Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SVEDALA HYBY 37:1 - husnr 1, HYBY GAMLA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1569-47.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HYBY GAMLA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1170 - 1199

Skåne
Svedala
Skåne
Hyby
Värby församling
Lunds stift
Hyby kyrkoväg

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2013

Hyby gamla kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under slutet av 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och eventuellt absid. Vid en förödande brand 1873 i samband med ett åskväder ödelades merparten avkyrkan. Endast koret står kvar. Koret, som redan under senare delen av medeltiden hade utökats mot öster, är dagens kyrkorum. Kyrkan, som har rak koravslutning, har valv och kalkmålningar från 1400-talet. Efter att ha använts som gravkapell och senare även bårhus iståndsattes koret till kyrkorum under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe 1949-1951. Byggmästare var...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor.
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1170 - 1199 Nybyggnad
Ursprungligen utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och eventuellt absid. Vid en förödande brand 1873 i samband med ett åskväder ödelades merparten av kyrkan. Endast koret står kvar. Koret, som redan under senare delen av medeltiden hade utökats mot öster, är dagens kyrkorum
År 1400 - 1499 Valvslagning
Valven försågs med kalkmålningar.
År 1475 - 1510 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Valv slogs och försågs med kalkmålningar. Av målningarna märks i första hand de i östra travén som har en figurrik framställning av korsfästelsen samt en rad apostlar. På väggen mellan östra och västra travén avbildas S:t Laurentius och kyrkans skyddshelgon S:t Nicolaus. Bilder av vapensköldar berättar om de ätter som låtit dekorera kyrkan med kalkmålningar.

lilla Harriegruppen (Konstnär - Dekormålare)

År 1873 - 1873 Brand - delvis förstörd
Vid en förödande under ett åskväder ödelades merparten av kyrkan. Endast koret står kvar.
År 1949 - 1951 Ändring - restaurering
Efter att ha använts som gravkapell och senare även bårhus iståndsattes koret till kyrkorum. Byggmästare var Gustaf Winkvist, Klågerup.

C. G. F. Winkvist (Byggmästare)

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1949 - 1951 Fast inredning - predikstol
Predikstol från restaureringen, utförd i ek i renässansstil.
År 1955 - 1955 Fast inredning - altare
Altare murat i rött tegel. Altarskivan är i sandsten.
År 1955 - 1955 Fast inredning - altarring
Altarring i ek.
År 1980 - 1989 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunt i ek.
År Okänt Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen, utgörs av lösa stolar i ek.
År Okänt Fast inredning - orgel, orgelverk
Orgelverket är enligt uppgift ombyggt av Jens J Gregersen, Danmark av material från äldre orglar och renoverat av Troels Krohn, Hilleröd samt renoverad 1982 av Gunnar Fabricius Husted, Danmark. Orgeln har tidigare stått Örslevs slottskapell i Danmark och inköptes 1951.
År Okänt Fast inredning - orgel, orgelfasad
Orgelfasad utformad i nygotisk stil.