av C-A Acking med ny färgsättning och med färre och glesare bänkar så att hälften av platserna togs bort. Bänkarna är öppna med rikt snidade gavlar som kröns av en cirkel. Ryggarna har ett ramverk med fyllning. Psalmbokshylla och fotstöd är integrerat och lösa dynor ligger i bänkarna. Bänkarna är marmoreringsmålade i grönt med accenter i rött. De främsta bänkarna vid sidogången till korsarmen avskärmas med sekundära skärmar.
Upphovsman	Carl-Axel Acking (Arkitekt) Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1898 - 1898 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen av trä är från 1898 men har förändrats 1938 av Eiler Græbe då ryggarna blev täta och 1978 av C-A Acking med ny färgsättning och med färre och glesare bänkar så att hälften av platserna togs bort. Bänkarna är öppna med rikt snidade gavlar som kröns av en cirkel. Ryggarna har ett ramverk med fyllning. Psalmbokshylla och fotstöd är integrerat och lösa dynor ligger i bänkarna. Bänkarna är marmoreringsmålade i grönt med accenter i rött. De främsta bänkarna vid sidogången till korsarmen avskärmas med sekundära skärmar.

Upphovsman

Carl-Axel Acking (Arkitekt)

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1906 - 1909 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1906 dekorationsmålades kyrkas valv och väggar. Målningen fick stark kritik av Överintendentämbetet och kalkades över redan 1916.

År 1942 - 1942 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	1942-43 fick kyrkan nya portar.

År 1951 - 1951 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1951-52 byggdes vapenhuset om efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1956 - 1956 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	1956 monterades två gallergrindar i vapenhuset tillverkade av konstnär Stig Ryberg, Kattvik.

År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1977-78 genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Carl-Axel Acking. Kyrkan omputsades och målades med silikatfärg. Väggen mellan kor och absid togs bort och absidens dörr- och fönsteröppningar sattes igen, nischer återupptäcktes. De romanska kalkmålningarna togs fram och konserverades. Nytt golv i form av gult tegel lades i kyrkorummet, det gamla golvet återanvändes i vapenhus, kor och vid dopplats. Brädgolvet under bänkarna togs bort och bänkarna glesades ut. Kyrkans fönster kompletterades med innerbågar. I korsarmarna byggdes skärmväggar, bakom vilka sakristia och förråd inreddes. Nytt altare och ny inramning till altartavlan gjordes. Ny färgsättning gjordes med en grön ton som ska påminna om den skånska bokskogen om våren. Väggarna målades invändigt med troligen latexfärg.
Upphovsman	Carl-Axel Acking (Arkitekt)

År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

1977-78 genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering under ledning av domkyrkoarkitekt Carl-Axel Acking. Kyrkan omputsades och målades med silikatfärg. Väggen mellan kor och absid togs bort och absidens dörr- och fönsteröppningar sattes igen, nischer återupptäcktes. De romanska kalkmålningarna togs fram och konserverades. Nytt golv i form av gult tegel lades i kyrkorummet, det gamla golvet återanvändes i vapenhus, kor och vid dopplats. Brädgolvet under bänkarna togs bort och bänkarna glesades ut. Kyrkans fönster kompletterades med innerbågar. I korsarmarna byggdes skärmväggar, bakom vilka sakristia och förråd inreddes. Nytt altare och ny inramning till altartavlan gjordes. Ny färgsättning gjordes med en grön ton som ska påminna om den skånska bokskogen om våren. Väggarna målades invändigt med troligen latexfärg.

Upphovsman

Carl-Axel Acking (Arkitekt)

År 1978 - 1978 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret, från 1978 av Carl Axel Acking är murat av tegel och tunt putsat. Altaret är täckt av en mycket kraftig skiva av gotländsk kalksten med tandhuggen kant.
Upphovsman	Carl-Axel Acking (Arkitekt)

År 1978 - 1978 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen står på ett murat podium bakom altaret. Inramningen och podiet är från 1978 av Carl-Axel Acking.
Upphovsman	Carl-Axel Acking (Arkitekt)

År 1997 - 1997 Underhåll - takstol
Åtgärd	1997 sanerades taklaget mot hussvamp, delar av virket byts ut.

LANDSKRONA HÄRSLÖV 37:1 - husnr 1, HÄRSLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning