ÄNGELHOLM AUSÅS 74:1 - husnr 1, AUSÅS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| AUSÅS KYRKA (akt.), AUSÅS KYRKA (akt.) | |
|
1857 - 1858 1858 - 1858 |
|
| Skåne | |
| Ängelholm | |
| Skåne | |
| Ausås | |
| Strövelstorps församling | |
| Lunds stift | |
| Ausås mölleväg 192 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015 Den kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Ann... |
| År 1100 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1550 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. | |
| År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av sandsten är från romansk tid, troligtvis huggen då kyrkan uppfördes. Dopfuntens nedre del består av en skrånad bas och ett konvext skaft. På fotens kantstav finns fyra tappar. Cuppan är på undersidan dekorerad med kymation och har en inskrift runt övre kanten. | |
| År 1743 - 1743 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan av malm är gjuten 1743 och pryds av inskriptioner och band med vegetativ dekor längs mantelns ovankant och slagring. | |
|
Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) |
|
| År 1760 - 1760 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan av malm är omgjuten 1760 av Andreas Wetterholtz och pryds av inskriptioner och band med vegetativ dekor längs mantelns ovankant och slagring. | |
|
Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) |
|
| År 1857 - 1858 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia | |
|
J Hallberg (Byggmästare) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1857 - 1858 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
J Hallberg (Byggmästare) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1857 - 1858 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
J Hallberg (Byggmästare) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1858 - 1858 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Kyrkobygget avslutades 1858 av Hallbergs borgenärer. Kyrkan fick en klassicistisk plan med stora, rundbågiga fönster, medan långhusets valv murades efter medeltida ideal. Murarna uppfördes i putsad gråsten, sannolikt av sten tillvaratagen från den gamla kyrkan, och med oputsade tegeldetaljer, såsom omfattningar och gesimser, inspirerade av Brunius medeltidsaktiga dekorer. Bara det medeltida tornet skonades, gavs ett nytt tak och fick typiskt skånska trappgavlar, som åter hade kommit på modet från 1840-talet. | |
|
A J Hallberg (Hantverkare - Murare - Murarmästare) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1858 - 1858 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen av bemålat trä är ritad och gjord 1858 av snickaren Otto Ekberg i Ausås. Korgen består av fem sidor, prydda med masverksliknande dekor i guld och vitt. I de blåa speglarna finns guldmålade kristna symboler; ankare, kors, nummertavla, kalk och en bok. Korgen hålls uppe av fyra vridna smidesstänger. Till den tygklädda överliggaren finns fästat en snidad pulpetskiva. Korgen nås genom en omålad trappa med tätt fyllningsräcke, prytt och målat på samma sätt som korgen. Ovan predikstolen hänger en åttkantig baldakin, dekorerad med bl.a. en rundbågig kantfris och strålglans. | |
| År 1872 - 1872 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgelfasaden, som är sammanbyggd med läktarens balustrad. Fasaden har tre pipfält, det mittersta förhöjt och rundbågigt, avskilda av pilastrar. Pipfälten kröns av profilerade gesimser, på vilka står bl.a. voluter, bladverk, en harpa och ett akroterion. | |
| År 1905 - 1906 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1905-06 görs en inre renovering efter Theodor Wåhlins ritningar, granskade av Över-intendentsämbetets Agi Lindegren. Golven täcks med kalksten, koret får en ny altarring med golv av viktoriaplattor och dörrarna mellan koret och sakristian ersätts av draperier. Långhuset får nya bänkar och järnfönster med blyinfattade glas sätts in. | |
| År 1906 - 1906 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen från 1906 är ritad av Theodor Wåhlin. Den har en femsidig planform med öppna, marmorerade, grågröna balusterräcken och gråmålad träsockel. Knäfall och överliggare är klädda med ett ljusgrönt, fastnitat tyg. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1906 - 1906 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen i bemålat trä är ritad 1906 av Theodor Wåhlin. Bänkgavlarna är uppbyggda av två blåmålade speglar, den övre med arkadmotiv, och krönta av guld-målade solkors. Sitsarna är av bräder, uppburna av volutformade konsoler. | |
| År 1929 - 1929 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| 1929 monteras en ny värmeanläggning som ersättning för den panna, som dittills stått på långhusets södra sida. Skorstensstocken kapas ovanför valvsvicklarna. Kalorifersystemet installeras i ett pannrum under långhuset, som nås genom ett litet tillbyggt entréfång med trappgavel på långhusets norrgavel. | |
| År 1945 - 1955 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Eiler Graebe ansvarar för flera arbeten mellan 1945-55; plåttaket byts mot tegel, nya ytterportar av ek sätts in och flertalet träinventarier ommålas. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1948 - 1948 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen består av en tavla från 1948 flankerad av marmorerade kolonner, som funnits i kyrkan sedan den byggdes. Altartavlan med motivet ”Jesus går med lärjungarna genom sädesfälten” är målad av Möllekonstnären Gunnar Wallentin. | |
| År 1981 - 1981 Underhåll - Omputsning, exteriör | |
|---|---|
| 1981 omputsas hela kyrkan exteriört, trots Riksantikvarieämbetets misstycke, med kc-bruk och avfärgas med silikat. | |
| År 1981 - 1981 Ändring - tilläggsisolering | |
|---|---|
| Valven tilläggsisoleras med lösull. | |
| År 1985 - 1985 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| 1985 kalkar man kyrkan invändigt. | |
| År 1985 - 1985 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln är byggd 1985 av Tostareds Orgelfabrik med två manualer och pedal. Tennpiporna kommer från orgeln från 1872, byggd av A V Lundahl i Malmö. | |
|
AV Lundahl (Orgelbyggare) Tostareds orgelfabrik (Orgelbyggeri) |
|
| År 1986 - 1987 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1986-87 tar A-konsult fram handlingarna till en interiör renovering. Delar av förslagen genomförs, bl.a. målas bröstningspanelerna och bänkarna om i nuvarande kulörer. Ett förråd byggs i tornets första våning bakom orgelläktaren. Den norra trappan dit sätts igen. Dörren mot trappan från vapenhuset behålls som blinddörr. | |
|
A-Konsult AB (Byggherre) |
|
| År 2014 - 2014 Teknisk installation | |
|---|---|
| 2014 görs en översyn av de daterade elsystemen. Kyrkan elsaneras och brand- och inbrottslarm installeras. | |
| År 2014 - 2014 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret av blocktyp är tillverkat 2014 av murat och vitputsat tegel med krönskiva av svart diabas. På altarets framsida finns ett vitt likarmat kors i relief. | |
| År 2015 - 2015 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Omläggning av kyrkans stormskadade yttertak. | |