Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPSALA FJÄRDINGEN 22:1 - husnr 1, UPPSALA DOMKYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

f9913509

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
UPPSALA DOMKYRKA (akt.), UPPSALA DOMKYRKA (akt.)

1270 - 1399

1270 - 1279

1287 - 1287

1300 - 1449

Uppsala
Uppsala
Uppland
Uppsala
Uppsala domkyrkoförsamling
Uppsala stift
Akademigatan 2, Biskopsgatan 1, S:t Eriks gränd 1, S:t Eriks torg 7

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk

Religionsutövning - Kyrka - Basilika

Historik

Inventeringsår 2005

Domkyrkans historia präglas av återkommande bränder som medfört genomgripande restaurerings- och återuppbyggnadsarbeten. Den värsta skadan inträffade vid 1702 års stadsbrand som ödelade nästan hela staden och lämnade domkyrkan som en utbränd och taklös ruin. Vid återuppbyggnaden försågs kyrkan med nya, lägre tak. Tvärskeppsgavlarna försågs med valmade tak. Över murarna gjordes en kraftig, profilerad och putsad taklist. Strävsystemet byggdes om så att kyrkan fick svankryggiga strävbågar. Takryttare och fialer försvann. Slutligen byggdes nya huvar till tornen på 1740-talet, de sk Hårlemanska huvarna. Den gotiska domkyrkan var i och me...

Läs mer i eget fönster

År 1270 - 1399 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, korsarmar

Étienne de Bonneuil (Byggmästare)

År 1270 - 1399 Nybyggnad - Korparti

Étienne de Bonneuil (Byggmästare)

År 1270 - 1399 Nybyggnad - Korsarm/ar

Étienne de Bonneuil (Byggmästare)

År 1270 - 1279 Nybyggnad
Byggandet av domkyrkan påbörjas. Kyrkan börjar byggas med murar av tegel och pelare av huggsten.
År 1287 - 1287 Nybyggnad
Dokument som nämner den franske stenhuggaren Estienne de Bonnueill och att han ska bygga domkyrkan i Uppsala.

Estienne de Bonnueill (Konstnär)

År 1290 - 1290 Arkitekturbunden utsmyckning
Nordportalen tillkommer och har stor likhet med många höggotiska franska katedralportaler.
År 1300 - 1449 Nybyggnad
Sidokapell
År 1330 - 1339 Arkitekturbunden utsmyckning
Sydportalen har daterats till 1330-talet. Dess skulpturutsmyckning blev aldrig helt färdig. Även de skulpterade kragstenarna på korpelarna dateras till samma tid.
År 1402 - 1402 Ändring - ombyggnad, stomme
Ett ras inträffar i långhusets södra sidoskepp. Troligen för att spara pengar har man gått över till att mura långhusets pelare i tegel, med samma dimensioner som korets kalkstenspelare, vilket kan ha föranlett raset. Vid återuppbyggandet förstärktes pelarna. De enhetliga kapellraderna på långhusets nord- och sydsida har daterats till denna tid. Planen ska hela tiden ha följt de planer som lades upp på 1270-talet.
År 1431 - 1431 Arkitekturbunden utsmyckning
Västportalen färdigställs.
År 1435 - 1435 Invigning
Kyrkan invigd
År 1435 - 1435 Invigning
Domkyrkan invigs. De stora västtornen var då ännu inte byggda.
År 1450 - 1500 Ändring - påbyggnad
Domkyrkans västtorn uppförs
År 1470 - 1489 Nybyggnad - Torn
År 1473 - 1473 Brand
Stadsbrand. Domkyrkan brinner.
År 1572 - 1572 Brand
En brand skadar domkyrkan svårt. Johan III uppdrog åt Franciscus Pahr och Antonius Watz att återställa det yttre. Kyrkan fick nya tornspiror och strävsystemet restaurerades.
År 1609 - 1609 Ändring
Den ena av tornspirorna blåser ner i storm den 21 mars vilket även orsakar skador på långhusets tak och strävsystemet.
År 1613 - 1613 Ändring
Nya tornspiror ritades av Gerard de Besche i nederländsk renässansstil.

Gerard De Besche (Arkitekt)

År 1691 - 1691 Nybyggnad - Gravkor

Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1691 - 1691 Nybyggnad - Gravkor
Ett nytt gravkor, det Oxenstiernska, byggs på korets sydsida. Arkitekt var Nicodemus Tessin dy.

Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1702 - 1710 Ändring - ombyggnad
Nicodemus Tessin utsågs till domkyrkoarkitekt att leda återuppbyggnaden. Han försåg kyrkan med nya, lägre tak. Det höga, gotiska strävsystemet slopades och ersattes med ”svankryggiga” strävbågar. Takryttare och fialer försvann och en kraftigt markerad taklist tillkom. Interiören putsades och vitkalkades.

Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1710 - 1710 Fast inredning - predikstol
Ny predikstol ritades av Nicodemus Tessin och utfördes av bildhuggaren Burchardt Precht.

Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare)

Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1719 - 1719 Arkitekturbunden utsmyckning
Peringskiöld beskriver hur sönderslagna ”munkestenar” (=hällar med medeltida inskrift) låg utanför västportalen.

Peringskiöld (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1725 - 1731 Fast inredning - altare
Ny altaruppbyggnad ritades av Nicodemus Tessin och utfördes av bildhuggaren Burchardt Precht.

Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare)

Nicodemus Tessin d y (Arkitekt)

År 1745 - 1745 Nybyggnad - Torn
Nya huvar till domkyrkotornen byggs. De ritades av arkitekten Carl Hårleman.

Carl Hårleman (Arkitekt)

År 1778 - 1778 Rivning
Det medeltida gamla Domkapitelhuset, även kallad Academia Carolina, beläget söder om domkyrkan revs.
År 1830 - 1839 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Vasakoret förses med målningar och dekorationer av konstnären J. G. Sandberg.

Johan Gustaf Sandberg (Konstnär)

År 1848 - 1856 Ändring - ombyggnad, exteriör
Ny stensockelbeklädnad utförs av finhuggen granit.
År 1870 - 1870 Ändring
Gasledning dras in i domkyrkan. Gasbelysning i nya armaturer installeras. Ny orgelläktare byggs.
År 1871 - 1871 Fast inredning - orgel
Ny orgel byggd av P. L. Åkerman invigs. Den nygotiska fasaden var ritad av arkitekten A. C. Pettersson.

A C Pettersson (Arkitekt)

P. L. Åkerman (Orgelbyggare)

År 1874 - 1874 Ändring - restaurering
Efter förfrågan från ärkebiskop A. N. Sundberg upprättar Helgo Zettervall ett första förslag till restaurering av domkyrkan.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1875 - 1875 Ändring - restaurering
Överintendentsämbetet (ÖIÄ) med F. W. Scholander avstyrker antagandet av ritningarna med hänvisning bl.a. till att förändringarna var alltför våldsamma och de många föreslagna betongornamenten ej är lämpade för det nordiska klimatet. Ett alternativt motförslag med måttligare förändringar upprättades av arkitekten Clas Grundström.

Claes Grundström (Arkitekt)

År 1875 - 1875 Teknisk installation - värme
Från och med första advent började församlingen uppvärma kyrkan vintertid. Guerneyska ugnar som eldades med koks hade införskaffats.
År 1876 - 1878 Ändring - restaurering
Zettervall överlämnar nya omarbetade restaureringsritningar. Även detta förslag tillbakavisades av ÖIÄ med hänvisning till att Zettervall ej hävdat den historiska sanningen då kyrkans grundplan var fransk medan dess yttre präglats av den nordtyska tegelstilen. Detta hade Zettervall ej tagit hänsyn till. Domkapitlet hade tillstyrkt förslaget. Grundström upprättade på uppdrag av ÖIÄ ett nytt alternativförslag i stil liknande nordtysk tegelgotik. Detta förslag ville domkapitlet ej antaga.

Claes Grundström (Arkitekt)

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1883 - 1884 Ändring - restaurering
Zettervall gör ett nytt restaureringsförslag som stadsfästs av Kungl Maj:t. Förslaget innebar att dess medeltida karaktär skulle återskapas efter Zettervalls föreställning om hur domkyrkan skulle sett ut ifall den ursprunglige byggmästarens intentioner följt.

