Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	REVINGE KYRKA (akt.), REVINGE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1550
Län	Skåne
Kommun	Lund
Landskap	Skåne
Socken	Revinge
Församling	Södra Sandby församling
Stift	Lunds stift
Adress	Byvägen 8
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Revinge kyrka utgörs av ett långhus bestående av två travéer, ett rakslutat, kvadratiskt kor i öster, västtorn samt vapenhus i söder. Långhuset och det rakslutade koret härrör från den romanska tiden, troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen. Under 1400-talet valvslogs långhuset. En mindre lucka i den sydvästra svickeln togs upp för att förbinda långhuset med långhusvinden. Utanför sydportalen uppfördes vapenhuset. Luckan i svickeln sattes då igen sedan en ny uppgång till vin... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

Revinge kyrka utgörs av ett långhus bestående av två travéer, ett rakslutat, kvadratiskt kor i öster, västtorn samt vapenhus i söder. Långhuset och det rakslutade koret härrör från den romanska tiden, troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen.

Under 1400-talet valvslogs långhuset. En mindre lucka i den sydvästra svickeln togs upp för att förbinda långhuset med långhusvinden. Utanför sydportalen uppfördes vapenhuset. Luckan i svickeln sattes då igen sedan en ny uppgång till vin...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor.

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhuset och det rakslutade koret härrör från den romanska tiden, troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen.

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Under 1400-talet valvslogs långhuset.

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Utanför sydportalen uppfördes vapenhuset. Luckan i svickeln sattes då igen sedan en ny uppgång till vinden förlagts till vapenhuset.

År 1600 - 1629 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen tillverkades i början av 1600-talet. Dess karnisformade nedre del vilar på en oktagonal pelare. Korgen har åtta sidor, varav fem utgör själva fasaden. Sidorna har fyllningar i vilka de fyra evangelisterna samt Paulus finns placerade i rundbågiga fält, bärandes varsin bok samt sina respektive attribut. Sidornas hörn markeras med joniska kolonner försedda med bevingade puttiansikten i dess nedre partier. Sockeln under figurerna har rektangulära textfält och lejonhuvuden under kolonnerna. Ett svart textband med bokstäver i guld finns placerat i krönet ovan speglarna. Predikstolens bemålning i rött, blått, grått, svart och guld frilades i mitten av 1950-talet.

År 1600 - 1629 Fast inredning - predikstol

Åtgärd

Predikstolen tillverkades i början av 1600-talet. Dess karnisformade nedre del vilar på en oktagonal pelare. Korgen har åtta sidor, varav fem utgör själva fasaden. Sidorna har fyllningar i vilka de fyra evangelisterna samt Paulus finns placerade i rundbågiga fält, bärandes varsin bok samt sina respektive attribut. Sidornas hörn markeras med joniska kolonner försedda med bevingade puttiansikten i dess nedre partier. Sockeln under figurerna har rektangulära textfält och lejonhuvuden under kolonnerna. Ett svart textband med bokstäver i guld finns placerat i krönet ovan speglarna. Predikstolens bemålning i rött, blått, grått, svart och guld frilades i mitten av 1950-talet.

År 1661 - 1661 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1661 genomfördes en invändig restaurering då bland annat valvens ribbor jämnades till. En inskription med årtalet 1661 syns ännu i den västra travéns västra valvkappa.

År 1727 - 1727 Underhåll - målningsarbete, exteriör
Åtgärd	1727 inköptes sex stängel lindkol som användes för att pigmentera kalk som skulle användas för att kvadrera kyrkans hörn. Rester av den gråblå kvadreringen finns ännu kvar bland annat på korets nedre partier.

År 1750 - 1799 Underhåll - exteriör
Åtgärd	I mitten av 1700-talet utfördes en del reparationsarbete på kyrkan. Bland annat rappades kyrkan och taket åtgärdades. Tornets södra och västra sida reparerades och klockstolen restaurerades och försågs med nya beslag, ny syll och nya stolpar i ek. 1777 ansågs kyrkorummet vara alltför mörkt och trångt varför man lät hugga upp ett nytt fönster i norr samt förstora två fönster på kyrkans södra sida. Några år senare togs ett fönster upp i korets södra sida och strax därefter lät man utvidga triumf- och tornbågen. Samtidigt murades nordportalen igen och ersattes av en fönsterluft.

År 1750 - 1799 Underhåll - exteriör

Åtgärd

I mitten av 1700-talet utfördes en del reparationsarbete på kyrkan. Bland annat rappades kyrkan och taket åtgärdades. Tornets södra och västra sida reparerades och klockstolen restaurerades och försågs med nya beslag, ny syll och nya stolpar i ek. 1777 ansågs kyrkorummet vara alltför mörkt och trångt varför man lät hugga upp ett nytt fönster i norr samt förstora två fönster på kyrkans södra sida. Några år senare togs ett fönster upp i korets södra sida och strax därefter lät man utvidga triumf- och tornbågen. Samtidigt murades nordportalen igen och ersattes av en fönsterluft.

År 1842 - 1842 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1842 togs ett hål upp i vapenhusets gavel för att förenkla transporten av kyrkliga föremål som förvarades på vapenhusvinden. Samma år genomfördes även håltagningar i valvens svicklar för att ventilera ut fukt, som annars riskerade att bilda rimfrost som kunde falla ner på församlingen.

