Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ÖREBRO NIKOLAI 3:5 - husnr 1, ÖREBRO SLOTT Ny sökning Tillbaka till sökning

f0101306.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ÖREBRO SLOTT (akt.)

1270 - 1299

Örebro
Örebro
Närke
Örebro
Örebro Nikolai församling
Strängnäs stift
Kansligatan 3, Kansligatan 5, Slottet 1

Slott och herrgård - Slott

Boställe och tjänstebostad - Residens

Slott och herrgård - Slott

Boställe och tjänstebostad - Residens

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Örebro antas ha varit stad 1265. Borgen existerade då i sin äldsta utformning. Från denna tid härrör kärntornet i det nuvarande slottets sydvästra hörn.
Under 1300-talet tillbyggdes Örebro hus, som slottet då hette, med en trevånig länga i söder, tvåvåniga längor i norr och i väster samt en ringmur med porttorn i öster.
1573-1627 byggdes den medeltida borgen om till renässansslott. Västlängan blev då huvudbyggnad med kortare flyglar i norr och söder och en portlänga i öster. Slottet försågs med postejer (runda kanontorn) i hörnen.
Under 1600-talet användes slottet allt mindre som kungligt slott och även landshövdingen flyttade därif...

Läs mer i eget fönster

År 1270 - 1299 Nybyggnad
Under 1200-talets senare del byggdes en befästning på holmen i ån. Den bestod av en ringmur kring en rektangulär gård med ett kraftigt försvarstorn i det sydvästra hörnet. Detta var Örebro hus som senare skulle bli Örebro slott
År 1300 - 1399 Ändring - tillbyggnad
Under 1300-talet tillbyggdes Örebro hus, som slottet då hette, med en trevånig länga i söder, tvåvåniga längor i norr och i väster samt en ringmur med porttorn i öster.
År 1573 - 1627 Ändring - ombyggnad
1573-1627 byggdes den medeltida borgen om till renässansslott. Västlängan blev då huvudbyggnad med kortare flyglar i norr och söder och en portlänga i öster. Slottet försågs med postejer (runda kanontorn) i hörnen.
År 1750 - 1759 Ändring - restaurering
Renässansens fortifikatoriska och dekorativa utanverk togs bort och vallarna raserades sånär som på den norra. Paradvåningen inreddes för landshövdingen och slottet blev på 1760-talet åter länsresidens.

Carl Hårleman (Arkitekt)

Carl Johan Cronstedt (Arkitekt)

År 1896 - 1900 Ändring - restaurering
1896-1900 företogs en genomgripande restaurering i syfte att återge slottet dess karaktär av vasarenässans.

Thor Thorén (Arkitekt)

År 1992 - 1993 Ändring - restaurering
1992-93 restaurerade Byggnadsstyrelsen, nuvarande Statens fastighetsverk, slottets båda övre våningar under ledning av arkitekt Gunnar Mattsson. Syftet var att så mycket som möjligt återskapa interiörernas renässanskaraktär.

Gunnar Mattsson (Arkitekt)