Helgo Zettervall (Arkitekt)

År 1885 - 1893 Ändring - restaurering
Restaureringen av domkyrkan genomförs efter Zettervalls förslag. Arkitekten Emil Viktor Langlet utsågs till byggledare och kontrollant. Exteriör: Hårlemans tornhuvar ersattes av höga spiror med järnkonstruktion från Motala verkstad. Taken höjdes och försågs med brantare takfall. Tak och tornspiror kläddes med kopparplåt. Tvärskeppen försågs med gavelrösten. Vidare skapades takryttare och ett gotiskt strävsystem krönt av fialer och en mängd nya stendetaljer i betong. Tornen fick en helt ny utformning. Tegelfasaderna försågs till stor del med nytt, slätt fasadtegel med cementfog. Ny åskledare monterades. Vidare insattes nya ekportar. Interiör: Långhuspelarna kläddes med kalksten. Väggar och valv vattrevs och försågs med en rik, målad dekor efter förlagor av konstnären Agi Lindegren som även stod för glasmålningarna. Kyrkorummet fick ny bänkinredning, nytt altare och altaruppsats i gotisk stil. Den gamla predikstolen behölls men fick en ny placering. Orgeln ställdes åter på plats efter att ha varit magasinerad under ombyggnaden. Orgelfasaden gjordes lägre så att det bakomliggande rosettfönstret ej skulle skymmas. Ny orgelläktare byggdes. Entrépartiet i väster försågs med en helt ny vestibul. Eldstaden i sakristian revs. Ångpanna till ny värmeanläggning placerades i domkapitelhusets källare och försågs med en underjordisk kanal in till sakristian. Värmen leddes sedan i murade golvkanaler till varmkroppar med lamellsystem. Järngallren till Masenbachska och Gyllenborgska koren demonterades sedan dess golvnivå sänkts. Tvärskeppens läktare revs. Fönstren försågs med nya bågar och målade glas. Väggar och valv kring Sandbergs tavlor i vasakoret försågs med utsmyckning i renässansstil.

Emil Viktor Langlet (Arkitekt)

År 1906 - 1906 Teknisk installation - värme
Ett källarutrymme för domkyrkans ångpanna grävdes norr om sakristian och norra tvärskeppet. Kapaciteten på värmeanläggningen fördubblades därmed. Åskledaren förbättras.
År 1910 - 1910 Fast inredning - predikstol
Predikstolen flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats.
År 1915 - 1915 Arkitekturbunden utsmyckning
Redan 1915 hade cementdetaljer från senaste restaureringen vittrat på fasaderna så att en reparation ansågs nödvändig.
År 1928 - 1928 Ändring - ombyggnad, interiör
Tvärskeppet förses med ny träinredning efter ritningar av arkitekten Lars Israel Wahlman, med Ansgarskapellet i norr och en gosskörsläktare i söder. Altaret förses med ett medeltida altarskåp som tidigare funnits i Skånela kyrka. Även sakristian byggs om efter Wahlmans ritningar.

Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1931 - 1931 Arkitekturbunden utsmyckning
Yttre skador på fasaderna konstateras. I ett yttrande framhåller riksantikvarien Sigurd Curman och Ragnar Hjort att fasaddetaljerna i cement spruckit och bidragit till frostsprängningar i murarna. De föreslår att detaljformerna bibehålls men byts ut mot kopior i natursten.

Ragnar Hjorth (Arkitekt)

Sigurd Curman (Antikvarie)

År 1934 - 1937 Ändring - restaurering
Domkapitlet vänder sig till Kungl. maj:t med en begäran om att en restaureringskommitté ska tillsättas. Kommittén tillsattes 1937 och bestod av bl.a. riksantikvarie Sigurd Curman och arkitekten Ragnar Östberg.

Ragnar Östberg (Arkitekt)

Sigurd Curman (Arkitekt)

År 1935 - 1954 Ändring - restaurering, exteriör
Så kallade skyddsarbeten inleds för att förhindra betongdetaljer från att falla ner på besökare. Bl.a. togs fialerna på strävbågarna ner liksom tornen på tvärskeppsgavlarna och de åtta mindre spiror som omgav de bägge huvudspirorna. Vidare murades strävbågar om på södra sidan och vid koret. Byggnadsdelar av betong avlägsnades. Cementfogar i fasad skrapades bort.
År 1941 - 1941 Ändring - restaurering
Ett principförslag till restaurering upprättas av Ragnar Östberg. Förslaget antas ej

Ragnar Östberg (Arkitekt)

År 1947 - 1947 Ändring
En arkitekttävling om domkyrkans restaurering avgjordes. Åtta förslag valdes ut för att gå till omtävling
År 1950 - 1950 Ändring
Prisnämnden förordade arkitekten Sigurd Lewerentz förslag men domkapitlet var motståndare till det.

