Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HOLMSUNDS KYRKA (akt.), HOLMSUNDS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1860 - 1863 1862 - 1863
Län	Västerbotten
Kommun	Umeå
Landskap	Västerbotten
Socken	Umeå socken
Församling	Holmsunds församling
Stift	Luleå stift
Adress	Kyrkogatan 7
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik
Inventeringsår 2003 Kyrkan byggdes 1860–1863 efter fasad- och planritningar av komminister J. A. Linder, Umeå. Finansiärer var sågverksföretaget James Dickson & Co i Göteborg. J. A. Linder var familjen Dicksons lokala arkitekt. Linder medverkade också med anvisningar för kyrkans interiörmålning och utförde sniderier på predikstolen, läktaren och det gamla altaret. Byggmästare var Johan Petter Lundberg från Teg som 1859–60 hade uppfört Sorsele kyrka, ritad av Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Hedin. Denna ritning förmedlades sannolikt till J. A. Linder som hade den som förebild. 1917 skänkte dåvarande Holmsunds AB kyrkan till Holmsunds församling. Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2003

Kyrkan byggdes 1860–1863 efter fasad- och planritningar av komminister J. A. Linder, Umeå. Finansiärer var sågverksföretaget James Dickson & Co i Göteborg. J. A. Linder var familjen Dicksons lokala arkitekt. Linder medverkade också med anvisningar för kyrkans interiörmålning och utförde sniderier på predikstolen, läktaren och det gamla altaret. Byggmästare var Johan Petter Lundberg från Teg som 1859–60 hade uppfört Sorsele kyrka, ritad av Överintendentsämbetets arkitekt Ludvig Hedin. Denna ritning förmedlades sannolikt till J. A. Linder som hade den som förebild. 1917 skänkte dåvarande Holmsunds AB kyrkan till Holmsunds församling.

Läs mer i eget fönster

År 1860 - 1863 Nybyggnad
Åtgärd	Holmsunds kyrka uppfördes i trä, efter ritningar (bevarade i kyrkans arkiv) av komminister Johan Anders Linder, Umeå, från 1858 och 1862. Ritningen från 1858 visar att sakristian skulle placeras i korabsiden. År 1862 ändrades detta till att koret skulle inrymmas i absiden, men vart sakristian placerades är oklart. Möjligen följdes trotsallt 1858 års ritning. Finansiärer var sågverksföretaget James Dickson & Co, Göteborg och Linder var dicksönernas lokale arkitekt. Linder deltog själv i byggnadsarbetet. Åren 1861-62 skar han bildhuggerierna på predikstol, altare och läktare samt altarprydnaden (kors med mantel). Målare Wikgren i Skellefteå hade entreprenad på målning- och förgyllnings-arbeten (tillsammans med fem gesäller från Stockholm) Byggmästare var Johan Petter Lundberg, Teg. Kyrkan uppvisar stora likheter med Sorsele kyrka som Lundberg tidigare uppfört, ritad av arkitekt Ludvig Hedin. Ritningen därifrån förmedlades sedan till Linder. Linder omarbetade således ett äldre förslag av Hedin, så något nytänkande var det alltså inte fråga om. Invigning skedde den 30 augusti 1863.
Upphovsman	Johan Anders Linder (Arkitekt) Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1860 - 1863 Nybyggnad

Åtgärd

Holmsunds kyrka uppfördes i trä, efter ritningar (bevarade i kyrkans arkiv) av komminister Johan Anders Linder, Umeå, från 1858 och 1862. Ritningen från 1858 visar att sakristian skulle placeras i korabsiden. År 1862 ändrades detta till att koret skulle inrymmas i absiden, men vart sakristian placerades är oklart. Möjligen följdes trotsallt 1858 års ritning. Finansiärer var sågverksföretaget James Dickson & Co, Göteborg och Linder var dicksönernas lokale arkitekt. Linder deltog själv i byggnadsarbetet. Åren 1861-62 skar han bildhuggerierna på predikstol, altare och läktare samt altarprydnaden (kors med mantel). Målare Wikgren i Skellefteå hade entreprenad på målning- och förgyllnings-arbeten (tillsammans med fem gesäller från Stockholm) Byggmästare var Johan Petter Lundberg, Teg. Kyrkan uppvisar stora likheter med Sorsele kyrka som Lundberg tidigare uppfört, ritad av arkitekt Ludvig Hedin. Ritningen därifrån förmedlades sedan till Linder. Linder omarbetade således ett äldre förslag av Hedin, så något nytänkande var det alltså inte fråga om. Invigning skedde den 30 augusti 1863.

