Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ESLÖV REMMARLÖV 13:2 - husnr 1, REMMARLÖVS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1368-4.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
REMMARLÖVS KYRKA (akt.), REMMARLÖVS KYRKA (akt.)

1893 - 1895

1893 - 1895

Skåne
Eslöv
Skåne
Remmarlöv
Eslövs församling
Lunds stift
Remmarlövs kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Remmarlövs medeltida kyrka uppfördes troligen under sent 1100- eller tidigt 1200-tal i romansk stil, med endast långhus och kor. Kyrkan behöll genom århundradena i största utsträckning sin enkla ursprungsutformning, med undantag för ett senare adderat vapenhus i söder. Något torn blev aldrig uppfört, istället fanns en klockstapel nordväst om kyrkan. Efter de dansk-svenska krigen på 1600-talet var kyrkan mycket medfaren, närmast en ruin, men vid mitten av 1700-talet hade den åter iståndsatts. Den ökade befolkningsmängden under 1800-talet ledde på många håll i landet, inte minst i Skåne, till att små medeltida kyrkor kraftigt byggdes ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt
Den tidigmedeltida dopfunten av sandsten överflyttades även den från Remmarlövs gamla kyrka. Den runda cuppan är dekorerad med repstavsbårder i över- och underkant samt knutornament. Den cylinderformade foten avslutas med en kvadratisk platta och är rikligt dekorerad med motiv som lilja, fyrklöver samt palmett- och knutornament. I skarven mellan cuppa och fot syns en tydligt sekundär fog.
År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Baldakinen, som även den är brunbetsad, bär Christian IV:s namnchiffer vilket bör betyda att den tillverkats innan den danske kungens död 1648.
År 1753 - 1753 Fast inredning - predikstol
Predikstolen på långhusets norra vägg härstammar från den medeltida kyrkan och tillverkades av bildhuggaren Petter Löfberg i Gullarp 1753. Den femsidiga korgen i ek var ursprungligen bemålad men blev i samband med överflyttningen i sin helhet brunbetsad. Samtidigt kompletterades korgen med ett droppformat understycke. De fem tavlorna framställer Jesus och de fyra evangelisterna med respektive attribut.
År 1893 - 1895 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia, torn.

Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1893 - 1895 Nybyggnad - Korparti

Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1893 - 1895 Nybyggnad - Sakristia

Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1893 - 1895 Nybyggnad - Torn

Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1893 - 1895 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till Salomon Sörensen, Malmös nyutnämnde stadsarkitekt. Under byggmästare Anders Sjunnessons ledning påbörjades byggnadsarbetena 1893 och den 30 juni två år senare kunde kyrkan invigas.

Anders Sjunnesson (Byggmästare)

Arnold Salomon Sörensen (Arkitekt)

År 1893 - 1895 Fast inredning - altare
Altaret i trä är samtida med kyrkan och har en enkel utformning i nyklassicistisk stil. Altarbordet har rektangulär planform och framsidan pryds av fyra pilastrar samt en enkel tandsnittsfris. Altaret kröns av ett lågt dekorativt bakstycke, där utsmyckningen i form Georgs-kors och utsirade bladrankor med drag av jugendstil går igen från väggmålningen på långhusets västra vägg. Altaret är målat i samma grå kulör som merparten av den övriga fasta inredningen, med detaljmåleri i gult samt en mörkare grå kulör.
År 1893 - 1895 Fast inredning - altarring
Den femsidiga altarringen är precis som altaret från kyrkans byggnadstid och utförd i trä i nyklassicistisk stil. De svarvade balusterdockorna är utförda som pelare med enkel bas och tärningskapitäl bär upp överliggaren som är utformat som ett profilerat entablement. Färgsättningen går igen från altaret, men med ett mer frekvent användande av den mörkgrå kulören. Knäfallet, som är en del av det altarpodium altarringen står på, är klätt i röd sammet.
År 1893 - 1895 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen består av bänkar i trä i öppna kvarter, samtida med kyrkans uppförande. Det nyklassicistiska formspråket, med bland annat engagerade kolonner och Georgs-kors, och färgsättningen i två grå kulörer samt en gul går igen från den övriga 1800-talsinredningen.
År 1895 - 1895 Specifika inventarier - kyrkklocka
De två kyrkklockorna i malm är gjutna av K.G Bergholtz & Co i Stockholm 1895. Den medeltida kyrkans klocka lämnades som delbetalning för gjutningen, och möjligen kan metallen från denna klocka ha återanvänts i någon av de nya klockorna.

K. G. Bergholtz (Klockgjutare)

År 1937 - 1937 Teknisk installation - värme
1937 ersatte vattenburen värme en tidigare järnkamin.
År 1952 - 1952 Underhåll - målningsarbete, interiör
En kort notis i Regionmuseets arkiv tyder på att någon form av restaurering ska ha skett 1952, men några närmare detaljer om vilka arbeten som utförts saknas. Ett privat fotografi från 1955 visar emellertid att kyrkans innerväggar som ursprungligen var kvadermålade i två olika kulörer vid detta tillfälle har en monokromt bemålad bröstning, med kvadermålningen bevarad endast i de övre väggpartierna. Även den fasta inredningens har annan färgsättning än på ett fotografi från 1929. Möjligen kan denna förändrade färgsättning tillkommit 1952.
År 1962 - 1962 Teknisk installation - el
Elektricitet installerades 1962.
År 1969 - 1971 Underhåll - exteriör
Rengöring, konservering och utbyte av skadat fasadtegel och fogar skedde 1969–1971.
År 1971 - 1971 Underhåll - målningsarbete, interiör
Dagens enfärgade och ljusa färgsättning fick kyrkan 1971, då en restaurering under tidigare domkyrkoarkitekten Eiler Græbes ledning genomfördes.

Eiler Græbe (Arkitekt)

År 1976 - 1976 Fast inredning - orgel
Kororgeln är tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och ersatte 1976 ett äldre orgelharmonium tillverkat av Svensson-Ahlfors i Eslöv som ännu står kvar på orgelläktaren. Kororgeln har en manual och fyra stämmor.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)