Sigurd Lewerentz (Arkitekt)

År 1954 - 1954 Ändring - restaurering
Under namn av skyddsarbeten har Ragnar Östbergs förslag från 1941 delvis genomförts sedan de spetsiga strävbågarna bytts ut mot nya ”svankryggiga” sådana. Skyddsarbetena stoppas.
År 1955 - 1955 Teknisk installation - brandskydd
Nytt brandlarm installeras.
År 1955 - 1955 Ändring
En ny utredning läggs fram som förordar ett förslag av Peter Celsing och Sigurd Lewerentz. Ett motförslag av Bengt Romare lanseras av Riksantikvarieämbetet. Byggnadsstyrelsen och Raä befinner sig på kollisionskurs.
År 1962 - 1962 Ändring - restaurering
En särskild domkyrkoarkitekt, Åke Porne, tillsätts för att lösa frågan om domkyrkans restaurering.

Åke Porne (Arkitekt)

År 1967 - 1967 Ändring - restaurering
Åke Porne lägger fram sitt första förslag som omfattar en stor in- och utvändig restaurering. Förslaget tillbakavisas av remissinstanserna.

Åke Porne (Arkitekt)

År 1969 - 1969 Ändring - restaurering
Porne lade fram ett andra restaureringsförslag som omfattar endast interiören. I förslaget är Agi Lindegrens målningar i långhuset och sidoskeppen överkalkade.

Åke Porne (Arkitekt)

År 1969 - 1970 Ändring - ombyggnad, yttertak
Delar av långhusets koppartak lossnade från underlaget vid höststormen 1969. Året därpå genomfördes hel omläggning av långhusets övre takfall mot söder.
År 1970 - 1970 Ändring
Riksdagen behandlar restaureringen av domkyrkan och uttalar sig för ett minimum av åtgärder.
År 1971 - 1971 Ändring - restaurering
Regeringen fastställde Pornes förslag men försett med ändringar och inskränkningar så att Zettervalls interiör till största delen bibehålls. En restaureringskommitté tillsattes och arbetena kom igång. Byggnadsfirman Diös var entreprenör. De inre arbetena handlade mest om rent underhåll och de yttre om skydds- och underhållsarbeten.

Diös Bygg AB (Firma)

Helgo Zettervall (Arkitekt)

Åke Porne (Arkitekt)