Upphovsman

Johan Anders Linder (Arkitekt)

Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1860 - 2005 Ändring
Åtgärd	Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och torn
Upphovsman	Dickson & Co, Göteborg (Byggherre) Johan Anders Linder (Arkitekt) Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Långhus, kor och torn

Upphovsman

Dickson & Co, Göteborg (Byggherre)

Johan Anders Linder (Arkitekt)

Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Dickson & Co, Göteborg (Byggherre) Johan Anders Linder (Arkitekt) Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1862 - 1863 Nybyggnad - Torn

Upphovsman

Dickson & Co, Göteborg (Byggherre)

Johan Anders Linder (Arkitekt)

Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1862 - 1862 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Dickson & Co, Göteborg (Byggherre) Johan Anders Linder (Arkitekt) Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1862 - 1862 Nybyggnad - Korparti

Upphovsman

Dickson & Co, Göteborg (Byggherre)

Johan Anders Linder (Arkitekt)

Johan Petter Lundberg, Teg (Byggmästare)

År 1874 - 1874 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelharmoniet utbyttes till en piporgel av Zetterqvist i Örebro.
Upphovsman	Zetterqvist (Orgelbyggeri)

År 1897 - 1897 Ändring
Åtgärd	1897 väggarna och taket vävkläddes och vissa dekorationer gjordes då i tidens smak av O. och V. Wretling.

År 1917 - 1917 Ändring
Åtgärd	Holmsunds AB skänkte kyrkan till Holmsunds församling. En grundlig restaurering utfördes. Nya färgade korfönster insattes. Ursprungligt bemålade väggar i form av varma limfärgsmarmoreringar, (från 1860 talet gestaltade efter anvisningar av JA Linder), framtogs. *I koret gjordes också nya målningar (palmkvistar enl. foto) av Yngve Lundström. Kyrkan ansågs kall och dragig.
Upphovsman	Yngve Lundström (Konstnär)

År 1919 - 1919 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Kyrkan fick en ny sakristia mot norra långväggen, en polygonal byggnad som ansluter till byggnaden i övrigt.

År 1920 - 1920 Nybyggnad - Sakristia

År 1922 - 1922 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Takomläggning från spån till papp.

År 1931 - 1931 Ändring - restaurering
Åtgärd	Förslag till restaurering av kyrkan av arkitekt Kjell Wretling. Förslag till kyrkans dekorering och glasfönstermålningar, tre stycken i koret av Yngve Lundström. Förslag till ombyggnad av orgel av Åkerman & Lund, Sundbyberg Förslag till elektrisk uppvärmnings-, belysnings, och kraftanläggning av Västerbottens läns elektriska förening. Ny belysningsarmatur. Restaureringsarbete av interiören. Bakom den oljemålade väven påträffades gammal målning på sjutums spontade brädor. Limfärg i marmoreringsteknik. Rödlila, ljusare ramstycken och profiler uppdragna med vita linjer. Snäckmotiv över fönstren. Målaren V. Ullbom från Stockholm målade detta 1862. (Ev var han en av fem målargesäller från Stockholm som tillsammans med målaren Wikberg från Skellefteå gjorde all invändig målning och förgyllning). Yngve Lundström ansåg att de borde framtagas och konserveras så långt det var möjligt. Troligtvis nya bänkgavlar (se ritning 1930) bänkgavlarna fick pålimmade speglar, som dekorerades med kolonnmotiv/joniska kapitäl. RAÄ anser att framtagning av äldre målningar är önskvärt och Yngve Lundström kan utföra arbetet. Ny dekorering i korets tak i form av änglar. Ny belysningsarmatur. Omarbetningsförslag till lampetter av Wretling.
Upphovsman	Kjell Wretling (Arkitekt) V Ullbom (Konstnär) Yngve Lundström (Konstnär)

