Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPSALA FJÄRDINGEN 33:1 - husnr 1, UPPSALA SLOTT Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
UPPSALA SLOTT (akt.)

1540 - 1549

Uppsala
Uppsala
Uppland
Uppsala
Uppsala domkyrkoförsamling
Uppsala stift
Drottning Christinas väg 1A, Drottning Christinas väg 1B, Drottning Christinas väg 1C, Drottning Christinas väg 1D, Drottning Christinas väg 1E, Drottning Christinas väg 1F, Drottning Christinas väg 1G, Kung Jans väg 2

Slott och herrgård - Slott

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Slottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen, och Påvel Schütz, senare Franciskus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy.
Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet. En förödande brand drabbade staden och slottet 1702.
1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågic...

Läs mer i eget fönster

År 1540 - 1549 Nybyggnad

Gustav Vasa (Byggherre)

År 1570 - 1599 Ändring - tillbyggnad
Under senare delen av 1500-talet utbyggdes det till ett av landets ståtligaste renässansslott. Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år.
År 1600 - 1629 Ändring - tillbyggnad
I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet.
År 1702 - 1702 Brand
År 1743 - 1766 Ändring - ombyggnad
1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågick till 1766, då slottsanläggningen stod helt klar att tas i bruk som länsresidens. Hårleman hade frångått vasaslottets arkitektur och skapat flera våningar i både syd- och östflygeln. Det totala utbyggnadsprogrammet förverkligades dock inte, och den gamla sydvästflygeln förblev delvis i ruiner.

Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1815 - 1815 Ändring - tillbyggnad
År 1815 uppfördes södra tornet efter ritningar av Gustav af Sillén.

Gustaf af Sillén (Arkitekt)

År 1931 - 1932 Ändring - restaurering
1931-32 restaurerades rikssalen under ledning av Ragnar Östberg.

Ragnar Östberg (Arkitekt)