År 1971 - 1976 Ändring - restaurering
Utförda arbeten, interiör: Ny värmeledning lades under golven och kompletterades i gravkoren med radiatorer och konvektorer. Väggar och valv rengjordes med behållande av 1890-talets målningar med undantag för Vasakoret, där 1830-talets målningar framtogs, och södra tvärskeppet där målningarna kalkades över. Fönstren med glasmålningar renoverades. I tornen byggdes hisschakt med gjutna betongväggar. I södra tornet ordnades rum för personal, textilvård och förråd samt arkiv. En brandtrappa byggdes även. I norra tornet gjordes wc samt städutrymme och förråd. Ovanför det byggdes ett museum i tre plan med betongbjälklag. Samtliga valv isolerades på ovansidan med mineralull. Epitafier och gravmonument restaurerades och konserverades. Vapenhuset försågs med nytt kalkstensgolv. Bänkinredningen och dörrarna till vapenhuset rengjordes från gammal fernissa så att den ljusa ekfärgen framträdde. I vapenhuset inrättades ny disk för försäljning. Ljuskronornas elektriska belysning byggdes om. I tvärskeppsarmarna demonterades gosskörsläktaren med orgel och Ansgarskapellets träinredning. Ett nytt vindfång sattes in i norra tvärskeppet och i anslutning till det ordnades toalett och städutrymmen mot öster. Framför södra portalen anordnades inblåsning av varmluft genom hål i golvet för att undvika kallras. Högkoret försågs med avgränsningar i form av kandelabrar av smide. Högaltaret behölls och altarringen renoverades. På altaret placerades ett nytt kors av silver och kristall. Ny textil utsmyckning införskaffades till Sturekoret, Bönens kapell, Donas kor, Finstakoret och Fredens kapell. I Finstakoret placerades St Eriks relikskrin. I den f.d. silverkammaren öster om norra tvärskeppet byttes trägolvet mot kalkstensgolv. En förbindelse till rummet ordnades genom att en igensatt öppning i östra tvärskeppsmuren åter togs upp. I den gamla skrudkammaren en trappa upp ovanför f.d. silverkammaren avlägsnades träinredningen och tegelmurverket frilades. Sakristians inredning rengjordes och en heltäckningsmatta lades på golvet. Rummet försågs med en bronspiscina. Den ”yttre sakristian” av trä i Gyllenborgska koret avlägsnades. Öppningen mot sakristian murades igen. I rummet ovan sakristian, tidigare skrudkammare, rengjordes väggar och valv och nya fönster sattes in. Öppningen i västra tvärskeppsmuren sattes igen. Orgelläktarens golv slipades och belades med korkoplast. Nya skåp för kläder mm sattes upp. Kyrkans ljudanläggning försågs med nya högtalare. Elanläggningen förnyades i sin helhet. Den förlades så osynligt som möjligt och därför gjordes en helt ny kanalisation av plastslangar som lades i golv och försågs med kabelbrunnar. Ny huvudcentral förlades till det gamla pannrummet. Reservbelysning installerades i alla utrymmen i norra tornet. Inbrottslarm installerades. Exteriör: Norra tvärskeppsgavelns fasader renoverades. Cementlagningar togs bort och ersattes med konststen. Skadad sten ersattes med gotländsk kalksten. På norra tornet avlägsnades cementpartier och cementfogar. Skadat tegel ersattes med nytt. Alla murfogar fogades med kalkbruk. Listverk och andra detaljer av betong ersattes med tegel och avtäcktes med kopparplåt. Norra torntaket lades om med ny kopparplåt. Ny åskledare monterades. Tegelmurverket på västfasaden behandlades lika norra tornet. Betongdetaljer byttes mot Gotlandskalksten. Det stora fönstrets masverk av kalksten reparerades och skadat glas byttes ut. Fasadpartierna av kalksten och sandsten på och kring portalen reparerades lika norra portalen. Ny sten fästes med dubbar och kramlor av rostfritt stål. Södra tornet behandlades lika det norra. Även här byttes takplåten ut mot ny kopparplåt. Den stora takryttaren renoverades. Strävbågarna försågs med ny täckning av kopparplåt där det tidigare varit förzinkad stålplåt. Stuprör av kopparplåt monterades. Skulpturen på östra taknocken renoverades och ställdes åter på plats. Plåttak på långskeppet och tvärskeppet byttes delvis. Bl.a. gjordes nya fotrännor och falsar justerades Södra portalen hade skadats av frostsprängningar. Dess stenbeklädnad lagades och kompletterades med ny sten. Stuprör och takfotsrännor försågs med värmekablar. Domkyrkan återinvigdes efter restaureringen den 6 juni 1976.
År 1973 - 1976 Arkeologisk undersökning
Samtidigt med renoveringen utfördes en omfattande byggnadsarkeologisk dokumentation av domkyrkan. Även arkeologiska undersökningar i och omkring domkyrkan utfördes.
År 1976 - 1976 Återinvigning
Domkyrkan återinvigdes efter restaureringen den 6 juni 1976.
År 1986 - 1986 Ändring - ombyggnad, yttertak
Handlingar för omläggning av plåttak på sidoskepp, mittskepp och tvärskepp upprättas av plåtkonsult Rolf Svensson. De godkänns av Riksantikvarieämbetet. Första etappen genomförs samma år.
År 1986 - 1986 Ändring
Riksantikvarieämbetet ger tillstånd till förändringar i Ansgarskapellet i norra tvärskeppet efter ritningar av arkitekt Gösta Wikforss
År 1986 - 1986 Konservatorsarbeten
Skulpturerna St Lars och St Erik i syd- respektive västportalen konserveras sedan lagningarna med polyester från 1970-talet visat sig orsaka frostsprängningar.
År 1987 - 1987 Ändring
Inredningen från 1970-talet för ansgarskapellet i norra tvärskeppet demonteras för att ge plats åt lösa stolar för gudstjänstbesökare.
År 1987 - 1987 Ändring - ombyggnad, yttertak
Takomläggning etapp II utförs
År 1988 - 1988 Ändring - ombyggnad
Ny informations- försäljningsdisk byggs i vapenhuset efter ritningar av arkitekt Gösta Wikforss. Omläggning av plåttak etapp IV genomförs.

Gösta Wikforss (Arkitekt)

År 1989 - 1989 Teknisk installation
Raä ger tillstånd till att åtgärder för radonsanering (mekanisk ventilation) genomförs i övre och nedre sakristian, biblioteket, domkyrkokaplanens tjänsterum och brudkammaren.
År 1991 - 1991 Fast inredning - altare
Raä lämnar tillstånd till att provisoriskt centralaltare placeras i korsmitten under ett år. Det är ritat av Gösta Wikforss.

Gösta Wikforss (Arkitekt)

År 1992 - 1992 Underhåll - exteriör
Raä lämnar tillstånd till utvändiga underhållsarbeten på domkyrkan efter handlingar upprättade av Björn Björck, Bjerking ingeniörsbyrå AB. Arbetena omfattar renovering av murfogar översyn av brandsäkerheten. Skadorna bestod bl.a. av urfallna fogar, saltutfällningar och spruckna tegelstenar.

Björn Björck (Konstruktör)

År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten
St Eriksskulpturen i västportalen placeras i Banés och Linnés kor efter att ha konserverats av stenkonservator. En nygjuten kopia placeras i västra portalen.
År 1994 - 1994 Konservatorsarbeten
Stenkonserveringsåtgärder utfördes på portalerna i söder, norr och väster.
År 1994 - 1994 Fast inredning - altare
Ritningar till nytt centralaltare.
År 1995 - 1995 Ändring
En minnesplatta över påven Johannes Paulus besök i Uppsala domkyrka placeras i Finstakoret. Ett nytt centralaltare, ritat av arkitekt Ove Hidemark, placeras i korsmitten.

Ove Hidemark (Arkitekt)

År 1996 - 1996 Konservatorsarbeten
Tillstånd för konserveringsarbeten på stensockeln lämnas av Raä.
År 1998 - 1998 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
St Larsskulpturen i sydportalen vandaliserades då dess huvud stals.
År 1999 - 1999 Ändring
Skulpturerna av St Lars och St Olof tas bort från portarna i söder och norr och placeras inne i Linnékoret.
År 2000 - 2000 Ändring - ombyggnad
Arkitekt John Sjöström presenterar på uppdrag av domkyrkorådet skisser till kororgel, orgelläktare, toaletter mm i norra tvärskeppet.
År 2001 - 2001 Teknisk installation - högtalaranläggning
Länsstyrelsen lämnar tillstånd för ny ljudanläggning i domkyrkan. Nya högtalare monteras på pelare i långhus.
År 2001 - 2005 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Skulptör Anders Tegeström får i uppdrag av domkyrkoförsamlingen att utföra kopior av S:t Lars- och S:t Olofsskulpturerna samt ett nytt huvud till St Larsskulpturen. Skulpturerna tillverkas av konststen och kommer på plats våren 2005. Originalskulpturerna rengörs och konserveras 2004 av stenkonservator Misa Asp, Riksantikvarieämbetet.

Misa Asp (Konservator)

År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad
Tillstånd lämnas av länsstyrelsen för ombyggnad av brandtrappa i norra tornet.
År 2003 - 2003 Konservatorsarbeten
Predikstolen rengörs och konserveras av konservator Ulf Leijon. I sakristian tas heltäckningsmattan bort och det gamla trägolvet slipas och oljas. Väggar och ekinredning rengörs. Ytskikten på träportarna i de tre portalerna rengörs och bättras med olja. I sakristian borras ett nytt avlopp för piscinan.

Ulf Leijon (Konservator)

År 2004 - 2004 Teknisk installation - brandskydd
Ett nytt brandlarmssystem har installerats och slutbesiktats. Det är ett samplat system med röksugsdetektorer placerade på vindarna. Tillstånd för larminstallationen lämnades 1999 av länsstyrelsen.