År 1931 - 1931 Ändring - restaurering

Åtgärd

Förslag till restaurering av kyrkan av arkitekt Kjell Wretling. *Förslag till kyrkans dekorering och glasfönstermålningar, tre stycken i koret av Yngve Lundström. *Förslag till ombyggnad av orgel av Åkerman & Lund, Sundbyberg *Förslag till elektrisk uppvärmnings-, belysnings, och kraftanläggning av Västerbottens läns elektriska förening. Ny belysningsarmatur. *Restaureringsarbete av interiören. Bakom den oljemålade väven påträffades gammal målning på sjutums spontade brädor. Limfärg i marmoreringsteknik. Rödlila, ljusare ramstycken och profiler uppdragna med vita linjer. Snäckmotiv över fönstren. Målaren V. Ullbom från Stockholm målade detta 1862. (Ev var han en av fem målargesäller från Stockholm som tillsammans med målaren Wikberg från Skellefteå gjorde all invändig målning och förgyllning). Yngve Lundström ansåg att de borde framtagas och konserveras så långt det var möjligt. *Troligtvis nya bänkgavlar (se ritning 1930) bänkgavlarna fick pålimmade speglar, som dekorerades med kolonnmotiv/joniska kapitäl. *RAÄ anser att framtagning av äldre målningar är önskvärt och Yngve Lundström kan utföra arbetet. *Ny dekorering i korets tak i form av änglar. *Ny belysningsarmatur. Omarbetningsförslag till lampetter av Wretling.

Upphovsman

Kjell Wretling (Arkitekt)

V Ullbom (Konstnär)

Yngve Lundström (Konstnär)

År 1943 - 1943 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Koret fick ekparkett tillverkad i Holmsund.

År 1944 - 1944 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Spåntäckningen frångicks tidigare till papp och nu ersattes pappen med skiffer av Grythyttetillverkning 14,5 x 8 tum.

År 1945 - 1945 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten ritad av Einar Lundberg invigdes. Dopfat av Kjell Wretling. Dopfunten snidades av snickarmästare Emil Sandberg. Montering av el-belysning på ljuskronornas stam enligt firman Andersson & Lundgrens förslag.
Upphovsman	Einar Lundberg (Arkitekt) Emil Sandberg (Hantverkare - Snickare - Snickarmästare) Kjell Wretling (Arkitekt)

År 1945 - 1945 Specifika inventarier - dopfunt

Åtgärd

*Dopfunten ritad av Einar Lundberg invigdes. Dopfat av Kjell Wretling. Dopfunten snidades av snickarmästare Emil Sandberg. *Montering av el-belysning på ljuskronornas stam enligt firman Andersson & Lundgrens förslag.

Upphovsman

Einar Lundberg (Arkitekt)

Emil Sandberg (Hantverkare - Snickare - Snickarmästare)

Kjell Wretling (Arkitekt)

År 1955 - 1956 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering under ledning av arkitekt George Rudner, Stockholm. Konstnärlig medhjälpare Gunnar F Schiller. Restaurering av invändig målning oktober 1955- mars 1956 utförd av Gunnar F. Schiller. Takväv av jute avlägsnades. Friläggning av limfärgsdekor. Bara vissa ytor kunde utsparas. Mest sparades i koret, marmorering i fält, åtta keruber i fältens hörn rekonstruerades, endast ett var intakt. Övrigt tak ommålades med tempera. Pelare kläddes med väv och målades grå med vit marmorering. Fönsterbågar, foder och lister målades grå. Rekonstruktion av oljelaserad panel. Ommålning av bänkar enligt påträffade fragment. Vapenhuset målades i grön ton, taket ljust. Laserad masonite sattes upp i trappuppgångar till läktaren. Orgelfasaden målades ljust grå med mörkare fyllningar och blått mot guld. Körrum fick masonite klädda- och ljusmålade väggar. Golvet lades med gröna vinylplattor. I predikstol och brudkammare lades röda vinylplattor på golvet. (Väggarna målades i ljusblått med stänkmarmorering.???) fel, utfördes ej. Golv och trappor i övrigt slipades, laserades och fernissades. Dopfunten målades i samma blå kulör som predikstolstaket. Förgyllningar lades om, delvis polerade sådana. Ny altarring och nytt altarbord i kalksten kom på plats. Sidoingången tilltäpptes. Golven täcktes med ”holmsundsplattor” av vinyl. Nya ljuskronor i koret. Nya balansdörrar med glas sattes in. Yngve Landströms målade korfönster (från 1917?) borttagna och ersatta. Det mittersta korfönstret förbyggdes. *1956-57 tillkom altarskåpet med predella signerat Torsten Nordberg.
Upphovsman	Georg Rudner (Arkitekt) Gunnar Schiller, Stockholm (Konstnär) Torsten Nordberg (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1955 - 1956 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering under ledning av arkitekt George Rudner, Stockholm. Konstnärlig medhjälpare Gunnar F Schiller. *Restaurering av invändig målning oktober 1955- mars 1956 utförd av Gunnar F. Schiller. *Takväv av jute avlägsnades. Friläggning av limfärgsdekor. Bara vissa ytor kunde utsparas. Mest sparades i koret, marmorering i fält, åtta keruber i fältens hörn rekonstruerades, endast ett var intakt. Övrigt tak ommålades med tempera. *Pelare kläddes med väv och målades grå med vit marmorering. *Fönsterbågar, foder och lister målades grå. Rekonstruktion av oljelaserad panel. *Ommålning av bänkar enligt påträffade fragment. *Vapenhuset målades i grön ton, taket ljust. *Laserad masonite sattes upp i trappuppgångar till läktaren. *Orgelfasaden målades ljust grå med mörkare fyllningar och blått mot guld. *Körrum fick masonite klädda- och ljusmålade väggar. Golvet lades med gröna vinylplattor. *I predikstol och brudkammare lades röda vinylplattor på golvet. *(Väggarna målades i ljusblått med stänkmarmorering.???) fel, utfördes ej. *Golv och trappor i övrigt slipades, laserades och fernissades. *Dopfunten målades i samma blå kulör som predikstolstaket. Förgyllningar lades om, delvis polerade sådana. *Ny altarring och nytt altarbord i kalksten kom på plats. Sidoingången tilltäpptes. *Golven täcktes med ”holmsundsplattor” av vinyl. *Nya ljuskronor i koret. *Nya balansdörrar med glas sattes in. *Yngve Landströms målade korfönster (från 1917?) borttagna och ersatta. Det mittersta korfönstret förbyggdes. *1956-57 tillkom altarskåpet med predella signerat Torsten Nordberg.

Upphovsman

Georg Rudner (Arkitekt)

Gunnar Schiller, Stockholm (Konstnär)

Torsten Nordberg (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1968 - 1968 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Landsantikvarien yttrade sig till RAÄ angående förslag till ny orgel och ny inredning av orgelläktare med tillhörande rum för kyrkokören. Förslag upprättat av arkitekt George Rudner, Stockholm. Sluttande läktargolv byggdes om till plant och bänkinredning samt väggpanel avlägsnades. Golvlisten bevarades. Komplettering av väggarnas marmorering. Den gamla orgeln med blindpipor, förgyllda listverk samt krönande urnor magasinerades. Orgelfasaden skulle införas i officiella inventarieförteckningen. De glasade dörrarna skulle behållas. Belysning installerades med liknande armaturer som i koret. *Nålfiltsmatta inlades
Upphovsman	Georg Rudner (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Landsantikvarien yttrade sig till RAÄ angående förslag till ny orgel och ny inredning av orgelläktare med tillhörande rum för kyrkokören. Förslag upprättat av arkitekt George Rudner, Stockholm. *Sluttande läktargolv byggdes om till plant och bänkinredning samt väggpanel avlägsnades. Golvlisten bevarades. *Komplettering av väggarnas marmorering. *Den gamla orgeln med blindpipor, förgyllda listverk samt krönande urnor magasinerades. Orgelfasaden skulle införas i officiella inventarieförteckningen. De glasade dörrarna skulle behållas. *Belysning installerades med liknande armaturer som i koret. *Nålfiltsmatta inlades

Upphovsman

Georg Rudner (Arkitekt)

År 1973 - 1973 Ändring
Åtgärd	RAÄ godkänner förslag till trappa till läktaren utarbetat av arkitekt George Rudner, Stockholm. En öppen trappa med räcke uppfördes vid norra kortväggen i kyrkan. Bänkarna mot långväggen kapades och kompletterandes med stöd för rygg på bänkar. Golvplattor togs bort. Furugolv slipades och lackades. Wiltonmatta lades in i brudkammaren.
Upphovsman	Georg Rudner (Arkitekt)

År 1985 - 1985 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Torntaket läckte. Vatten hade runnit nedför de bärande bjälkarna. Kommentar av Martin Olofsson. Skiffertak lagt ovanpå befintlig takspån och rote. Icke fackmässigt utfört med inskottsbitar, anslutningar mot väggar dåligt utförda, underlagspapp saknades. Vatten kom in några meter under korset. Korset planerades förgyllas med bladguld. Förslag upprättat av Olofssons plåtslageri, Umeå. Rivning och omläggning alt 1 återanvändning av skiffer på spiran. Alt 2 kopparplåt. Vbm förordade istället svartmålad dubbelfalsad järnplåt som till färg och karaktär bättre anknöt till tidigare taktäckningsmaterial. *Raä förespråkade svartmålad stålplåt som bättre hörde samman med kyrkobyggnadens träarkitektur. Industriellt ytbelagd plåt kunde godtas. Plastisolbeläggning skulle ske.

