UPPSALA ÄRENTUNA 3:1 - husnr 1, ÄRENTUNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ÄRENTUNA KYRKA (akt.), ÄRENTUNA KYRKA (akt.) | |
|
1250 - 1349 1250 - 1300 |
|
| Uppsala | |
| Uppsala | |
| Uppland | |
| Ärentuna | |
| Ärentuna församling | |
| Uppsala stift | |
| Ärentuna 21 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2004 Ärentuna kyrka är byggd omkring år 1300. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Söder om långhuset finns ett vapenhus och norr om koret ligger sakristian. Kyrkan har branta spåntäckta takfall. På avbildningar från 1600-talet ses en takryttare på långhuset. Takryttaren revs 1743. |
| År 1250 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus och kor | |
| År 1250 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1250 - 1300 Nybyggnad | |
|---|---|
| Ärentuna kyrka byggs med långhus, smalare kor och sakristia. Byggnadsmaterialet är gråsten och tegel. Ett treklöverbladsformat trävalv byggdes i långhuset medan koret försågs med tegelvalv. | |
| År 1300 - 1499 Nybyggnad - Sakristia |
|---|
| År 1430 - 1439 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1435 - 1435 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
|---|---|
| Tegelvalven i kyrkan slås. Vapenhuset byggs. | |
| År 1450 - 1450 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
|---|---|
| 1450 ca Kyrkan målades invändigt och försågs med en rik bildvärld. | |
| År 1641 - 1641 Ändring | |
|---|---|
| En orgel i kyrkan omtalas som kan ha varit av medeltida ursprung. Dopfunten flyttades från västra delen av kyrkan fram till koret. | |
| År 1668 - 1668 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Det murade medeltidsaltaret revs och flyttades bakåt mot korgaveln. När det revs påträffades reliker och ett pergamentsbrev från år 1435 med uppgifter om att kyrkan detta år återinvigdes efter byggnads-arbeten. | |
| År 1681 - 1681 Underhåll | |
|---|---|
| I kyrkan fanns ett medeltida korskrank som lagades detta år. Även predikstolen reparerades. | |
| År 1688 - 1688 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Kyrkan förses med en altarring. | |
| År 1693 - 1693 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Ny bänkinredning tillverkas. | |
| År 1743 - 1743 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Takryttaren nedtogs | |
| År 1749 - 1749 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Sockenstämman beslutade att de gamla fönstren med glasmålningar skulle tas bort och att fönsteröppningarna skulle göras större. | |
| År 1758 - 1758 Ändring | |
|---|---|
| De medeltida målningarna kalkades över. | |
| År 1762 - 1762 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Ny predikstol införskaffas. Den tillverkas av bildhuggaren Magnus Granlund | |
|
Magnus Granlund (Konstnär - Bildhuggare) |
|
| År 1787 - 1787 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Samtliga fönster förstorades. Ett nytt fönster togs upp mot norr. Altaret murades om. Det medeltida altarskåpet togs bort och såldes senare. Bänkinredningen byggdes om. | |
| År 1802 - 1802 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Inköptes en ny orgel till kyrkan. En ny läktare byggdes till orgeln. | |
| År 1818 - 1818 Ändring | |
|---|---|
| Ett nytt altarbord av trä gjordes. | |
| År 1823 - 1823 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör | |
|---|---|
| En ny altarprydnad, ett förgyllt kors, införskaffades. | |
| År 1891 - 1891 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| En stor invändig restaurering genomfördes. Bänkinredningen demonterades och de gamla bänkskranken, gavlarna och dörrarna sattes upp som bröstpanel längs väggarna. Nya öppna bänkar ställdes in. Nytt kalkstensgolv lades in. Resten av den gamla inredningen målades om. | |
| År 1928 - 1928 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Nästa genomgripande invändiga restaurering genomförs efter förslag av arkitekt Erik Fant. Den gamla bänkinredningen återställs. Kalkmålningarna tas fram och konserveras av John Östlund. Elvärme installerades. Den fasta inredningen fick en ny färgsättning. Korfönstret försågs med glasmålningar. | |
|
Erik Fant (Arkitekt) |
|
| År 1941 - 1941 Ändring | |
|---|---|
| En under sakristian påträffad källare undersöks av landsantikvarie Nils Sundquist. Han bedömer i en pm att källaren tillkommit efter medeltiden vid något tillfälle då sakristiegolvet varit uppbrutet. Till källaren har hört en port i västra muren täckt med stickbågiga valv. Källaren som förmodas haft tunnvalv var 1941 nästan helt igenfylld. Den igenmurade porten putsades över. Byggnadsstyrelsen lämnar tillstånd till installation av elektrisk belysning i kyrkan. | |
| År 1948 - 1948 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| En ny dopfunt skänktes till kyrkan och placerades i koret. | |
| År 1953 - 1953 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör | |
|---|---|
| Altarkrucifixet tillkom | |
| År 1966 - 1966 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Invändig restaurering efter förslag av arkitekt Carl Erik Nohldén. Det största förändringen var borttagandet av läktare och orgel. Vidare genomfördes borttagande av korbänkar, ny elinstallation, ny belysning i bänkkvarteren samt ny uppställning av nummertavlor. Väggar och valv rengjordes av konservator Sven Carlsson. | |
|
Carl-Eric Nohldén (Arkitekt) Sven Carlsson, Gimo (Konservator) |
|
| År 1967 - 1967 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Den nya orgeln kom på plats och placerades bakom bänkarna i kyrkans västra del. | |
| År 1972 - 1972 Ändring - restaurering, exteriör | |
|---|---|
| Utvändig restaurering efter förslag av Carl Erik Nohldén, Noark. Fasader putsades, spåntaket lades om. Stigluckan putsades lika kyrkan. Tidigare hade kyrkan haft en tunnslammad fasad där stenarnas struktur tydligt syntes. Ur antikvarisk/estetisk synvinkel var putsningen mindre lyckad, det ledde till att fasaderna framstår som livlösa. | |
| År 1982 - 1982 Konservatorsarbeten | |
|---|---|
| Konservator Elkea Tångeberg får Riksantikvarieämbetets tillstånd att konservera Mariaskåpet. | |
|
Elkea Tångeberg (Konservator) |
|
| År 1999 - 1999 Specifika inventarier - textilskåp | |
|---|---|
| Nytt textilskåp placeras i sakristian efter ritningar av arkitekt Åke Westin. Dessutom byggdes det gamla skåpets innanmäte om. | |
|
Åke Westin (Arkitekt) |
|
| År 2004 - 2004 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Församlingen får tillstånd av länsstyrelsen att ta bort de två bakersta bänkraderna i norra bänkkvarteret. | |