HELSINGBORG ALLERUM 28:1 - husnr 1, ALLERUMS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ALLERUMS KYRKA (akt.), ALLERUMS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Helsingborg | |
| Skåne | |
| Allerum | |
| Allerums församling | |
| Lunds stift | |
| Allerums kyrkväg 2 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2014
Kyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. | |
| År 1100 - 1299 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunt i sandsten från 1100-1200-talet. Funten har rund cuppa, ett kort, nedåt avsmalnande skaft med låg, bred fot markerad med två skaftringar. Enligt prästen och dopfuntsforskaren Lars Tynell kan Allerumsfunten ha utförts av samme stenhuggare som utfört stenfuntarna i Brunnby, Frillestad, Fru Alstad, Lund (Tomegatan) och Östra Vemmenhög. | |
| År 1200 - 1399 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsantikvarie Petter Jansson daterar västförlängningen till 1200- eller 1300-tal. | |
| År 1300 - 1499 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Under 1300-1400-talet byggdes kyrkan till med ett kvadratiskt västtorn, med samma bredd som långhuset, och trapptorn på norra sidan. | |
| År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Under sen medeltid, 1400- eller 1500-talet, tillkom vapenhus utanför nord- och sydportalerna och valv slogs inne i koret. | |
| År 1520 - 1520 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Kyrkklockor: Storklockan gjöts 1520 av Danmarks främste klockgjutare på sin tid Johannes Fastenovie. På klockan finns en inskrift på latin och en relief av sankt Egidius. | |
| År 1600 - 1699 Specifika inventarier - tornur | |
|---|---|
| Under 1600-talet tillkom kyrkans tornur. | |
| År 1636 - 1636 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan göts av kanon- och gelbgjutaren Hans Kemmer 1636 verksam i Danmark. På klockan finns en inskrift på latin. | |
| År 1670 - 1699 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Under 1600-talets slut byggdes ett gravvalv under kyrkans kor där Kulla Gunnarstorps dåvarande ägare makarna Gunde och Pernille Rosenkrantz senare begravdes. | |
| År 1767 - 1767 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Den södra korsarmen uppfördes år 1767 av kyrkans patronus Christian Didrik von Conowen som var en varm förespråkare av den Herrnhutiska läran. | |
| År 1769 - 1769 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1800 - 1899 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen är troligtvis från 1800-talet. Den har tresidig form och består av vitmålade och förgyllda balusterdockor av trä samt knäfall och överliggare klädda med grönt tyg. Altarringen byggdes om 1971 då den kortades och två dörrar togs bort. | |
| År 1830 - 1839 Nybyggnad - Korsarm/ar |
|---|
| År 1834 - 1834 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
| Byggherre till norra korsarmen 1834 var Gustaf Adolf De la Gardie. | |
| År 1834 - 1834 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Vid 1834 års ombyggnad revs även absid, norra vapenhuset och långhusets valv. En ny ingång togs upp i tornets västra sida. Det medeltida koret gjordes om till sakristia och nytt kor inrättades i östra långhusdelen. | |
| År 1840 - 1840 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen är från 1840 och består av en rund korg med raka sidor och rakt utskjutande sidopartier. Korgens yttersidor består av släta fyllningar omgivna av förgyllda blomsterdekorer. Under korgen finns en godronnerad halvsfär och en hängande pinjekotte. Över predikstolen hänger en baldakin av trä med överdel i form av en halv sfär med profilerat listverk, nedtill försedd med en utskuren och förgylld frans. Predikstolen och baldakinen var tidigare målad i mörk ekimitation med svarta ramar och lister och målades i vitt med förgyllning år 1911. | |
| År 1861 - 1861 Specifika inventarier - altartavla | |
|---|---|
| Altartavlan är från 1861 och består på oljemålning på duk med förgylld ram. Målningen föreställer Kristus i Getsemane och utfördes av Johan Kristoffer Boklund. Boklund föddes på Kulla Gunnarstorp och blev senare hovintendent och direktör för konstakademien samt chef för Nationalmuseum. Allerums kyrkas altartavla räknas som ett av Boklunds främsta verk. | |
| År 1899 - 1899 Underhåll - målningsarbete | |
|---|---|
| År 1899 målades kyrkans väggar om invändigt med gulbrunmålade kvadrar. | |
| År 1900 - 1999 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| På 1930-talet ersattes de gamla träfönstren av nya järnbågar och fönstren försågs med glasmålningar av Hugo Gehlin. | |
|
Hugo Gehlin (Konstnär - Glaskonstnär) |
|
| År 1910 - 1910 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| År 1910 utfördes en inre och yttre renovering delvis efter ett program upprättat av arkitekt Theodor Wåhlin. Bland annat installerades en varmluftsanläggning, en så kallad kaloriferanläggning, med pannrum under norra korsarmen. Nya öppna bänkar tillverkades, färgsättningen på predikstol och orgelläktare ändrades och pelarna i koret togs bort liksom den mörka kvaderimitationen. Orgelläktaren gjordes större med ett utsprång från västra delen in mot korsmitten. Nytt golv av viktoriaplattor lades. Utvändigt lades ett eternittak. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1910 - 1910 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredning tillverkades 1910 och består av öppna bänkrader med trepassavslutade gavelsidor, fyrpassdekor i sidorna samt spegelfyllda fronter och ryggar. Bänkarna är målade i ljust grönt. | |
| År 1910 - 1910 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Nuvarande fasad byggdes 1910 efter ritningar av arkitekt Theodor Wåhlin och mittpartiet omgestaltades 1962 av arkitekt Eiler Graebe. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1956 - 1956 Ändring - ombyggnad, golv | |
|---|---|
| En del mindre åtgärder som omfattade omläggning av vapenhusets golv och nya dörrar till vapenhuset utfördes under 1956 efter ritningar av Filip Lundgrens Arkitektkontor. | |
| År 1970 - 1970 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Nästa större inre renovering gjordes 1970 under ledning av Torsten Leon Nilsson. Golvet i sakristian sänktes och lades om med tegel, altarskranket gjordes om och nytt golv av kalksten lades i kyrkan. En romansk fönsteröppning återupptogs i sakristian och försågs med blyspröjsat, målat glas. | |
| År 1970 - 1970 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är från 1970 och består av putsat tegel täckt med skiva av slipad kalksten. | |
| År 1993 - 1993 Arkeologisk undersökning | |
|---|---|
| Vid grävningar öster om kyrkan 1993 påträffades absidens grundmur och äldsta golvnivå. En grop med omrörda lager av bland annat tegel, sot och kol tolkades brandspår kanske från en brand i kyrkans östra delar. Lagret kan möjligen dateras till sen medeltid. | |
| År 2000 - 2000 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln byggdes år 2000 av Kaliff & Löthman, Ålem. Orgelverket har 24 stämmor fördelade på två manualer och pedal. | |
|
Kaliff & Löthman Instrumentbyggare (Orgelbyggeri) |
|