År 1985 - 1985 Ändring - ombyggnad, yttertak

Åtgärd

Torntaket läckte. Vatten hade runnit nedför de bärande bjälkarna. Kommentar av Martin Olofsson. Skiffertak lagt ovanpå befintlig takspån och rote. Icke fackmässigt utfört med inskottsbitar, anslutningar mot väggar dåligt utförda, underlagspapp saknades. Vatten kom in några meter under korset. Korset planerades förgyllas med bladguld. Förslag upprättat av Olofssons plåtslageri, Umeå. Rivning och omläggning alt 1 återanvändning av skiffer på spiran. Alt 2 kopparplåt. Vbm förordade istället svartmålad dubbelfalsad järnplåt som till färg och karaktär bättre anknöt till tidigare taktäckningsmaterial. *Raä förespråkade svartmålad stålplåt som bättre hörde samman med kyrkobyggnadens träarkitektur. Industriellt ytbelagd plåt kunde godtas. Plastisolbeläggning skulle ske.

År 1988 - 1988 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Utbyte av takmaterial och rote på kortaket. Från skiffer till plåt av samma material som använts på tornet och tillbyggnaden.

År 1994 - 1994 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Träreparations- och utvändiga målningsarbeten. *Raä godkänner program för fasadrenovering av Holmsunds kyrka upprättat av J&W Bygg & Anläggning AB, Umeå. (Börje Nilsson). Akrylatfärgen skulle tagas bort med blästring med JOS-metoden/Nor-Clean och ersättas med linoljefärg i kulör lika befintligt. Rötskadade delar skulle ersättas med nytt virke. Fönstren skulle ommålas med linoljefärg och omkittas med linoljekitt. Efter diskussion fick dock monoretic användas nedtill på fönsterbågarna.

År 1994 - 1994 Underhåll - exteriör

Åtgärd

Träreparations- och utvändiga målningsarbeten. *Raä godkänner program för fasadrenovering av Holmsunds kyrka upprättat av J&W Bygg & Anläggning AB, Umeå. (Börje Nilsson). Akrylatfärgen skulle tagas bort med blästring med JOS-metoden/Nor-Clean och ersättas med linoljefärg i kulör lika befintligt. Rötskadade delar skulle ersättas med nytt virke. Fönstren skulle ommålas med linoljefärg och omkittas med linoljekitt. Efter diskussion fick dock monoretic användas nedtill på fönsterbågarna.

År 2005 - 2005 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändiga åtgärder efter program upprättat av Hultén Arkitekter (2003-10-25) samt Länsmuseet i Västernorrland (2003-10-30). Konservering, rengöring av väggar, tak och fast inredning. Ändring av läktartrappa. Nytt vattenburet värmesystem, fjärrvärme. Utökad WC i vapenhus. Borttagande av korbänkar (1950-tal) och två bänkar mot väster. Omflyttningar i kor. Ny ljudanläggning nytt manöverbord efter ritningar av Hultén Arkitekter AB. Nya strålkastare i kor. Ommålning vindfång, trapplopp och körrum. Slipning och omlackning av golv (Le Tonkinos) även läktaren. Upptagning av välvda öppningar i vapenhus (fd brudkammare) och körrum. Skyddsräcke på läktarbarriär. El-öppning till ljudluckor. Ny buntning av altarring samt nya mattor och bänkdynor.
Upphovsman	Hultén Arkitekter (Arkitektkontor) Länsmuseet i Västernorrland (Museum)

År 2005 - 2005 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Invändiga åtgärder efter program upprättat av Hultén Arkitekter (2003-10-25) samt Länsmuseet i Västernorrland (2003-10-30). *Konservering, rengöring av väggar, tak och fast inredning. *Ändring av läktartrappa. *Nytt vattenburet värmesystem, fjärrvärme. *Utökad WC i vapenhus. *Borttagande av korbänkar (1950-tal) och två bänkar mot väster. *Omflyttningar i kor. *Ny ljudanläggning nytt manöverbord efter ritningar av Hultén Arkitekter AB. *Nya strålkastare i kor. *Ommålning vindfång, trapplopp och körrum. *Slipning och omlackning av golv (Le Tonkinos) även läktaren. *Upptagning av välvda öppningar i vapenhus (fd brudkammare) och körrum. *Skyddsräcke på läktarbarriär. *El-öppning till ljudluckor. *Ny buntning av altarring samt nya mattor och bänkdynor.

Upphovsman

Hultén Arkitekter (Arkitektkontor)

Länsmuseet i Västernorrland (Museum)

UMEÅ HOLMSUND 4:65 - husnr 1A, HOLMSUNDS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning