Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SANKT PETERS KLOSTERS KYRKA (akt.), SANKT PETERS KLOSTERS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1170 - 1199
Län	Skåne
Kommun	Lund
Landskap	Skåne
Socken	Lund
Församling	S:t Peters klosters församling
Stift	Lunds stift
Adress	Trollebergsvägen 4
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som bär klostrets sigill. Själva grundandet lär ha skett ett par decennier tidigare på initiativ av ärkebiskop Eskil, som gjort sig känd för eftervärlden som grundare av ett flertal kloster i både Danmark och Sverige vid denna tidpunkt. Vissa källor hävdar att klostret ursprungligen benämndes S:ta Maria kloster, medan andra menar att det officiella namnet var Monasterium sanctae Mariac et sancti Petri Lundis, det vill säga S:ta Maria och S:t Peters kloster i Lund. Då det var Lunds enda nunnekloster har det i folkmun även kallats enbart Nunneklos... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1995 Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som bär klostrets sigill. Själva grundandet lär ha skett ett par decennier tidigare på initiativ av ärkebiskop Eskil, som gjort sig känd för eftervärlden som grundare av ett flertal kloster i både Danmark och Sverige vid denna tidpunkt. Vissa källor hävdar att klostret ursprungligen benämndes S:ta Maria kloster, medan andra menar att det officiella namnet var Monasterium sanctae Mariac et sancti Petri Lundis, det vill säga S:ta Maria och S:t Peters kloster i Lund. Då det var Lunds enda nunnekloster har det i folkmun även kallats enbart Nunneklos...

Historik

Inventeringsår 2015

Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som
bär klostrets sigill. Själva grundandet lär ha skett ett par decennier tidigare på initiativ
av ärkebiskop Eskil, som gjort sig känd för eftervärlden som grundare av ett flertal
kloster i både Danmark och Sverige vid denna tidpunkt. Vissa källor hävdar att klostret
ursprungligen benämndes S:ta Maria kloster, medan andra menar att det officiella
namnet var Monasterium sanctae Mariac et sancti Petri Lundis, det vill säga S:ta Maria och
S:t Peters kloster i Lund. Då det var Lunds enda nunnekloster har det i folkmun även
kallats enbart Nunneklos...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1995

Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som
bär klostrets sigill. Själva grundandet lär ha skett ett par decennier tidigare på initiativ
av ärkebiskop Eskil, som gjort sig känd för eftervärlden som grundare av ett flertal
kloster i både Danmark och Sverige vid denna tidpunkt. Vissa källor hävdar att klostret
ursprungligen benämndes S:ta Maria kloster, medan andra menar att det officiella
namnet var Monasterium sanctae Mariac et sancti Petri Lundis, det vill säga S:ta Maria och
S:t Peters kloster i Lund. Då det var Lunds enda nunnekloster har det i folkmun även
kallats enbart Nunneklos...

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som bär klostrets sigill. I den fyrlängade klosteranläggningen med korsgång utgjordes ursprungligen den södra delen av en romansk stenkyrka med långhus, kor och halvrund absid. Någon gång under 1300-talet, forskningen är oense om när, revs den romanska kyrkan och istället uppfördes en gotisk tegelkyrka, till stora delar ståendes på den tidigare kyrkans grundmurar.

År 1100 - 1349 Nybyggnad

Åtgärd

Det tidigaste belägget för S:t Peters klosters existens är ett dokument från 1164 som bär klostrets sigill. I den fyrlängade klosteranläggningen med korsgång utgjordes ursprungligen den södra delen av en romansk stenkyrka med långhus, kor och halvrund absid. Någon gång under 1300-talet, forskningen är oense om när, revs den romanska kyrkan och istället uppfördes en gotisk tegelkyrka, till stora delar ståendes på den tidigare kyrkans grundmurar.

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Att vapenhuset i söder inte är ursprungligt vet man med större säkerhet, men någon mer exakt tidsangivelse än att det är medeltida har inte kunnat fastställas. Tornet anses vara uppfört under perioden 1500–1550, eller möjligen något tidigare.

År 1100 - 1349 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkans storklocka av malm är tillverkad vid slutet av 1200-talet eller möjligen under tidigt 1300-tal och är därmed en av landets äldsta klockor som ännu är i bruk. Dekoren består av ett spiralornament med fyra grenar samt ett dubbelkors. Därtill finns ett gjutarmärke som lär vara tillverkat med hjälp av grova vaxtrådar, en ovanlig metod.

År 1170 - 1199 Nybyggnad

År 1350 - 1550 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet inköptes 1931 från en tysk auktionsfirma och har daterats till 1480 av en professor Clemens, vilken också härleder den till en grupp helgonskåp från Türingen. Andra konsthistoriker menar att den är tillverkad i trakterna kring Köln vid 1500-talets början.

År 1540 - 1600 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen i målat trä utgörs av en fyrsidig vägghängd korg med de fyra evangelisterna i varsitt fält, ståendes i rundbågar. Fälten åtskiljs av korintiska kolonner. Understycket är marmorerat och dekorerat med lister i rött och förgyllning. Överstycket har förkroppade lister och en inskrift som löper runt korgen. I korgens insida sitter fyra delar av en äldre predikstol, vilka sannolikt härrör från kyrkans första predikstol som tillkom runt 1540 som en följd av reformationen. Till predikstolen hör en marmorerad och rikt dekorerad dörr, genom vilken man når trappan som tillverkades 1928. Predikstolen och dörren anses av flera konsthistoriker vara ett mycket tidigt verk av bildhuggaren Jakob Kremberg, från omkring år 1600. Baldakinen över predikstolen bär Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas initialer och lär ha skänkts till kyrkan 1765. Den är polykromt bemålad i bland annat rött, grönt, svart, blått och guld och rikt dekorerad med änglaansikten, girlander samt blad- och blomverk. Sidorna kröns av sköldar med kungakronor.

År 1540 - 1600 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen i målat trä utgörs av en fyrsidig vägghängd korg med de fyra evangelisterna i varsitt fält, ståendes i rundbågar. Fälten åtskiljs av korintiska kolonner. Understycket är marmorerat och dekorerat med lister i rött och förgyllning. Överstycket har förkroppade lister och en inskrift som löper runt korgen. I korgens insida sitter fyra delar av en äldre predikstol, vilka sannolikt härrör från kyrkans första predikstol som tillkom runt 1540 som en följd av reformationen. Till predikstolen hör en marmorerad och rikt dekorerad dörr, genom vilken man når trappan som tillverkades 1928. Predikstolen och dörren anses av flera konsthistoriker vara ett mycket tidigt verk av bildhuggaren Jakob Kremberg, från omkring år 1600. Baldakinen över predikstolen bär Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas initialer och lär ha skänkts till kyrkan 1765. Den är polykromt bemålad i bland annat rött, grönt, svart, blått och guld och rikt dekorerad med änglaansikten, girlander samt blad- och blomverk. Sidorna kröns av sköldar med kungakronor.

År 1700 - 1799 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	I början av 1700-talet läggs taket om.

År 1810 - 1810 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Nunneläktaren rivs 1810.

År 1835 - 1835 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1835 putsas kyrkan utvändigt.

År 1840 - 1859 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten är tillverkad i brons vid mitten av 1800-talet och har en åttasidig fot som pryds av trepass samt ett åttkantigt skaft men enkel spegeldekor och vulst på mitten. Även cuppan är oktagonal och bär bladdekor samt tre- och fyrpass. Till dopfunten används en dopskål i mässing från 1920-talet. Dopfunten står i koret, mellan högaltaret, det mobila altaret och korbänken.

År 1842 - 1842 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1842 genomförs större reparationsarbeten, dessutom huggs den invändiga putsen ner. Sannolikt får kyrkan här även nya fönster, C. G. Brunius, arkitekt vid Domkyrkan i Lund bland mycket annat, beskriver 1850 i sin Skånes konsthistoria för medeltiden, att kyrkan ”nyligen fått prydliga fönsterbågar af jern med passande rosverk och en del målade rutor ”.

År 1894 - 1894 Ändring - restaurering
Åtgärd	1894 restaurerades kyrkan av arkitekt Henrik Sjöström, som året innan uppfört ett flertal uppmätningsritningar. Av dessa framgår bland annat att kyrkorummet då endast hade sydporten som ingång. Tornet hade sin ingång i öster, och förbindelse till kyrkan fanns endast på vindsplanet. Kyrkorummet värmdes upp av två höga järnkaminer. Vid restaureringen knackades kyrkans utvändiga puts bort och tegelfasaderna reparerades och murades till stora delar om. Vapenhuset, som tidigare hade låga yttermurar och ett brant pulpettak, fick sitt nuvarande utseende med trappgavel. Invändigt tillkom orgelläktare i väster, då med uppgång via en rak trappa från tornet. Altaret var vid denna tid placerat längre ut i kyrkorummet och koravslutningen fungerade som sakristia bakom ett avgränsande träskrank som nu byttes ut mot ett i nygotisk stil. Långhusets golv belades med gult tegel i gångarna medan kordelen fick cementmosaikplattor.
Upphovsman	Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1894 - 1894 Ändring - restaurering

Åtgärd

1894 restaurerades kyrkan av arkitekt Henrik Sjöström, som året innan uppfört ett flertal uppmätningsritningar. Av dessa framgår bland annat att kyrkorummet då endast hade sydporten som ingång. Tornet hade sin ingång i öster, och förbindelse till kyrkan fanns endast på vindsplanet. Kyrkorummet värmdes upp av två höga järnkaminer. Vid restaureringen knackades kyrkans utvändiga puts bort och tegelfasaderna reparerades och murades till stora delar om. Vapenhuset, som tidigare hade låga yttermurar och ett brant pulpettak, fick sitt nuvarande utseende med trappgavel. Invändigt tillkom orgelläktare i väster, då med uppgång via en rak trappa från tornet. Altaret var vid denna tid placerat längre ut i kyrkorummet och koravslutningen fungerade som sakristia bakom ett avgränsande träskrank som nu byttes ut mot ett i nygotisk stil. Långhusets golv belades med gult tegel i gångarna medan kordelen fick cementmosaikplattor.

Upphovsman

Henrik Sjöström (Arkitekt)

År 1900 - 1999 Fast inredning - altare
Åtgärd	Kyrkans huvudaltare består av ett murat blockaltare från 1920-talet på vilket den romanska altarskiva av svart kalksten som återfanns i golvet vid 1920-talets restaurering vilar. Den cirka 8 cm tjocka skivan är grovt huggen och består av en och samma stenhäll, dock spräckt i tre delar. Altarets framsida och gavlar är putsade och bemålade med ett grått rutnätsmönster på röd botten. På framsidan finns muralmålerier av Olle Hjortzberg i form av symboler som verktyg, djur, fiskar och vindruvsrankor samt ett centralt placerats kors och inskriptionen INRI.

År 1900 - 1999 Fast inredning - altare

Åtgärd

Kyrkans huvudaltare består av ett murat blockaltare från 1920-talet på vilket den romanska altarskiva av svart kalksten som återfanns i golvet vid 1920-talets restaurering vilar. Den cirka 8 cm tjocka skivan är grovt huggen och består av en och samma stenhäll, dock spräckt i tre delar. Altarets framsida och gavlar är putsade och bemålade med ett grått rutnätsmönster på röd botten. På framsidan finns muralmålerier av Olle Hjortzberg i form av symboler som verktyg, djur, fiskar och vindruvsrankor samt ett centralt placerats kors och inskriptionen INRI.

År 1906 - 1906 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkans lillklocka göts 1906 och är dekorerad med en bård av bladornamentik och spetsbågar samt inskription.

År 1925 - 1925 Arkeologisk undersökning
Åtgärd	Under åren 1925–28 skedde den största omdaningen av kyrkan sedan medeltiden. Arbetena inleddes med omfattande arkeologiska utgrävningar under ledning av Bengt Engström, vid vilka bland annat den romanska kyrkans grundmurar och ett flertal medeltida gravar, såväl i som utanför kyrkan, påträffades.

År 1925 - 1928 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Byggnadsarbetena leddes av professor Martin Olsson som assisterades av arkitekterna Kurt von Schmalense och Sven Ahlbom. På kyrkans norra sida uppfördes en tillbyggnad för sakristia, skrudkammare och konfirmandrum samt underliggande pannrum. I tornets nedervåning valvslogs den östra delen likt den västra som härrör från korsgången. Tillbyggnaden anslöts till kyrkan via de igenmurade öppningar som frilagts i och med putsnedknackningen 1894. I den södra väggen öppnades dessutom ett äldre fönster upp.
Upphovsman	Knut von Schmalensee (Arkitekt) Martin Olsson (Arkitekt) Sven Ahlbom (Arkitekt)

År 1925 - 1928 Ändring - tillbyggnad

Åtgärd

Byggnadsarbetena leddes av professor Martin Olsson som assisterades av arkitekterna Kurt von Schmalense och Sven Ahlbom. På kyrkans norra sida uppfördes en tillbyggnad för sakristia, skrudkammare och konfirmandrum samt underliggande pannrum. I tornets nedervåning valvslogs den östra delen likt den västra som härrör från korsgången. Tillbyggnaden anslöts till kyrkan via de igenmurade öppningar som frilagts i och med putsnedknackningen 1894. I den södra väggen öppnades dessutom ett äldre fönster upp.

Upphovsman

Knut von Schmalensee (Arkitekt)

Martin Olsson (Arkitekt)

Sven Ahlbom (Arkitekt)

År 1925 - 1928 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändigt lades nytt golv av kalksten i kyrkorummet. Ny bänkinredning, korstolar och läktarbröstningar tillkom. Under orgelläktaren anordnades ett dopkapell som smyckades med muralmålningar av konstnären Olle Hjortzberg. Vidare upptäcktes att altaret ursprungligen varit placerat längre österut, varför det nya altaret nu placerades på denna plats. Dessutom återfanns i golvet en romansk altarskiva i kalksten, vilken inkorporerades i det nya altaret. Kragstenar till valven liksom predikstolen konserverades och kyrkfönstren försågs med nytt glas. Väggarna fogades och lagades och teglet gavs en huggen ytbehandling. I övrigt anordnades bland annat värme-, vatten- och avloppsledningar samt elektrisk installation.
Upphovsman	Olle Hjortzberg (Konstnär)

År 1925 - 1928 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Invändigt lades nytt golv av kalksten i kyrkorummet. Ny bänkinredning, korstolar och läktarbröstningar tillkom. Under orgelläktaren anordnades ett dopkapell som smyckades med muralmålningar av konstnären Olle Hjortzberg. Vidare upptäcktes att altaret ursprungligen varit placerat längre österut, varför det nya altaret nu placerades på denna plats. Dessutom återfanns i golvet en romansk altarskiva i kalksten, vilken inkorporerades i det nya altaret. Kragstenar till valven liksom predikstolen konserverades och kyrkfönstren försågs med nytt glas. Väggarna fogades och lagades och teglet gavs en huggen ytbehandling. I övrigt anordnades bland annat värme-, vatten- och avloppsledningar samt elektrisk installation.

Upphovsman

Olle Hjortzberg (Konstnär)

År 1925 - 1928 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1925–28 och bestod ursprungligen av slutna bänkkvarter. 1971–72 togs emellertid dörrarna bort och bänkarna modifierades. 2007 vidgades psalmbokshållarna för att rymma den nya psalmboken. De rektangulära bänkgavlarna har rödbrunt marmorerade fält på grålaserad bakgrund och en svartmålad profilerad överliggare. Kvarteren avslutas mot kor och gångar till sakristia samt vapenhus med barriärer vars marmorering går i blått. Bänkarnas klädsel från 2009 ansluter till denna kulör.

År 1925 - 1928 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen tillkom vid restaureringen 1925–28 och bestod ursprungligen av slutna bänkkvarter. 1971–72 togs emellertid dörrarna bort och bänkarna modifierades. 2007 vidgades psalmbokshållarna för att rymma den nya psalmboken. De rektangulära bänkgavlarna har rödbrunt marmorerade fält på grålaserad bakgrund och en svartmålad profilerad överliggare. Kvarteren avslutas mot kor och gångar till sakristia samt vapenhus med barriärer vars marmorering går i blått. Bänkarnas klädsel från 2009 ansluter till denna kulör.

År 1959 - 1959 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln tillverkades 1959 av Marcussen & Son och har 27 stämmor samt pedal. Orgelfasaden är av ljus ek med stående bronserade och förgyllda pipor i sju fack. Därtill utåtstående trumpeter. Läktarbarriären bryts upp av ett ryggpositiv, där orgelfasadens fem mittersta fack repeteras i mindre skala.

År 1971 - 1972 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1971–72 utfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Nu förstärktes konstruktionen med dragstänger av rostfritt stål varpå valven putsades om. Golvet i kyrkorummet lades om och vissa nivåer jämnades ut, exempelvis fick det upphöjda korpartiet samma golvnivå som långhuset. Sedan golvbytet på 1920-talet hade placeringen för de tre kolonner som burit nunneläktaren varit markerade, vilka nu försvann. Bänkkvarteren modifierades och dörrarna togs bort. Läktaren fick en ny trappa norr om dopkapellet, där även Hjortzbergs muralmålningar konserverades. I vapenhuset nygjordes ytterporten och en glasad innerdörr av ek tillkom. Fram till 1967 var församlingens pastorsexpedition inrymd i det nuvarande väntrummet som vid restaureringen fick sitt nuvarande utseende samt anslutande toalettutrymme.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1971 - 1972 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

1971–72 utfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Nu förstärktes konstruktionen med dragstänger av rostfritt stål varpå valven putsades om. Golvet i kyrkorummet lades om och vissa nivåer jämnades ut, exempelvis fick det upphöjda korpartiet samma golvnivå som långhuset. Sedan golvbytet på 1920-talet hade placeringen för de tre kolonner som burit nunneläktaren varit markerade, vilka nu försvann. Bänkkvarteren modifierades och dörrarna togs bort. Läktaren fick en ny trappa norr om dopkapellet, där även Hjortzbergs muralmålningar konserverades. I vapenhuset nygjordes ytterporten och en glasad innerdörr av ek tillkom. Fram till 1967 var församlingens pastorsexpedition inrymd i det nuvarande väntrummet som vid restaureringen fick sitt nuvarande utseende samt anslutande toalettutrymme.

Upphovsman

Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 2000 - 2000 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	En omfattande takrenovering där bland annat långhustaket lades om och taklaget sanerades från äkta hussvamp genomfördes år 2000.

År 2007 - 2007 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Interiören sotskadades till följd av en brand 2002, vilket bland annat skapade behov av de invändiga restaurerings- och konserveringsarbeten som genomfördes 2007.

År Okänt Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är en triptyk, det vill säga ett tredelat altarskåp, av snidat och målat lindträ. Corpus (mittpartiet) skildrar madonnan med barnet flankerad av två heliga biskopar med stav och bok. Flyglarna framställer kvinnliga helgon med svärd respektive kalk som har tolkats som S:ta Barbara och S:ta Katarina. Flyglarnas baksidor har bemålningar föreställande en helig biskop hållandes en stav och en kyrkmodell samt en mansfigur i röd dräkt hållandes pilar. På predellan, den plattform på vilken altarskåpet vilar, framställs Veronikas svetteduk, hållen av två änglar.

År Okänt Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen är en triptyk, det vill säga ett tredelat altarskåp, av snidat och målat lindträ. Corpus (mittpartiet) skildrar madonnan med barnet flankerad av två heliga biskopar med stav och bok. Flyglarna framställer kvinnliga helgon med svärd respektive kalk som har tolkats som S:ta Barbara och S:ta Katarina. Flyglarnas baksidor har bemålningar föreställande en helig biskop hållandes en stav och en kyrkmodell samt en mansfigur i röd dräkt hållandes pilar. På predellan, den plattform på vilken altarskåpet vilar, framställs Veronikas svetteduk, hållen av två änglar.

LUND KLOSTERKYRKAN 5 - husnr 1, SANKT PETERS KLOSTERS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning