Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

TOMELILLA RAMSÅSA 55:1 - husnr 1, RAMSÅSA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

1509-3.TIF

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
RAMSÅSA KYRKA (akt.), RAMSÅSA KYRKA (akt.)

1100 - 1349

1100 - 1349

Skåne
Tomelilla
Skåne
Ramsåsa
Tomelillabygdens församling
Lunds stift
Ramsåsa 5501

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2016

Kyrkans äldsta delar byggdes under romanskt tid, 1100-1200-talet, och består av långhus med kor och absid. Murarna är uppbyggda av kalkstensflis med inslag av gråsten. Hörnkedjorna är av kvaderhuggen kalksten och avslutas av kapitäl i form av en utskjutande kalksten. En liknande murteknik finns i tornet till Stora Herrestads kyrkas murverk, även detta av kalksten. Murarnas tjocklek och sockeln på kyrkan kan tyda på att den inte tillhör de tidigaste stenkyrkorna i Skåne. Även kyrkans placering ”mitt i byn” talar för en sen datering, möjligen sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal.

Under 1300-talet dekorerades kyrkan invändigt med ka...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Kyrkans äldsta delar byggdes under romanskt tid, 1100-1200-talet, och består av långhus med kor och absid.
År 1100 - 1349 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Under 1300-talet dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar, vilka finns bevarade i absiden och på långhusets väggar.
År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Medeltida murat blockaltare av kalksten, putsat och vitmålat. På altaret ligger en medeltida altarskiva av komstadkalksten med fördjupning för ett relikskrin.
År 1100 - 1550 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsatsen består av en murad skärmvägg, putsad och vitmålad, på vilket ett medeltida krucifix är monterat. Triumfkrucifixet är skulpterat i ek och dateras till ungefär 1200-talets första hälft. Bemålningen är polykrom och senmedeltida.
År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkans dopfunt består av medeltida cuppa på senare tillkommen fot. Cuppan har rund form och saknar uttömningshål och foten kvadratisk genomskärning. Både cuppan och foten är putsade och vitmålade. Enligt konsthistoriker Lars Tynell är dopfunten tillkommen under senmedeltiden.
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Under 1300-talet dekorerades kyrkan invändigt med kalkmålningar, vilka finns bevarade i absiden och på långhusets väggar. Därefter valvslogs långhuset och koret.
År 1350 - 1550 Nybyggnad - Torn
Någon gång under medeltiden, möjligen på 1400-talet, tillkom ett torn vid långhusets västra sida. Tornet har kvadratisk planlösning och samma bredd som långhuset.
År 1600 - 1699 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Predikstol från 1600-talet med kompletteringar utförda under 1700-talet av snickaren Anders Råå samt evangelistskulpturer från Ystadbildhuggaren Mattias Stenbergs verkstad. Predikstolens korg har sexkantig form med sidor skilda åt av marmorerade kolonetter på skulpterade konsoller. Sidofyllningarna har rundbågiga nischer med skulpturer av evangelisterna. I ovankant av korgen finns en texttavla och ett utkragande listverk. Korgen står på en sekundär sexkantig fot och en trappa av ek med marmorerade vangstycken leder upp till predikstolen. Predikstolen är målad i ljusa toner av framför allt rött, grönt, grått och guld. Baldakinen har samma form som predikstolen och är målad i samma färger. Den består av ett profilerat listverk med äggstav och tandsnitt samt ovansidor försedda med spetsiga krön skulpterade med beslagsornamentik. En duva hänger ned från baldakinens undersida.
År 1800 - 1899 Underhåll - exteriör
Under 1800-talet gjordes omfattande renoveringar då södra tornmuren delvis murades om. Gavlarna murades upp mot söder och norr istället för som tidigare mot öster och väster och torntaket täcktes med tegel. Redan tidigt efter renoveringen fick man problem med tornets murverk vilket antogs bero på att man använt ett dåligt murbruk. Ett järnband fästes 1852 runt tornet i höjd med klockvåningen. Yttertaken täcktes också om på 1800-talet. Blyplåt byttes till järnplåt för att finansiera renoveringarna. Nya fönster bör ha tillkommit någon gång vid 1800-talets andra hälft. En dörröppning ersatte fönstret i absidens östra sida och en ny fönsteröppning togs upp mot söder.
År 1800 - 1900 Fast inredning - bänkinredning
Öppna bänkar av trä målade i grå nyanser med gula detaljer. Bänkarnas gavelpartier har rundbågig avslutning upptill och dekor i form av en rundel med ett fyrpass. Ryggpartierna är släta. Bänkarna är tillverkade före 1916, möjligen sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal.
År 1932 - 1932 Ändring - ombyggnad
Under 1932 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Nils A. Blanck. Vid denna tidpunkt fick kyrkan nya ytterdörrar och en entréhall gjordes i tornets västra del med nya innerdörrar och ny trappa till tornets övre våningar. Orgeln ställdes på sin nuvarande plats i långhusets sydvästra hörn. En trävägg mellan sakristia och kor ersattes med en genombruten skärm som inte finns kvar längre.

Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1937 - 1937 Specifika inventarier - kyrkklocka
Kyrkklockan i tornet gjöts 1937. Klockan är en kopia av en äldre klocka från 1769 gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den äldre klockan förvaras på Lunds Historiska Museum.
År 1951 - 1954 Teknisk installation - värme
Mellan 1951-1954 ersattes kyrkans kaminer med elektrisk uppvärmning efter handlingar av N. A. Blanck.

Nils A Blanck (Arkitekt)

År 1958 - 1961 Ändring - ombyggnad, interiör
Nästa renovering skedde 1958-61 med Aina Berggren som ansvarig arkitekt. Kyrkans innergolv lades om med rött tegel på ett bjälklag av betong och medeltida kalkmålningar togs fram av konservator Axel A. Kulle. Skranket mellan kor och absid samt altarringen togs bort och ersattes av kyrkans befintliga altaruppställning och lösa knäfall.

Aina Berggren (Arkitekt)

År 1961 - 1961 Fast inredning - orgel
Orgel från 1961 med sju stämmor tillverkad av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelhuset är av omålad fur och står på ett podium vid kyrkans sydvästra hörn. Orgelpiporna är placerade i den övre delen av orgelhuset som har öppningsbara luckor.

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1987 - 1988 Underhåll - exteriör
Mellan åren 1987 och 1988 utfördes en fasadrenovering under ledning av arkitekt Birgit Kordina. En murverksdokumentation utfördes samtidigt av Mabel Cronwall.
År 1999 - 2000 Underhåll - exteriör
Senaste yttre renovering utfördes 1999-2000 under ledning av arkitekt Hans Ponnert då utvändig puts och yttertak renoverades och sågs över.