Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	VOXNA KYRKA (akt.), VOXNA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1758 - 1759 1758 - 1759
Län	Gävleborg
Kommun	Ovanåker
Landskap	Hälsingland
Socken	Voxna
Församling	Alfta-Ovanåkers församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Björlings väg 7
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kapell
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Sedan bruket anlagts höll präster från Ovanåker gudstjänst varannan söndag i någon av brukets byggnader, men alla begravningar skedde vid huvudkyrkan i Ovanåker. På grund av det stora avståndet ansökte brukspatronerna Hultman och Gahn 1758 att få uppföra en kyrka och anlägga en kyrkogård. Ansökan beviljades, bruksherrarna stod för alla kostnader och kyrkan kom således att bli en brukskyrka. Redan året därpå stod ett timrat kapell med högrest brutet spåntäckt tak färdigt och denna timrade stomme ingår i den nuvarande kyrkobyggnaden. Vem som ritat byggnaden är inte känt, men arbetet leddes av byggmästaren Wins Hans Olsson från Leksand... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Sedan bruket anlagts höll präster från Ovanåker gudstjänst varannan söndag i någon av brukets byggnader, men alla begravningar skedde vid huvudkyrkan i Ovanåker. På grund av det stora avståndet ansökte brukspatronerna Hultman och Gahn 1758 att få uppföra en kyrka och anlägga en kyrkogård. Ansökan beviljades, bruksherrarna stod för alla kostnader och kyrkan kom således att bli en brukskyrka. Redan året därpå stod ett timrat kapell med högrest brutet spåntäckt tak färdigt och denna timrade stomme ingår i den nuvarande kyrkobyggnaden. Vem som ritat byggnaden är inte känt, men arbetet leddes av byggmästaren Wins Hans Olsson från Leksand...

Läs mer i eget fönster

År 1758 - 1759 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia
Upphovsman	Wins Hans Olsson (Byggmästare)

År 1758 - 1759 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Wins Hans Olsson (Byggmästare)

År 1758 - 1759 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Wins Hans Olsson (Byggmästare)

År 1758 - 1759 Nybyggnad
Åtgärd	Brukspatronerna Peter Hultman och Hans Jacob Gahn anhåller hos Konungen att få bygga ett kapell vid bruket och anlägga en kyrkogård. Anhållan godtas och arbetet med att uppföra en kyrkobyggnad leds av byggmästaren Wins Hans Olsson från Romma by i Leksand. Någon arkitekt är ej känd. Brukspatronerna står för alla kostnader. Kapellet kallas Sophiae Albertinae kapell efter prinsessan Sofia Albertina. 1759 Kapellet invigs. Byggnaden är en rektangulär timrad byggnad på stenfot med ett högt brutet tak täckt av spån. I öster ligger en femsidig sakristia. Byggnaden saknar både torn och kyrkklockor.

År 1758 - 1759 Nybyggnad

Åtgärd

Brukspatronerna Peter Hultman och Hans Jacob Gahn anhåller hos Konungen att få bygga ett kapell vid bruket och anlägga en kyrkogård. Anhållan godtas och arbetet med att uppföra en kyrkobyggnad leds av byggmästaren Wins Hans Olsson från Romma by i Leksand. Någon arkitekt är ej känd. Brukspatronerna står för alla kostnader. Kapellet kallas Sophiae Albertinae kapell efter prinsessan Sofia Albertina. 1759 Kapellet invigs. Byggnaden är en rektangulär timrad byggnad på stenfot med ett högt brutet tak täckt av spån. I öster ligger en femsidig sakristia. Byggnaden saknar både torn och kyrkklockor.

År 1769 - 1769 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Charling (Arkitekt) Per Persson (Byggmästare)

År 1769 - 1769 Nybyggnad - Torn

Upphovsman

Charling (Arkitekt)

Per Persson (Byggmästare)

År 1769 - 1769 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet uppförs efter ritningar av rustmästaren Charling i Söderhamn och arbetet utförs av byggmästaren Per Persson. Tornet uppförs som helt fristående från kyrkobyggnadens stomme. Tornet har liggande virke till samma höjd som kapellets långsidesväggar och däröver resvirke, något indraget i förhållande till bottenvåningen. Tornhuven är klockformad och kröns av ett äppelformat klot som bär upp en järnspira. Överst sitter några knappar av koppar, en stjärna samt en tupp förfärdigad av And. Norling från Alfta Kyrkby.

År 1769 - 1769 Nybyggnad - Torn

Åtgärd

Tornet uppförs efter ritningar av rustmästaren Charling i Söderhamn och arbetet utförs av byggmästaren Per Persson. Tornet uppförs som helt fristående från kyrkobyggnadens stomme. Tornet har liggande virke till samma höjd som kapellets långsidesväggar och däröver resvirke, något indraget i förhållande till bottenvåningen. Tornhuven är klockformad och kröns av ett äppelformat klot som bär upp en järnspira. Överst sitter några knappar av koppar, en stjärna samt en tupp förfärdigad av And. Norling från Alfta Kyrkby.

År 1775 - 1775 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan gjuts om av David Flodström i Falun.

År 1776 - 1776 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	I ett installationsprotokoll uppges att kyrkan är uppbyggd av trä, väl täckt, spånad och tjärad samt uti fullkomligt stånd.

År 1778 - 1778 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En kyrkokällare byggs under sakristian. Sakristians fönster förses med järngaller. Klockstapeln tjäras.

År 1785 - 1785 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	En himmel i blått kläde med en duva sätts upp ovanför predikstolen.

År 1786 - 1786 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolens dörr tillverkas av byggmästaren Anders Norlin. Inspektor Anders Roos skänker en fattigbössa till församlingen.

År 1787 - 1787 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Kyrkan beskrivs som trång och det påtalas att en läktare måste byggas. En dörr sätts in mellan altarpredikstolen och sakristian.

År 1789 - 1789 Ändring
Åtgärd	Kyrkan rödmålas.

År 1800 - 1800 Fast inredning - orgel
Åtgärd	1800 ca En orgel med fem stämmor skänks till kyrkan av bruksägaren J. C. Müller.

År 1814 - 1814 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En läktare finns i kyrkans bakre del. Möjligen tillkom den samtidigt som orgeln skänktes till kyrkan.

År 1829 - 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Enligt ett inventarieprotokoll har kyrkan trägolv samt träbänkar, dels marmorerade med ”Perl-färg” och dels omålade, med en eller två dörrar. På läktaren finns både omålade och målade bänkar. Predikstolen uppges vara åttkantig med ljusa speglar omgivna av blå marmorerade kanter och altarbordet är av trä.

År 1833 - 1833 Underhåll
Åtgärd	Nytt papptak läggs över hela kyrkan.

År 1848 - 1848 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Enligt ett protokoll ska en järnkakelugn köpas in till sakristian. Kyrkorummet saknar ännu uppvärmningsanordning.

År 1849 - 1849 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Kyrkbänkarna uppges vara otillräckliga, men genom att bänkarna förändras kan detta avhjälpas.

År 1857 - 1857 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Kyrkans storlek uppges vara 34 alnar lång, 18½ alnar bred och 20 alnar hög till kroppåsen. En fattigbössa av trä införskaffas.

År 1863 - 1863 Ändring - restaurering
Åtgärd	En omfattande restaurering och ombyggnad inleds under ledning av bruksförvaltaren Per Löf. Byggnadsstommen bevaras, men tornet byggs om. En plankbeklädnad sätts utanpå timret ”på ett sådant sätt hopfogad och målad att kyrkan syntes vara av sandsten”. Nästan all inredning byts ut mot en mer tidsenlig i huvudsakligen klassiserande stil. Innertaket byts mot ett tunnvalv i trä, nya fönster och dörrar, nytt trägolv. Kyrkorummet får ny altartavla och en ny altaromfattning. Runt hela kyrkorummet byggs en tandsnittslist, läktaren bärs upp av klassiska kolonner och bibelcitat målas ovan dörrarna. Ett undantag från den klassiska stilen utgör den nya predikstolen på västra väggen, som utformas i gotisk stil, vilken ersätter en tidigare altarpredikstol. Hela interiören är målad i vitt och guld. Tornet förses med en ny överbyggnad och tuppen i torntoppen ersätts med ett förgyllt kors.

År 1863 - 1863 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering och ombyggnad inleds under ledning av bruksförvaltaren Per Löf. Byggnadsstommen bevaras, men tornet byggs om. En plankbeklädnad sätts utanpå timret ”på ett sådant sätt hopfogad och målad att kyrkan syntes vara av sandsten”. Nästan all inredning byts ut mot en mer tidsenlig i huvudsakligen klassiserande stil. Innertaket byts mot ett tunnvalv i trä, nya fönster och dörrar, nytt trägolv. Kyrkorummet får ny altartavla och en ny altaromfattning. Runt hela kyrkorummet byggs en tandsnittslist, läktaren bärs upp av klassiska kolonner och bibelcitat målas ovan dörrarna. Ett undantag från den klassiska stilen utgör den nya predikstolen på västra väggen, som utformas i gotisk stil, vilken ersätter en tidigare altarpredikstol. Hela interiören är målad i vitt och guld. Tornet förses med en ny överbyggnad och tuppen i torntoppen ersätts med ett förgyllt kors.

År 1878 - 1878 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Den första värmeugnen till kyrkan införskaffas.

År 1880 - 1880 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Bruksägarna skänker två nya kyrkklockor gjutna hos Joh. A. Beckman & Co i Stockholm, till kyrkan.

År 1888 - 1888 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Kyrkorummets väggar målas i tidsenliga mörka färger på bekostnad av Voxna bruksägare. Nytt orgelverk av firma E. A. Setterqvist & son. 1864 års fasad behålls dock.

År 1897 - 1897 Underhåll - målningsarbete, interiör
Åtgärd	Inredningen, dvs altaret, altarfonden, predikstolen och orgelläktarbarriären målas i mörk kulör.

År 1915 - 1915 Ändring
Åtgärd	Den stora kyrkklockan gjuts om av K. G. Bergholtz i Stockholm. Kyrkan målas om utvändigt och korset och spiran förgylls.

År 1924 - 1924 Ändring
Åtgärd	Kyrkan blir församlingens egendom.

År 1927 - 1928 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering enligt ett förslag upprättat av arkitekt David Dahl som är en bearbetning av det förslag som arkitekt Fredrik Falkenberg tog fram 1912. Arbetet leds av ingenjör Carl Bååth, Bollnäs. Kyrkan får bl.a. ny värmeanläggning i källaren under sakristian. Detta nya pannrum som utvidgas i förhållande till den tidigare källaren förses med väggar och golv samt bjälklag av betong. En ny nedgång till källaren byggs på sakristian norra sida. Arkivskåp i två våningar inrättas i sakristian. Väggar och tak oljemålas. Två nya halvrunda fönster upptas i taket mot orgelläktaren. Nya golv läggs in ovanpå det tidigare och väggarna kläds med brädpanel. Bänkarna vidgas så att avståndet blir minst 80 cm mellan bänkarna. Kyrkorummet återfår sin ljusa klassiserande färgsättning. Målning med vit slamfärg i tak (bruten mot grått), väggarna kalkfärgas i ljus ton och taklisten marmoreras i olja. Altare, predikstol och orgelläktare oljemålas vita med dekorationer i guld och bänkarna målas i gråblått med marmorering. I tornet inreds en tornkammare. El installeras i kyrkan. Väster om kyrkan uppförs ett rektangulärt bisättningshus med källare
Upphovsman	David Dahl (Arkitekt)

År 1927 - 1928 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering enligt ett förslag upprättat av arkitekt David Dahl som är en bearbetning av det förslag som arkitekt Fredrik Falkenberg tog fram 1912. Arbetet leds av ingenjör Carl Bååth, Bollnäs. Kyrkan får bl.a. ny värmeanläggning i källaren under sakristian. Detta nya pannrum som utvidgas i förhållande till den tidigare källaren förses med väggar och golv samt bjälklag av betong. En ny nedgång till källaren byggs på sakristian norra sida. Arkivskåp i två våningar inrättas i sakristian. Väggar och tak oljemålas. Två nya halvrunda fönster upptas i taket mot orgelläktaren. Nya golv läggs in ovanpå det tidigare och väggarna kläds med brädpanel. Bänkarna vidgas så att avståndet blir minst 80 cm mellan bänkarna. Kyrkorummet återfår sin ljusa klassiserande färgsättning. Målning med vit slamfärg i tak (bruten mot grått), väggarna kalkfärgas i ljus ton och taklisten marmoreras i olja. Altare, predikstol och orgelläktare oljemålas vita med dekorationer i guld och bänkarna målas i gråblått med marmorering. I tornet inreds en tornkammare. El installeras i kyrkan. Väster om kyrkan uppförs ett rektangulärt bisättningshus med källare

Upphovsman

David Dahl (Arkitekt)

År 1952 - 1952 Ändring
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet lämnar tillstånd till församlingen att anordna elektrisk klockringning. Troligen installeras anordningen under hösten samma år.

År 1959 - 1959 Underhåll - målningsarbete
Åtgärd	Invändig ommålning samt omförgyllning av vissa partier på altare, predikstol, orgel under överinseende av konstnär Erik Stenholm, Sundbyberg, som även upprättat förslaget.
Upphovsman	Erik Stenholm (Konstnär)

År 1973 - 1973 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan gjuts om hos G. Bergholtz i Sigtuna.
Upphovsman	Gösta Bergholtz (Klockgjutare)

År 1974 - 1974 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Tillstånd ges att flytta den södra väggen i vapenhuset mot norr så att det finns rum att bygga in en toalett.

År 1977 - 1977 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Byte av plåttak på kyrkans torn från järn- till kopparplåt.

År 1999 - 1999 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Byte av värmeanläggning från varmluftsuppvärmning till strålningsvärme kompletterad med oljefyllda radiatorer. Nya elinstallationer. El installeras även i bårhuset.

År 2001 - 2001 Underhåll - målningsarbete
Åtgärd	Ommålning av kyrkans fasader. Kyrkan återfår nu sin ursprungliga färgsättning. Akrylfärg tas bort med värmebehandling och ersätts med linoljefärg. Omtjärning av tak. Ommålning av fönster. Akrylfärg tas bort med färgborttagningsmedel och handskrapning. Byte av skadade fönsterrutor. Förgyllning av text utförs av konservator och förgyllning av kulor ovanpå takkupor utförs av silversmed. Trappor målas med roslagsmahogny.

År 2001 - 2001 Underhåll - målningsarbete

Åtgärd

Ommålning av kyrkans fasader. Kyrkan återfår nu sin ursprungliga färgsättning. Akrylfärg tas bort med värmebehandling och ersätts med linoljefärg. Omtjärning av tak. Ommålning av fönster. Akrylfärg tas bort med färgborttagningsmedel och handskrapning. Byte av skadade fönsterrutor. Förgyllning av text utförs av konservator och förgyllning av kulor ovanpå takkupor utförs av silversmed. Trappor målas med roslagsmahogny.

OVANÅKER VOXNA 58:1 - husnr 1, VOXNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning