ESLÖV JEP KLOCKARE 7 - husnr 1, VÄSTRA SALLERUPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| VÄSTRA SALLERUPS KYRKA (akt.), VÄSTRA SALLERUPS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Eslöv | |
| Skåne | |
| Eslöv | |
| Eslövs församling | |
| Lunds stift | |
| Borgarebacken 6 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2016
Västra Sallerups kyrka uppfördes i mitten av 1100-talet, det vill säga under romansk tid, med långhus, fullbrett torn i väster, kor samt troligen en absid i öster. Sannolikt stod innehavarna av närbelägna Ellinge slott bakom kyrkbygget, vilka räknades till de mäktigaste ätterna i Danmarks under medeltiden. I tornet fanns en emporvåning med triforium (galleri försett med tre kolonnetter) mot kyrkorummet inredd för kyrkans patronus på Ellinge. Byggmästare för kyrkan var Mårten stenmästare som även högg lejonskulpturen och dopfunten i vilken han ristade in sitt namn. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, torn. | |
|
Mårten Stenmästare (Arkitekt) |
|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
|
Mårten Stenmästare (Arkitekt) |
|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Mårten Stenmästare (Arkitekt) |
|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Västra Sallerups kyrka uppfördes i mitten av 1100-talet, det vill säga under romansk tid, med långhus, fullbrett torn i väster, kor samt troligen en absid i öster. | |
| År 1300 - 1300 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Omkring år 1300 revs absiden och koret förlängdes med en valvtravé österut och fick en rak gavelvägg. Samtidigt valvslogs såväl långhus som kor och försågs med kalkmålningar. | |
| År 1350 - 1550 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Under senmedeltiden byggdes koret till med en utbyggnad åt norr. Troligen användes tillbyggnaden som gravkor åt herrskapet på Ellinge gods. | |
| År 1600 - 1629 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| I början av 1600-talet restaurerades kyrkorummet som fick ny bänkinredning och predikstol tillverkade av den namnkunnige träsnidaren Jacob Kremberg från Lund. | |
|
Jacob Kremberg (Hantverkare) |
|
| År 1600 - 1629 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| Samma sekel höjdes tornet som även försågs med ny tornhuv. | |
| År 1740 - 1759 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1724 anmälde Wilhelm Bennet vid Ellinge till domkapitlet i Lund att kyrkan var förfallen. Några år efter senare störtade tornet in och raserade långhusets västra valv. 1700-talet restaurerades kyrkan. | |
| År 1797 - 1797 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1797 återuppbyggdes tornets övre del som kröntes med nuvarande tornhuv. | |
| År 1819 - 1819 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1819 uppfördes en orgelläktare i långhusets västra del med orgel tillverkad av organisten Carl Grönvall i Hyby. | |
| År 1850 - 1850 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| 1850 revs korsarmen som redan var i dåligt skick och ersattes av en ny korsarm i rött tegel. | |
| År 1946 - 1947 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| 1946–47 togs kyrkans medeltida kalkmålningar fram i långhus, kor och vapenhus av konservator Hans Erlandsson i Lund. | |
|
Hans Erlandsson (Konservator) |
|
| År 1947 - 1953 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| I över 50 år stod kyrkan öde, och trots planer på rivning restaurerades den 1947–53 under ledning av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Vid restaureringen reparerades murverken och putsen, kyrkan försågs med nya fönster och ny entrédörr samt nytt taklag över långhus och kor. Valvet i långhusets västra travé slogs om med lättegel, gravkoret på korets norra sida revs och en sakristia ersatte korsarmen från 1850. 1600-talsbänkarna byggdes om och en ny häll placerades över gravkoret. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1950 - 1959 Rivning - delvis riven | |
|---|---|
| Fram till 1940-talet användes kortillbyggnaden som sakristia men revs i samband med restaureringen på 1950-talet. | |
| År 1975 - 1975 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| 1975 konserverades kalkmålningarna av konservator Albert Eriksson, som då även upptäckte de romanska målningarna på vinden som dolts från kyrkorummet sedan det valvslogs på från kyrkorummet när det valvslogs på 1300-talet. | |
|
Albert Eriksson (Konservator) |
|