År 1876 - 1877 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1876 uppfördes en läktare i långhusets västra del. Året därpå genomfördes en omfattande restaurering av kyrkobyggnadens interiör. Valvribborna förenklades och samtliga kragband höggs ned. Triumfbågen förstorades vilket medförde en ny uppgång till predikstolen togs upp. Stora stickbågiga fönsteröppningar togs upp och golvet belades med victoriaplattor.

År 1906 - 1906 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är en kopia av altartavlan i S:t Jacobs kyrka i Köpenhamn och tillverkades år 1906 av NP Waldur. Originalet är målat av Carl Bloch. Motivet, som föreställer Jesu uppståndelse, är placerat i en nyklassisk omfattning med en förgylld rundbåge som flankeras av två guldkrenelerade pilastrar. Uppsatsens förgyllda kapitäl är de enda detaljer som bär drag av den samtida jugendstilen. Under altartavlan finns ett textfält med guldbokstäver mot vinröd botten. Uppsatsen kröns av en fronton med två urnor och ett förgyllt kors högst upp.

År 1906 - 1906 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen är en kopia av altartavlan i S:t Jacobs kyrka i Köpenhamn och tillverkades år 1906 av NP Waldur. Originalet är målat av Carl Bloch. Motivet, som föreställer Jesu uppståndelse, är placerat i en nyklassisk omfattning med en förgylld rundbåge som flankeras av två guldkrenelerade pilastrar. Uppsatsens förgyllda kapitäl är de enda detaljer som bär drag av den samtida jugendstilen. Under altartavlan finns ett textfält med guldbokstäver mot vinröd botten. Uppsatsen kröns av en fronton med två urnor och ett förgyllt kors högst upp.

År 1949 - 1950 Ändring - restaurering
Åtgärd	1949–50 genomfördes en restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe (1892–1977). Fönstren byttes ut mot mindre fönster tillverkade i ek, och bänkinredningen från 1877 ersattes av den nuvarande bänkinredningen.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är sluten och tillkom vid Eiler Græbes restaurering 1949–50 och ersatte då inredningen från 1877. Dörrarnas fyllningar är marmorerade och gavlarna kannelerade. Ursprungligen var bänkinredningen mörkt ekådringsmålad med vinröda överstycken och gult i pilastrarnas kannelyrer. Den nuvarande färgsättningen fick inredningen vid restaureringen 1991–92 och går i ljust grå toner.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1949 - 1950 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen är sluten och tillkom vid Eiler Græbes restaurering 1949–50 och ersatte då inredningen från 1877. Dörrarnas fyllningar är marmorerade och gavlarna kannelerade. Ursprungligen var bänkinredningen mörkt ekådringsmålad med vinröda överstycken och gult i pilastrarnas kannelyrer. Den nuvarande färgsättningen fick inredningen vid restaureringen 1991–92 och går i ljust grå toner.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1954 - 1954 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är placerad i dopkapellet och är tillverkad i sandsten och höggs 1954 av Erik Johansson i Dalby. Cuppan är rund och har en profilerad kant upptill och avsmalnar av nedåt. Foten är avfasad och skaftet har en ansvällning i mitten samt rundstavsdekor. Funten är ritad av Eiler Græbe och skänktes av Anders Nilsson.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1970 - 1970 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1970 ersattes det dåvarande plåttaket med det nuvarande tegeltaket.

År 1984 - 1984 Teknisk installation
Åtgärd	1984 fick kyrkorummet ny belysning efter förslag upprättat av Barup och Edström arkitektkontor AB.
Upphovsman	Barup & Edström Arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1991 - 1992 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1991–92 restaurerades kyrkorummet av samma arkitektkontor. De tjocka putslager som dragits på väggarna vid restaureringen 1877 avlägsnades och läktaren från 1876 revs. Tornrummet gjordes om till dopkapell. Dopfunten flyttades in i kapellet. Även dopkapellets smideskrona och altare ritades av Barup och Edström.

År 1991 - 1992 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund AB i samband med restaureringen 1991–92. Orgelverket är helmekaniskt och har åtta stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden är tredelad och har formen av en rätvinklig triangel med vertikalt fasad nedre del. Det lätt utkragande listverket nedtill är delvis förgyllt. Färgsättning var ursprungligen monokromt grå men dekorerades senare med detaljer i vinrött.

År 1991 - 1992 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln tillverkades av Mårtenssons orgelfabrik i Lund AB i samband med restaureringen 1991–92. Orgelverket är helmekaniskt och har åtta stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden är tredelad och har formen av en rätvinklig triangel med vertikalt fasad nedre del. Det lätt utkragande listverket nedtill är delvis förgyllt. Färgsättning var ursprungligen monokromt grå men dekorerades senare med detaljer i vinrött.

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är tillverkat i trä som målats grått och har två fyllningar framtill.

År Okänt Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen utgörs av en halv oval med ingång från södra sidan. Balustraden är målad vit medan knäfall och överliggaren är klädda i ljusröd plysch.

År Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan gjöts om 1855 av L. R. L. Brausewetter i Hörby. Klockan är tillverkad i malm och har en fris upptill bestående av lejon, putti och urnor. Upphängningen är dekorerad med två kvinnoansikten.

LUND REVINGE 37:1 - husnr 1, REVINGE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning