Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SÄBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1100 - 1349 1300 - Okänt
Län	Västmanland
Kommun	Hallstahammar
Landskap	Västmanland
Socken	Säby
Församling	Hallstahammar-Kolbäcks församling
Stift	Västerås stift
Adress	Säby kyrka
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2005 Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. Över det ursprungliga kyrkorummet fanns ett tunnvalv av trä, vilket framgår av de 25 bevarade medeltida takstolarna på kyrkvinden (sammanlagt finns 34). Sakristian hade sitt kryssvalv redan från början. Östra gaveln hade fram till 1737 ett tvåkopplat fönster. Någon gång under senare hälften av 1400-talet slogs stjärnvalven över kyrkorummet. Samtidigt tillkom troligen vapenhuset. Bevarat medeltida måleri inskränker sig till... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1997 Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. Över det ursprungliga kyrkorummet fanns ett tunnvalv av trä, vilket framgår av de 25 bevarade medeltida takstolarna på kyrkvinden (sammanlagt finns 34). Sakristian hade sitt kryssvalv redan från början. Östra gaveln hade fram till 1737 ett tvåkopplat fönster. Någon gång under senare hälften av 1400-talet slogs stjärnvalven över kyrkorummet. Samtidigt tillkom troligen vapenhuset. Bevarat medeltida måleri inskränker sig till...

Historik

Inventeringsår 2005

Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. Över det ursprungliga kyrkorummet fanns ett tunnvalv av trä, vilket framgår av de 25 bevarade medeltida takstolarna på kyrkvinden (sammanlagt finns 34). Sakristian hade sitt kryssvalv redan från början. Östra gaveln hade fram till 1737 ett tvåkopplat fönster.

Någon gång under senare hälften av 1400-talet slogs stjärnvalven över kyrkorummet. Samtidigt tillkom troligen vapenhuset. Bevarat medeltida måleri inskränker sig till...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1997

Platsens första kyrka kan ha blivit byggd på 1100-talet, att döma av den bevarade dopfunten och de tidigare portaler som konstaterats i kyrkans murverk. Den befintliga kyrkan med sakristia uppfördes runt 1300. Över det ursprungliga kyrkorummet fanns ett tunnvalv av trä, vilket framgår av de 25 bevarade medeltida takstolarna på kyrkvinden (sammanlagt finns 34). Sakristian hade sitt kryssvalv redan från början. Östra gaveln hade fram till 1737 ett tvåkopplat fönster.

Någon gång under senare hälften av 1400-talet slogs stjärnvalven över kyrkorummet. Samtidigt tillkom troligen vapenhuset. Bevarat medeltida måleri inskränker sig till...

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Sakristia

År 1100 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Kyrkans äldsta inventarium är en dopfunt av sandsten, helt slät frånsett en skulpterad repstav kring foten. Västra delarna av kyrkans murverk kan ha ingått i en romansk kyrka från denna tid. Källa: Redelius, s 10-11

År 1100 - 1349 Nybyggnad

År 1300 - Okänt Nybyggnad
Åtgärd	Kyrka av sten uppfördes, bestående av långhus med sakristia i norr. Grundmuren lades ca 50cm under marken. Murarna uppfördes av gråsten. Ursprungligen var ett tunnvalv av trä slaget över kyrkorummet. De medeltida takstolarna finns kvar på kyrkvinden. Över sakristian blev ett kryssribbvalv slaget I östra gaveln fanns tvåkopplat fönster fram till 1737. Källor: Alström, s 2 Berthelson, s 14 Redelius, s 2, 14

År 1300 - Okänt Nybyggnad

Åtgärd

Kyrka av sten uppfördes, bestående av långhus med sakristia i norr. Grundmuren lades ca 50cm under marken. Murarna uppfördes av gråsten. Ursprungligen var ett tunnvalv av trä slaget över kyrkorummet. De medeltida takstolarna finns kvar på kyrkvinden. Över sakristian blev ett kryssribbvalv slaget I östra gaveln fanns tvåkopplat fönster fram till 1737. Källor: Alström, s 2 Berthelson, s 14 Redelius, s 2, 14

År 1350 - 1549 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Sidokapell

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Vapenhus

År 1440 - 1529 Valvslagning
Åtgärd	Över kyrkorummet slogs tre stjärnvalv med ornerade ribbor. Troligen anskaffades det altarskåp med nio bilder, omnämnt i 1600- och 1700-talens visitationsprotokoll. Vapenhuset tillbyggdes på kyrkans södra sida. Norra sidokapellet (”kor”) tillbyggdes troligen på långhusets norra sida, och fick yttertak gemensamt med den tidigare befintliga sakristian. Möjligen fick norra sidokapellets valv sin målning i gult och rött, viggmönster på ribborna och ansikten, fåglar, fabeldjur och annat på ribbornas formstenar. Källor: Berthelson, s 14 Redelius, s 93

År 1440 - 1529 Valvslagning

Åtgärd

Över kyrkorummet slogs tre stjärnvalv med ornerade ribbor. Troligen anskaffades det altarskåp med nio bilder, omnämnt i 1600- och 1700-talens visitationsprotokoll. Vapenhuset tillbyggdes på kyrkans södra sida. Norra sidokapellet (”kor”) tillbyggdes troligen på långhusets norra sida, och fick yttertak gemensamt med den tidigare befintliga sakristian. Möjligen fick norra sidokapellets valv sin målning i gult och rött, viggmönster på ribborna och ansikten, fåglar, fabeldjur och annat på ribbornas formstenar. Källor: Berthelson, s 14 Redelius, s 93

År 1611 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Tre väggfält i kyrkorummets främre del dekorerades med kalkmålningar, vilka framställde motivet Jesse rot (Jesu släktträd). Bildfälten avdelas med röda beslagsornament Källor: VS: F III a: 3, visitation 1623 Berthelson, s 16

År 1632 - Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Stor förnyelse och utbyggnad: Altaret flyttades intill östra väggen och korskrank byggdes (Möjligen tillkom norra sidokapellet först nu, att döma av visitationsprotokoll och inskription i epitafium på kapellets västra vägg) Nytillverkad predikstol sattes in på södra sidan. Sakristians och vapenhusets tak tjärades Källor: VS: F III A, 6, visitation 1634 ATA: Ihrfors, s 922

År 1637 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggfältet bakom predikstolen (på södra sidan) dekorerades med en gråblå, stjärnbeströdd himmel På södra långväggsfältet väster om draperimålningen gjordes en kalkmålning. Långhusets tre valv dekorerades med viggmönster och vegetativa ornament, i mörkt gråblått. Årtal angivet i målningen. Källa: Berthelson, s 18 Redelius, s 7

År 1650 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Nisch i södra långväggen kalkmålades Källa: Årtal angivet i målningen

År 1652 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Tegelgolv lades i norra sidokapellet och åtta nya bänkar iordningställdes där. På norra sidan (kvinnosidan) nygjordes 3 bänkar Källa: ATA: Ihrfors, s 922-923

År 1653 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Norra sidans tre nya bänkar målades Källa: ATA: Ihrfors, s 922-923

År 1669 - Okänt Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktare byggdes i kyrkan Källa: ATA: Ihrfors, s 926

År 1676 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	I långhusets södra sida förstorades fönsteröppningen och ett nytt gallerförsett fönster sattes in Ytterligare stångjärn inköptes, till förstärkning av kyrkans södra mur Johan Smed vid Strömsholm Glasmästare Carl Andersson Källor: ATA: Ihrfors, s 928 Inskrift på predikstolen
Upphovsman	Carl Andersson (Hantverkare) Johan Smed (Hantverkare - Smed)

År 1676 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster

Åtgärd

I långhusets södra sida förstorades fönsteröppningen och ett nytt gallerförsett fönster sattes in Ytterligare stångjärn inköptes, till förstärkning av kyrkans södra mur Johan Smed vid Strömsholm Glasmästare Carl Andersson Källor: ATA: Ihrfors, s 928 Inskrift på predikstolen

Upphovsman

Carl Andersson (Hantverkare)

