TOMELILLA ULLSTORP 137:1 - husnr 1, ULLSTORPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ULLSTORPS KYRKA (akt.), ULLSTORPS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Tomelilla | |
| Skåne | |
| Ullstorp | |
| Tomelillabygdens församling | |
| Lunds stift | |
| Ullstorp 1371 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2016 Den medeltida kyrkan i Ullstorp uppfördes under romansk tid omkring 1100-talet – 1200-talets början. Byggnadsarkeolog Barbro Sundnér tolkar både kor, absid, långhus och möjligen även tornet som ursprungliga delar. Eventuellt tillkom tornet senare men nära inpå de äldsta delarna. Tornet anges ofta som senmedeltida vilket är felaktigt. Koret och absidens samtidighet med långhuset är ett antagande eftersom dessa delar inte finns bevarade. Under högmedeltiden tillkom ett vapenhus på kyrkans södra sida. Omkring 1325 dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar. Dessa finns bevarade och synliga ovan långhusets valv. Därefter, omkring 14... |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad | |
|---|---|
| Långhus | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Den medeltida kyrkan i Ullstorp uppfördes under romansk tid omkring 1100-talet – 1200-talets början. Byggnadsarkeolog Barbro Sundnér tolkar både kor, absid, långhus och möjligen även tornet som ursprungliga delar. | |
| År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfuntens cuppa är ett gotländskt arbete från 1200-talet huggen i kalksten. Cuppan är cylindrisk och nedtill trattformigt avsmalnande. I cuppans ovankant finns en rundbågsfris i låg relief. Skaftet och foten tillverkades 1897 och de ursprungliga delarna finns på Lunds Historiska museum. Skaftet är uppåt avsmalnande med en vulst överst och en bred sockel i nederkant med en kvadratisk fotplatta. Till dopfunten hör också en täckskiva av slipad kalksten (troligen 1897) med åttakantig form och hål för dopfatet. Dopfatet är av mässing och har åttakantig form med driven och punsad dekor på brämen i form av blommor och blad. Över dopfunten hänger en baldakin av ek från 1646. Baldakinen har åttakantig form med sidor i form av ett listverk med tandsnitt och äggstav. Överst på sidorna sitter svarvade knoppar och skulpterade änglahuvuden. På baldakinens undersida sitter en skulpterad blomma. Baldakinen är trären med förgyllda de-taljer men har tidigare haft en polykrom färgbehandling. | |
| År 1325 - 1325 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| Omkring 1325 dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar. Dessa finns bevarade och synliga ovan långhusets valv. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Därefter, omkring 1400-tal, valvslogs långhuset. | |
| År 1600 - 1656 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsats i barockstil utförd kring 1600-talets första hälft och renoverad 1897. Altaruppsatsen består av en oljemålning på duk utförd 1646 föreställande den korsfäste Kristus och under denna finns en inskriftstavla. Målningen och inskriftstavlan flankeras av kopplade kolonner och beslagsvingar. Över tavlan finns ett listverk som bär upp en rundbågsinfattad texttavla mellan två hermer och det hela kröns av Christian den IV:s monogram och en förgylld korsglob. Samtliga delar har rikligt med skuren dekor i form av broskornament. | |
| År 1646 - 1646 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstol med tillhörande baldakin från 1646. Både predikstolen och baldakinen är av ek och har åttakantig form. Korgens sidor har rundbågsformade nischer för skulpturer av evangelisterna och mellan sidorna finns skulpterade hermer. Under och över evangelisterna finns inskriftstavlor och under korgen finns ett karnisformat underrede avslutat med en knopp. Hela korgen och predikstolen är rikt dekorerad med maskaroner, kartuschliknande ornament och olika listverk. Predikstolen består av ett listverk krönt av kartuscher och svarvade knoppar. Under baldakinen hänger en duva. Predikstolen och baldakinen är trärena med förgyllda detaljer sedan 1897 års renovering. Ursprungligen hade de en polykrom färgbehandling. | |
| År 1700 - 1800 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Kyrkan hade ursprungligen små, högt sittande, rundbågiga fönster som ersattes av större öppningar omkring 1700-tal eller tidigt 1800-tal. | |
| År 1890 - 1899 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1890 - 1899 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1890 - 1899 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1896 - 1896 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1896 skedde en större ombyggnad under ledning av arkitekt Theodor Wåhlin. Ombyggnaden av kyrkan innebar att korpartiet och absiden revs samt långhuset förlängdes med en valvtravé och korsarmar mot norr och söder. Ett nytt korparti med femsidig avslutning mot öster och en liten sakristia på dess södra sida byggdes. Tornets övre del murades om och förhöjdes. Långhusvalven skadades vid arbetena och fick muras om. Invändigt målades kyrkan om med kvadermålade väggar och valvribbor samt en målad bård i höjd med fönsterbröstningen. En draperimålning gjordes också i koret. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1896 - 1896 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lilla klockan är av malm gjuten 1896 av Göteborgs mekaniska verkstad. | |
|
Göteborgs Mekaniska Verkstad (Klockgjuteri) |
|
| År 1897 - 1897 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altare av grå polerad kalksten från 1897 sannolikt ritat av Theodor Wåhlin. Altaret är ihåligt och har en förvaring som nås genom luckor på dess baksida. | |
| År 1897 - 1897 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen av trä är från 1897. Den består av tre sidor med kraftiga kolonnformade balustrar marmorerade i vitt och grått och sammetsklätt knäfall och handfall på en brunådrad sock-el/listverk. | |
| År 1897 - 1897 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Öppna bänkar av trä från 1897, sannolikt ritade av Theodor Wåhlin. Bänkarna har spegelförsedda ryggar samt skärmar och gavlarna är profilerade med rundbågiga överstycken. En renovering utfördes 1990 då bänkarna ådringsmålades i ekfärg av John A. Kennedy. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1908 - 1908 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Stora klockan är av malm gjuten 1908 av K.G. Bergholtz & C:o, Stockholm. | |
|
Bergholtz & Co (Klockgjuteri) |
|
| År 1942 - 1942 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Den dekorativa målningen togs bort 1942 då kyrkans interiör kalkmålades. | |
| År 1955 - 1955 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| Inredningen målades om 1955 i vitt, vitmarmorering och rött. | |
| År 1956 - 1956 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Mekanisk orgel byggd av Emil Hammer, Hannover, Tyskland omkring 1956. Orgelhuset är en ramverkskonstruktion i trä klädd med bokfanèr. Fasaden är uppbyggd av tre rakt avslutade lådor med synliga pipor, ett lägre i mitten och två högre vid sidorna. Spelbordet är vänt mot och sammanbyggt med fasaden. | |
|
Emil Hammer (Orgelbyggare) |
|
| År 1960 - 1965 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| En stor invändig renovering utfördes 1965 med Torsten Leon-Nilson som arkitekt. Bänkinredningen i norra korsarmen togs bort och ett orgelpodium byggdes för en ny orgel. Även de främre bänkarna i långhuset togs bort. | |
|
Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
|
| År 2000 - 2000 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Den senaste renoveringen skedde under ledning av Ponnert arkitekter AB år 2000 då nytt yttertak av varmförzinkad stålplåt lades med samma läggningssätt som det gamla. | |