ARBOGA STURESTADEN 3:11 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.) | |
1280 - 1319 1280 - 1319 1285 - 1308 |
|
Västmanland | |
Arboga | |
Västmanland | |
Arboga stad | |
Arbogabygdens församling | |
Västerås stift | |
Järntorget 1 | |
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig |
|
Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig |
Historik |
---|
Inventeringsår 2006
Byggnadshistorik |
Inventeringsår 1998 Den byggnad vi idag kallar för Heliga Trefaldighetskyrkan var från början kapell åt munkarna som bodde i klostret alldeles intill. År 1496 brann både kapellet och klostret och år 1529 skänkte Gustav Vasa byggnaden åt Arboga stad. År 1576 började man bygga sin egen kyrka och 1593 höll man den första gudstjänsten i byggnaden. Efter div om- och tillbyggnationer under åren kunde man återinviga kyrkan 1652. I slutet av 1800-talet restaurerade man återigen kyrkan (interiört) och 1898 var det återigen dags för invigning. |
År 1280 - 1319 Nybyggnad |
---|
År 1280 - 1319 Nybyggnad | |
---|---|
Långhus och kor |
År 1280 - 1319 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1285 - 1308 Nybyggnad | |
---|---|
Kyrkan uppfördes som konventkyrka, Sankt Andreas kyrka, för franciskanermunkar. Den hade 8- 10 ingångar från omgivande konventsbyggnader i dåvarande klosteranläggning. Kyrkans grundplan var tvåskeppig. Yttertaket som säkert var spåntäckt kröntes med en takryttare mitt på nocken. Från denna tid är kyrkans äldsta dopfunt och tre målade konsekrationskors, samt sju helgonskulpturer i trä som sedan 1668 tillhör Västra Skedvi församling. Källor: Ahlberg, s 14-15 Bjurén, s 106 Lohman, s 59-60 |
År 1400 - 1456 Valvslagning | |
---|---|
Över mittskeppet och norra sidoskeppet slogs stjärnvalv. I samband med detta dekorerades kyrkorummet med kalkmålningar (varav rester finns kvar på långhusets södra vägg, med angränsande sköldbågar) Den stora, månghörniga cuppan är ornerad med geometriskt mönster och foten med en bladranka. Källor: Boström, s 13-22 Ekström, s 249 Kilström, s 16 |
År 1527 - Okänt Ändring | |
---|---|
Gustav Vasa överlät franciskanermunkarnas konventkyrka åt Arboga stad, att omvandlas till församlingskyrka Källor: Ahlberg, s15 Bjurén, s 108 |
År 1550 - 1600 Ändring - ombyggnad, exteriör |
---|
År 1576 - Okänt Ändring | |
---|---|
Kyrkan räddades från förfall, genom ingripande av Johan III. I ett brev den 5/5 1576 hotade han stadens borgare med indragna handelsrättigheter om inte kyrkan rustades. Källa: Bjurén, s 108 |
År 1593 - Okänt Ändring | |
---|---|
Kyrkan räddades från förfall, genom ingripande av Johan III. I ett brev den 5/5 1576 hotade han stadens borgare med indragna handelsrättigheter om inte kyrkan rustades. Källa: Bjurén, s 108 |
År 1598 - Okänt Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Vid denna tid hade kyrkan blivit upprustad och kallades nerkyrkan (Nicolai kyrka kallades uppkyrkan”) Källa: Lohman, s 60 |
År 1613 - 1629 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Kyrkans torn uppfördes, vilket var ett besvärligt bygge. Vid visitation 1629 var tornet ”halvbyggt”. Erik Tornbyggare, Uppsala Källor: VS: F III a; 3, visitation 1629 Bjurén, s 109 | |
Erik Tornbyggare (Hantverkare) |
År 1630 - 1680 Ändring - ombyggnad, exteriör |
---|
År 1630 - 1669 Nybyggnad - Sakristia |
---|
År 1630 - Okänt Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol anskaffades och målades Källa. VS: F III A, 6, visitation 1635 |
År 1633 - 1635 Ändring - ombyggnad, exteriör |
---|
År 1633 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunt av sten anskaffades Källa: VS: F III A, 6, visitation 1635 |
År 1633 - 1635 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
1634 stod tornets murar färdiga. Året därpå skedde putsning, avfärgning och kyrkklockorna flyttades upp till det nybyggda tornets klockvåning. Byggkostnader 1633-35: 1 356: 28 Källor: ATA: Ihrfors, s 246 Bergström, s 115 |
År 1634 - 1634 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1636 - 1637 Ändring - ombyggnad, exteriör |
---|
År 1645 - 1662 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Norra långväggens mur revs, återuppbyggdes och fick då strävpelare och fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Även i södra långsidan upptogs fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Sakristia byggdes ut på kyrkans norra sida, med järndörr från koret. Murmästare Johan Lilja Anders Glasmästare Erich snickare Källor: ATA: Ihrfors, s 246-248, 254-255 Wilhelmson, s 59-60 Bergström, s 110-112 | |
Anders Glasmästare (Hantverkare) Erich Snickare (Hantverkare - Snickare) Johan Lilja (Hantverkare - Murare) |
År 1652 - 1652 Ändring - ombyggnad |
---|
År 1661 - 1666 Nybyggnad - Korparti | |
---|---|
Korets tre murar revs och återuppmurades och fick fyra större fönsteröppningar med gallerfönster. Högaltaret flyttades 1665 intill östra gaveln, från att ha varit mitt i koret. Källor: ATA: Ihrfors, s 257 Bergström, s 111, 115 | |
Hans Clason Archt (Hantverkare) |
År 1666 - Okänt Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Ny dopfunt anskaffades, utförd i mörk kalksten, i form av en kandelaber. Cuppa, skaft och fot är sexkantiga och rikt ornerade. Den står idag i koret Hans Clason Archt Stenhuggare källa: Inskription i dopfunten | |
Hans Clason Archt (Författare) |
År 1667 - 1668 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Kyrkans norra sidoskepp förstorades. Högre, spetsig spira restes på tornet. Källa: Lohman, s 60 |
År 1668 - Okänt Fast inredning - altare | |
---|---|
Altarprydnad med rikt förgyllda sniderier blev uppsatt (1693 Riksdaler). I mittscenen placerades en kalvariegrupp: Kristus på korset omgiven av de sörjande Maria och Johannes. På vardera sidor om mittscenen står två större skulpturer: Moses med lagens tavlor och Johannes döparen med lammet. Snett nedanför Moses ses en skulptur av den harpospelande kung David och på dess motsvarande plats på andra sidan en man med halsjärn och kedjor. På hyllan ovanför mittscenen återfinns skulpturer av de fyra evangelisterna vilka inramar en tavla som framställer gravläggningen. På altaruppsatsens krön ses Jesus med segerfanan, flankerad av apostlarna Johannes och Petrus snett nedanför. Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 ATA: Ihrfors, s 255 Kilström, s 15 |
År 1672 - Okänt Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Koret gjordes upphöjt och inreddes med herrskapsbänkar (herr- och frubänkar) Altartavla som framställde nattvarden målades, som huvudmotiv för den fyra år tidigare färdigställda altarprydnaden. Målare Christian Thumb Källor: VS: F III A, 27, inventarium 21/11 1773 Bergström, s 115-116 | |
Christian Thumb (Konstnär - Dekormålare) |
År 1687 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
En omfattande reparation av taket avslutades detta år. Nya spån hade lagats. Tornet fick förgyllda urtavlor och tupp. Ett nytt urverk blev insatt. Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 |
År 1732 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning | |
---|---|
Tornurets urtavlor fick nya siffror och visare Källa: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 |
År 1736 - Okänt Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Ny predikstol uppsattes, efter donation av rådman Johan Israel Ahlström (6000 daler kopparmynt). Den smyckades med figurer i relief och förgylldes. 27-stämmigt orgelverk färdigställdes Bildhuggare Burchard Precht Källor: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 Lohman, s 61 | |
Burchart Precht (Konstnär - Bildhuggare) |
År 1750 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv | |
---|---|
Kyrkorummets dåvarande golv, bestående av gravhällar och mellanliggande tegelfält, blev i juni 1750 i juni omlagt på kyrkans och gravägarnas bekostnad. Källa: VS: E IV A, 1A, inventarium 8/11 1752 |
År 1773 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Kyrkans 16 fönster reparerades Tornets mur rappades och kalkades Källa: VS: F III A, 27, inventarium 21/11 1773 |
År 1790 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Kyrkans tak reparerades och tjärströks Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799 |
År 1795 - Okänt Underhåll - interiör | |
---|---|
Kyrkorummets valv, väggar och pelare blev lagade och vitlimmade. Predikstolen målades Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799 |
År 1799 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Kyrkans 16 fönster försågs med nya glasrutor Källa: VS: E IV a; 1b, visitation 11/6 1799 |
År 1821 - Okänt Underhåll - interiör | |
---|---|
Kyrkorummets valv, väggar och pelare blev lagade och vitlimmade. Korets golv planerades och skriftbänkar uppsattes Källa: VS: F III A: 35 visitation 19/6 1868 |
År 1830 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
I oktober 1830 upprättades ett protokoll från en besiktning av kyrkan med inventarier. Av protokollet framgår att kyrkans långhus och torn var spåntäckta, överst med koppartäckning. Tornet hade redan då åskledare. Beträffande kyrkorummet konstateras att trägolv låg i mittgången. I koret, norra sidoskeppets gång och vapenhuset låg golv av tegel och gravhällar Källa: ATA: Protokoll från besiktning 1830 |
År 1837 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Kyrkans södra takfall täcktes med skiffer (istället för tidigare spån) Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853 |
År 1849 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Kyrkans norra takfall och tornet lagades och tjärströks Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853 |
År 1849 - 1850 Ändring - begravningsplats/kyrkogård | |
---|---|
Begravningsplats anlades på en vret väster om staden. (begravningsplatsen runt kyrkan avlystes) Den invigdes den 8/9 1850. Ytterligare en tid behölls den gamla kyrkogårdens hägnad, bestående av murar på östra, norra och västra sidan, järnstaket på den södra. Två stigluckor fanns, i öster och väster. Källa: VS: F III a: 34, Visitation 27-28/8 1853 |
År 1853 - 1868 Ändring - begravningsplats/kyrkogård | |
---|---|
Någon gång under perioden revs hägnaden runt kyrktomten och där förut varit begravningsplats anlades en parkanläggning. |
År 1868 - Okänt Underhåll - stomme | |
---|---|
Innanför södra ingången gjordes ett så kallat dragkor (vindfång) med dubbeldörr mot kyrkan. Fönster ovanför sakristians golv och väggar reparerades. Tidigare öppen eldstad ersattes med järnkakelugn. Orgel byggdes på västra läktaren. Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878 |
År 1875 - Okänt Arkeologisk undersökning | |
---|---|
Ett elektriskt tornur installerades Urfabrikör Åberg, Örebro Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878 | |
Urfabrikör Åberg (Urmakare) |
År 1877 - Okänt Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Ett bristfälligt brädgolv under västra läktaren revs upp och nytt stengolv blev inlagt. Orgelläktaren som sjunkit åt ena sidan uppvägdes till sin rätta nivå. Kyrkans 16 fönster blev reparerade, tätade och rengjorda. Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878 |
År 1878 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Spåntäckningen på långhusets norra takfall och tornet lagades och tjärades Två värmeugnar installerades Källa: VS: F III a: 35, Visitation 23/8 1878 |
År 1883 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Vid fullständig omläggning blev kyrkans tak täckt med järnplåt (istället för tidigare skiffer och spån) Källa: VS: F III a: 36, visitation 8-9/5 1886 |
År 1897 - 1898 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Stor förnyelse april 1897-våren 1898 • Mittgångens dåvarande brädgolv och lågkorets tegelgolv revs ut och ersattes med kalkstensplattor. • Tidigare befintliga, slutna bänkkvarter ersattes med öppna bänkkvarter i nygotisk stil, målade i mustigt röda färger. • I valven konstaterades talrika sprickbildningar, vilka medförde omfattande putslagningar. • Överkalkade 1400-talsmålningar i södra väggens fönsternischer frilades och restaurerades. (Andra påträffade äldre målningar bedömdes av mindre värde och tillvaratogs inte.) • I samklang med de restaurerade målningarna gjordes nya målningar på övriga väggfält, pelare och valv. För dessa arbeten svarade artisten Edvard Berg. Även vapenhusets valv och väggar dekormålades. Målningarna gick i tidstypisk nygotisk stil och finns väl dokumenterade på fotografier i Arboga pastorats arkiv. • En ny sakristia byggdes ut som en östlig förlängning av norra sidoskeppet. Även denna hade ritats i nygotisk stil av Fritz Eckert. • Centralvärme installerades i kyrkan, varvid tidigare befintliga kaminer revs ut. Värmepannan installerades i ett källarutrymme under den nya sakristian. En skorsten uppmurades genom långhusets tak. • Elektrisk belysning infördes (Några av kyrkans ljuskronor elektrifierades.) Arkitekt Fritz Eckert Artist Edvard Bergh Källor: AKS: O I a 10; foto & ritningar VS: F III a 39, visitation 1/7 1899 | |
Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare) Fritz Eckert (Arkitekt) |
År 1927 - Okänt Underhåll - grundförstärkning | |
---|---|
Grundförstärkning under långhusets nordvästra del; Betong göts under marken i anslutning till befintlig grundmur. Skånska cementgjuteriet | |
Skånska Cementgjuteriet (Byggmästare) |
År 1934 - Okänt Konservatorsarbeten | |
---|---|
Konservering och restaurering av samtliga kalkmålningar, såväl de medeltida som 1898 års stilimitationer. Elsystemet förnyades. Arkitekt Alfred Nilsson Konservator Alfred Nilsson Källor: ATA: Konserverings - rapport | |
Alfred Nilsson (Konservator) |
År 1952 - Okänt Underhåll - grundförstärkning | |
---|---|
Grundförstärkning genomfördes under koret (68 379:-). Under marken runt grundmuren göts en armerad betongsträng, liksom kring pelarna inne i kyrkan. Under korets golv pressades betongpelare till åtta meters djup. Civilingenjör C G Ekman Källor: AKS: O I a: 6 VS: E IV B, 3, visitation 1954 | |
C G Ekman (Byggmästare) |
År 1953 - 1954 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Huvuddelen av valvens puts med målningar från 1898 borttogs, för nyputsning och avfärgning i gråvit nyans. (I västligaste valvet, närmast vapenhuset, lämnades som dokumentation en större rest äldre puts under nuvarande ytor.) Södra väggens 1400-talsmålningar konserverades och restaurerades, ett komplicerat arbete eftersom så stora partier satt löst. Andra betydande åtgärder: • Ett vindfång i övergången mellan mittskepp och kor mot söder, revs och ersattes med en enklare dubbeldörr. • Bänkkvarterens 1890-talsfärgsättning avlägsnades helt genom skrapning och luttvättning. Ommålning skedde med oljefärger i ljusare nyanser. • I högkoret lades nya kalkstensgolv eftersom befintliga, delvis av trä, revs ut då denna del av kyrkan hade grundförstärkts året innan. • Nya värmeledningar och radiatorer ersatte tidigare befintlig varmluftsuppvärmning. • Sakristian från 1898 revs för att ge plats åt en större Arkitekt Ove Leijonhuvud | |
Ove Leijonhuvud (Arkitekt) |
År 1954 - Okänt Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Ny sakristia blev tillbyggd Stadsarkitekt Sven Moberg Källa: VS: E IV B, 3, visitation 1954 | |
S. Moberg (Arkitekt) |
År 1955 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
• All befintlig puts på ytterväggarna bortknackades, varpå de blottlagda murverken rengjordes och vattnades. • Väggarna nyputsades med rent kalkbruk. Där stora utfyllnader krävdes användes cementblandat kalkbruk som underlag för fasadputsen. Avfärgning skedde med KC-färg (Aktivan, tillverkad vid numera nedlagda Karta och Oaxens kalkbruk). • På sockeln användes rent cementbruk till grundstockning, vilken sedan fick en cementspritrappning. Källa: AKS: Arbetsbeskrivning 1955-03-21, tilläggsskrivelse 1955-07-26 |
År 1968 - 1970 Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
• Plåttaket ommålades/reparerades och tornspirornas spån omtjärades. • Orgelläktaren med orgel från 1868 avlägsnades. • Även vindfånget under orgelläktaren revs och ersattes med nya enkelt utformade pardörrar inramade av en murad nisch. Vid rivningen påträffades på angränsande väggfält ett målat invigningskors, som restaurerades av konservator. • I kyrkorummet förnyades elsystemet. Moderna belysningsarmaturer uppsattes i koret. • Nya värmeledningar lades och värmepannan 1953-54 ersattes • Lågkorets och mittgångens golv omlades, med större, rektangulära kalkstensplaner i fallande längder. I norra delen av lågkoret och sydöstra delen av mittskeppet låg trägolv, som också togs bort. • Lågkoret höjdes så att det idag endast skiljer två steg från detta och högkoret. • Kalkstensgolvet i norra sidoskeppets gång omlades till följd av påträffade sprickbildningar. Nya rektangulära kalkstensplaner i fallande längder lades. • Gravhällar som varit uppresta i anslutning till mittskeppets västra gavel lösgjordes och nedlades i golven i golven kyrkorummets nordvästra och sydvästra hörn. (Ett antal trasiga gravhällar lades under golvnivå i sydvästra hörnet och i gravgårdsområdet utanför kyrkan.) • Några av de fasta bänkarna revs och ersattes med lösa stolar, för att kyrkorummet skulle kunna användas mer flexibelt. • Tegelmurad tillbyggnad gjordes i nordväst, för sanitetsutrymmen, trappuppgång till nyinrett sångövningsrum i tornet Arkitekt Carl-Erik Nohldén Källa AKS: O I a 10 Folket, VLT 1969-10-10 | |
Carl-Eric Nohldén (Arkitekt) |
År 1976 - 1977 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Kyrkorummets valv lagades och kalkmålningarna rengjordes, med bröd från ett lokalt bageri. En ny orgel placerades i norra sidoskeppet. Arkitekt: Carl-Erik Nohldén Konservator: Alf Hedman Källa: AKS: Konserveringsrapport 1977-02-28 | |
Alf Hedman (Konservator) Carl-Eric Nohldén (Arkitekt) |
År 1982 - 1983 Underhåll - grundförstärkning | |
---|---|
Tornet och norra sidoskeppets västra del grundförstärktes, genom att sammanlagt 110 pålar av stål försänktes i marken, så djupt att tornet idag står förankrat i berget. Bjerking Ingenjörsbyrå AB Källa: VLM: Fotografier B 11 459 | |
Bjerking ingenjörsbyrå AB (Firma) |
År 1988 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Fasadrenovering; Lagningar med hydrauliskt kalkbruk och avfärgning skedde med KC-färg. Puts & Tegel, Fjugesta Källa: AKS: offert 1988-03-22 | |
Puts & Tegel, Fjugesta (Firma) |
År 1997 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Omfattande rötskador konstaterades i plåttakets underlagspanel. Detta gjorde att plåtarna saknade ordentlig infästning och ”flöt”. För att kunna genomföra nödvändiga panelreparationer måste all plåt kasseras i förtid och ersättas med ny. Dessutom uppsattes nya takfotsbräder. Källa: VLM: Rapport, 1997-12-08 |
År 2000 - Okänt Underhåll - interiör | |
---|---|
Invändig renovering, som omfattade el- och larmsystem, lagning/rengöring av valv och väggar samt omdisponering av utrymmena i sakristian och nedre våningen i 1968-69 års tillbyggnad i nordväst. Bygg-ark i Köping AB Källa: VLM: Ärende 98: 366-316 | |
Bygg-ark i Köping AB (Firma) |
År 2003 - 2004 Underhåll - exteriör | |
---|---|
De yttre skyddsfönstren ommålades med svart linoljefärg Fönstrens mellersta bågar, med blyinfattat glas, fick spröjsverken förnyade och en del sentida antikglasrutor i skarpa färger utbyttes mot ofärgade munblåsta rutor från Frankrike. Bågarna ommålades med svart linoljefärg. Fasaderna rengjordes med högtryckstvätt, lagningar gjordes med hydrauliskt bruk. Avfärgning skedde med KC-färg, lätt bruten (94/46: 12 i ”KALKFÄRG 90” ). Sockeln ströks med grå KC-färg. Källor: Sjökvist, s 6-7 VLM: Ärende dnr 020043 |