Johan Smed (Hantverkare - Smed)

År 1677 - Okänt Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ny predikstol blev byggd på kyrkorummets norra sida. Erik Nilsson, Fläckebo (predikstolen) Källa: ATA: Ihrfors, s 928 Bergström, s 48 VLM: Avskrifter från kyrkoböcker
Upphovsman	Erik Nilsson, Fläckebo (Hantverkare)

År 1680 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Den nybyggda predikstolen målades och förgylldes till färdigt skick Kyrkorummets södra vägg dekorerades med en draperimålning Yttertaket spånslogs och tjärades Målare Johan Ericksson Källor: VS: E IV a: 84a inventering 1687 Berthelson, s 20 Inskrift på predikstolen
Upphovsman	Johan Ericksson (Hantverkare - Målare)

År 1686 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Yttertaket lagades och tjärades. Två vimplar av smidesjärn sattes upp, med inskriptionerna ”IOS/1686” och ”LLS/1686”. (IOS = kyrkoherde Johan Sevenbaum, LLS = kyrkvärd Lars Larsson i Hällby) Även klockstapelns, sakristians och vapenhusets tak tjärades Källor: VS: E IV A: 84a inventering 1687 Inskriptioner

År 1696 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Nya kyrkbänkar byggdes Sakristians dörr flyttades djupare in i sakristian Lucka sattes för sakristians fönster I sakristians norra vägg gjordes en förvaringsnisch. Källa: Redelius, s 14

År 1710 - 1716 Fast inredning - altare
Åtgärd	Kyrkans nuvarande altare och altarring byggdes under prästen Lars Lalins ämbetstid 1710-16. Källa: VS: E IV A: 84a, visitation 1737

År 1718 - 1727 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret och altarringen målades första gången under prästen Boëthius ämbetstid 1718-27 Källa: VS: E IV A: 84a, visitation 1737

År 1737 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Östra gavelns fönster, dittills tvåkopplat, förstorades till ett enda, i vilket bågar av järn sattes Källa: VS: E IV a: 84a visitation 1744

År 1765 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Ny bänkinredning tillkom - den som alltjämt finns kvar i kyrkan Källa: ATA: inventering 1829

År 1769 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Vid inre förnyelse detta år vitlimmades valv och väggar, så att allt dekorativt kalkmåleri doldes Källa: ATA: inventering 1829

År 1776 - Okänt Ändring
Åtgärd	Norra sidokapellet, länge använt som gravkor, övergick till församlingen som fick betala 200 daler kopparmynt. Källa: Redelius, s 13

År 1806 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Östra gavelns fönsteröppning förstorades och ett nytt fönster av ek med blyinfattat glas sattes in. Östra väggen blev invändigt klädd med bräder, som underlag för en ny altartavla/fondmålning. Motivet är en rundbåge buren av kolonner med joniska kapitäl. Rundbågen inramar fönstret i östra gaveln. Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades Orgelläktare byggdes över kyrkorummets västra del Bänkinredningen ommålades Snickarmästare Borg, Västerås Källa: VS: E IV a: 84b, inventering 22/5 1810

År 1806 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster

Åtgärd

Östra gavelns fönsteröppning förstorades och ett nytt fönster av ek med blyinfattat glas sattes in. Östra väggen blev invändigt klädd med bräder, som underlag för en ny altartavla/fondmålning. Motivet är en rundbåge buren av kolonner med joniska kapitäl. Rundbågen inramar fönstret i östra gaveln. Kyrkorummets valv och väggar vitlimmades Orgelläktare byggdes över kyrkorummets västra del Bänkinredningen ommålades Snickarmästare Borg, Västerås Källa: VS: E IV a: 84b, inventering 22/5 1810

År 1813 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ett nytt fönster med karm av ek blev insatt på södra sidan. Det ersatte två mindre fönster som funnits förut Tre nya bänkar gjordes i norra sidokapellet I sakristian lades ett golv av plank istället för tidigare tegelgolv. Källaren under sakristian reparerades Källa: VS: E IV a; 84b, visitation 1819

År 1816 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Nytt välvd takpanel slogs i vapenhuset Väggfasta soffor byggdes, med lårar för att förvara fattigkassans medel Källa: VS: E IV a; 84b, visitation 1819

År 1826 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Framför väggfälten på ömse sidor om korets fönster tillkom ytterligare sirater, bekostade av adjutant J O von Unge på Mölntorp Källa: VS: E IV b; 110, visitation 1855

År 1854 - 1855 Fast inredning - orgel
Åtgärd	7-stämmigt orgelverk installerades. Fasaden målades och smyckades med förgyllda detaljer – trettio försilvrade blindpipor i sidofästen, jämte ornament och lyra över verket. Invigning av orgeln ägde rum den 14/1 1855 Orgelbyggare Johan Eriksson Spegelfabrikör O L Dahlman Källa: VS: E IV b; 110, visitation 1855
Upphovsman	Johan Eriksson (Orgelbyggare) O L Dahlman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1854 - 1855 Fast inredning - orgel

Åtgärd

7-stämmigt orgelverk installerades. Fasaden målades och smyckades med förgyllda detaljer – trettio försilvrade blindpipor i sidofästen, jämte ornament och lyra över verket. Invigning av orgeln ägde rum den 14/1 1855 Orgelbyggare Johan Eriksson Spegelfabrikör O L Dahlman Källa: VS: E IV b; 110, visitation 1855

Upphovsman

Johan Eriksson (Orgelbyggare)

O L Dahlman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1856 - Okänt Underhåll - stomme
Åtgärd	Kyrkans och sakristians valv lagades och vitlimmades Dörröppningen mellan kyrka och vapenhus murades om och ny dörr sattes in Kyrkorummets och vapenhusets valv och väggar vitlimmades Gustaf Ohlsson i Håskesta (dörr) Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868
Upphovsman	Gustaf Ohlsson (Hantverkare)

År 1863 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Korets och mittgångens tegelgolv blev omlagda Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868

År 1867 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Åtgärd	En liten dörröppning mellan sakristia och predikstol blev igenmurad, sedan stöld inträffat Källa: VS: E IV b; 110, visitation 11-12/7 1868

År 1868 - 1872 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	• Kyrkans fönsteröppningar höggs upp så att de fick samma storlek och på södra sidan kom på samma avstånd från varandra - symmetriverkan • Nya fönstersnickerier med spröjsverk av trä blev insatta (de tidigare hade blyinfattat glas) Källa: VS: E IV b; 110, Inventarium den 8/7 1872

År 1877 - Okänt Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kyrkan försågs med uppvärmning, sedan en så kallad Gurneysk ugn blivit inköpt genom frivilliga bidrag inom församlingen. Ugnen placerades i norra sidokapellet. Ett rökrör av plåt drogs genom valvet. Källa: VS: F III a: 37, visitation 25/10 1885

År 1881 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkar färdigställdes på läktaren Efter att jord i många års tid fyllts på kyrkogården planerades området, gångar anlades etc. Källa: VS: F III a: 37, visitation 25/10 1885

År 1889 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	På uppdrag av Kyrkobyggnadskommittén gjorde arkitekt C A Ekholm en större besiktning av kyrkan och föreslog därefter fullständig nyinredning, rivning av den bristfälliga östra gaveln, samt byggande av en absid för koret. Mot bakgrund av detta radikala förslag föreslog flera inom församlingen att kyrkan skulle rivas helt och ersättas av en ny. Enighet uppnåddes inte, istället beslutades om en mer begränsad inre reparation det följande året. Källa: SF: O I a: 3, redovisning 13/12 1889

År 1889 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

På uppdrag av Kyrkobyggnadskommittén gjorde arkitekt C A Ekholm en större besiktning av kyrkan och föreslog därefter fullständig nyinredning, rivning av den bristfälliga östra gaveln, samt byggande av en absid för koret. Mot bakgrund av detta radikala förslag föreslog flera inom församlingen att kyrkan skulle rivas helt och ersättas av en ny. Enighet uppnåddes inte, istället beslutades om en mer begränsad inre reparation det följande året. Källa: SF: O I a: 3, redovisning 13/12 1889

År 1890 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Kyrkorummets valv och väggar vitkalkades Bänkinredningen ådrades (ek) Altarringen och läktarbarriären dekorerades med fyllningar och ramstycken En järnkamin insattes i sakristian. Arkitekt C A Ekholm Källa: VS: F III a; 38, visitation 11-12/7 1892
Upphovsman	Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1891 - Okänt Teknisk installation - värme
Åtgärd	Yttertakets spåntäckning reparerades Rökröret från norra sidokapellets värmeugn förbands med en ny stor skorsten i yttertaket Källa: VS: F III a; 38, visitation 11-12/7 1892

År 1901 - Okänt Fast inredning - orgel
Åtgärd	8-stämmigt orgelverk installerades (ersatte det 7-stämmiga från 1854-55) Arkitekt Fritz Eckert Orgelbyggare Thorsell och Eriksson, Gävle Kyrkorummets valv och väggar avfärgades Inredningssnickerierna bättringsmålades Källa: VS: F III a; 40, visitation 20-21/8 1904
Upphovsman	Fritz Eckert (Arkitekt) Kaspar Thorsell, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1901 - Okänt Fast inredning - orgel

Åtgärd

8-stämmigt orgelverk installerades (ersatte det 7-stämmiga från 1854-55) Arkitekt Fritz Eckert Orgelbyggare Thorsell och Eriksson, Gävle Kyrkorummets valv och väggar avfärgades Inredningssnickerierna bättringsmålades Källa: VS: F III a; 40, visitation 20-21/8 1904

Upphovsman

Fritz Eckert (Arkitekt)

Kaspar Thorsell, Göteborg (Orgelbyggare)

År 1923 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Kyrkans fasader vitkalkades (var förut gulaktiga) Kyrkans tak täcktes med nya spån Källa: VS: E V a: 6, ämbetsberättelse 1925

År 1931 - Okänt Konservatorsarbeten
Åtgärd	Kyrkans kalkmålningar frilades och restaurerades Bänkarna ommålades i blågrön ton, dörrkarmarna i gråaktig och speglarna i brunt & lätt skiftning i skärt Altarring och läktarbarriär återställdes i mer ursprungligt skick, genom avlägsnande av 1890 års påspikade fyllningar och ramstycken. Den ursprungliga färgsättningen rekonstruerades. Altarets tidigare färgsättning rekonstruerades Elektrisk värmeanläggning infördes (bänkvärmare, väggradiatorer) En transformatorkiosk byggdes vid kyrkogårdsmuren Arkitekt Ärland Noréen Konservator Alfred Nilsson Målare Ekstrand, Kolbäck Distriktsingenjör S Håål, Älvkarleby kraftverk Källor: Boström, s 93 VLT 1931-11-27 SF: O I a: 2: Program av Ärland Noréen, skrivet i mars 1931
Upphovsman	Alfred Nilsson (Konservator) Målare Ekstrand. Kolbäck (Hantverkare - Målare) Ärland Noréen (Arkitekt)

År 1931 - Okänt Konservatorsarbeten

Åtgärd

Kyrkans kalkmålningar frilades och restaurerades Bänkarna ommålades i blågrön ton, dörrkarmarna i gråaktig och speglarna i brunt & lätt skiftning i skärt Altarring och läktarbarriär återställdes i mer ursprungligt skick, genom avlägsnande av 1890 års påspikade fyllningar och ramstycken. Den ursprungliga färgsättningen rekonstruerades. Altarets tidigare färgsättning rekonstruerades Elektrisk värmeanläggning infördes (bänkvärmare, väggradiatorer) En transformatorkiosk byggdes vid kyrkogårdsmuren Arkitekt Ärland Noréen Konservator Alfred Nilsson Målare Ekstrand, Kolbäck Distriktsingenjör S Håål, Älvkarleby kraftverk Källor: Boström, s 93 VLT 1931-11-27 SF: O I a: 2: Program av Ärland Noréen, skrivet i mars 1931

Upphovsman

Alfred Nilsson (Konservator)

Målare Ekstrand. Kolbäck (Hantverkare - Målare)

Ärland Noréen (Arkitekt)

År 1936 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Kyrkans fönster försågs med inre bågar med blyinfattat antikglas Norra sidokapellets fönster ombyggdes till spetsbågig form, på Byggnadsstyrelsens uppmaning. Källor: SF: O I a: 3 VS: E V a 6, ämbetsberättelse 1937

År 1939 - Okänt Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Nytt spåntak lades Källa: VS: E V a 6, ämbetsberättelse 1937-43

År 1952 - Okänt Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasaderna lagades, borstades och avfärgades sockeln knackades ren så att gråstenarna blev frilagda och syratvättades Fönstersnickerierna ommålades Murarlaget S Karlsson Källa: SF: O I a: 2, anbud 1952-05-20, 1952-08-08

År 1962 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Sakristian nyinreddes: Skåpinredning byggdes utmed västra väggen. På norra sidan gjordes ett andaktsaltare, med en tavla av trä från 1600-talets början. Den hade länge förvarats i klockstapeln, men nu restaurerats av konservator. Arkitekt Tor Bunner Konservator Nils Källe Källor: SF: O I a: 2 VLT 1962-09-27

Upphovsman

Nils Källe (Konservator)

Tor Bunner (Arkitektkontor)

År 1981 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv

Åtgärd

Stor förnyelse: Gravar under golvet fylldes igen Vid återläggning av golvet höjdes golvnivån åtta centimeter. Befintligt äldre tegelgolv kunde inte återanvändas. Istället lades hårdbränt murtegel (Klippan) format 250x125x50 mm i sättbruk på underliggande sandbädd. Bänkinredningen ommålades Ny belysning installerades Byggnads -ingenjör Arne Karlsson, Hallstahammars kommun VLM: Ärende 80/1980, med besiktnings - rapporter Källor: SF: F 1 a: 2 VLT 1981-05-16

Upphovsman

Arne Karlsson (Byggmästare)

År 1986 - Okänt Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Ny utåtgående ytterdörr blev insatt i vapenhuset, utanför den befintliga, inåtgående. Åtgärden skedde av brandtekniska skäl. Källa: ATA dnr 5352/85

År 1988 - 1989 Konservatorsarbeten

Åtgärd

Inre och yttre renovering: Sprickor i kyrkans murar lagades Fasaderna avfärgades Dräneringsledning lades runt kyrkans grundmur Kyrkorummets valv och väggar rengjordes (gomma pane) Lagningar av lossnade partier skedde med kaseinlim Bänkinredningen ommålades i varmare ton än föregående blågrön Lösa stolar placerades i norra sidokapellet (Fasaderna lagades och avfärgades) Konservatorer: Jimmy Wase, Gunnar Eldh, Göran Bryntesson (Firma Antikmålning, Hällefors) Källor: VLM: ärende 89: 20-316,konserverings - rapport 1992-01-07 VLT 1989-04-14

Upphovsman

Gunnar Eldh (Konservator)

Göran Bryntesson (Konservator)

Jimmy Wase (Konservator)

År 1996 - Okänt Underhåll - exteriör

Åtgärd

Kyrkans fönster renoverades. Trasiga rutor ersattes med 2 mm renoveringsglas. Ommålning skedde med linoljefärg (Ottossons) pigmenterad med grön umbra och guldocker. Putslagningar av cementbruk borttogs och ersattes med kalkbruk. Ingångsdörren (från 1986) ommålades med oxidbrun linoljefärg (istället för tidigare lasyr) Hantverkar´n måleri AB i Västerås Källa: VLM: slutrapport 1996-10-14, dnr 96: 106-316

År 2005 - 2006 Underhåll
Åtgärd	Vård- och underhållsplan upprättades för Säby kyrka Svensk Klimatstyrning AB
Upphovsman	Svensk Klimatstyrning AB (Firma)

HALLSTAHAMMAR SÄBY PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1A, SÄBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning