HEBY ASPNÄS 1:41 - husnr 1, ASPNÄS GÅRDSKYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ASPNÄS GÅRDSKYRKA (akt.) | |
|
1300 - 1399 |
|
| Uppsala | |
| Heby | |
| Uppland | |
| Östervåla | |
| Östervåla församling | |
| Uppsala stift | |
| Aspnäs 391 | |
|
Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2002
Kyrkan antas ha blivit uppförd på 1300-talet och tjänstgjorde från början som kapell till det befästa herresätet ”Aspenäs”. Byggnaden var då oputsad, med fasader bestående av mönsterlagt rött, gult och svartsintrat tegel. |
| År 1300 - 1399 Nybyggnad | |
|---|---|
| Kyrkan uppförs, en rektangulär byggnad som då hade fasader av mönsterlagt rött, gult och svartsintrat tegel (idag putsade). Sakristians ribbvalv och fönsteröppningar har bevarats till våra dagar. | |
| År 1300 - 2000 Ändring | |
|---|---|
| Hela händelselistan finns att läsa under Dokument | |
| År 1357 - 1357 Ändring | |
|---|---|
| Gårdskapellet på Aspnäs omnämns i köpeskilling då Barnam Gislesson, på tinget i Tierp säljer bl. a kapellet. | |
| År 1480 - 1480 Fast inredning - port | |
|---|---|
| Kyrkan utrustas med järnplåtsbeslagen dörr i sakristian | |
| År 1500 - 1599 Brand | |
|---|---|
| Någon gång under 1500-talet härjades kyrkan av eld. Det är troligen denna eldsvåda som är orsak till att dagens väggar är lägre än de ursprungliga. Olof Grau beskriver en förkolnad bjälke i vapenhuset. | |
| År 1595 - 1595 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| Detta årtal finns målat bakom predikstolen på södra väggen, så dekorationsmålningarna kan ha utförts under Anna Trolles tid. Enstaka målningar kan vara ännu äldre, gotiska från 1400-talet. | |
| År 1638 - 1638 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Restaurering. Samtliga tak utom sakristians kryssvalv revs bort, långhusmurarna sänktes en meter. Fönstrens spetsbågar fylldes igen. Långhuset fick tälttak och kröntes med en oktagonal lanternin som nedtill svällde ut lökformigt. Vapenhus och sakristia fick valmtak. Ytterväggarna slammas. | |
| År 1640 - 1640 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
|---|---|
| Kyrkan målas och dekoreras invändigt med röda nyanser. Kandelaberrankorna ommålas | |
| År 1642 - 1642 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| Vindflöjelns vimpel bär årtalet | |
| År 1738 - 1738 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Kyrkan repareras. | |
| År 1738 - 1738 Underhåll | |
|---|---|
| Kyrkan repareras. Putsen förnyas, ytterväggarna vitmenas, smygar rödfärgas. | |
| År 1750 - 1750 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| Kyrkan slutar användas i religiöst syfte | |
| År 1796 - 1796 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| Den sista högmässan hålls, varefter kyrkan blir ödekyrka och får tjäna som vedbod, fårhus och sädesmagasin. | |
| År 1803 - 1803 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Kyrkan repareras (obekräftat) | |
| År 1809 - 1809 Rivning | |
|---|---|
| Lanterninen lökform rivs och spiran fick rak form. Taket kläddes med spån | |
| År 1864 - 1864 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| Vid visitation av ärkebiskopen beskrivs kyrkan som ytterst förfallen och berövad all inredning. Av kalkmålningarna finns bara rester. | |
| År 1893 - 1893 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
|---|---|
| Huven och konen med flöjel borttogs och ersattes med åttkantig konisk spira. Torngluggarna gjordes rundbågade | |
| År 1895 - 1895 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| Kyrkan får sin nuvarande koniska takhuv. | |
| År 1921 - 1921 Tagen ur bruk | |
|---|---|
| I visitationsprotokoll benämns kyrkan ruin. Golv och innertak var borta. | |
| År 1922 - 1922 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Program för restaurering upprättas av arkitekt Erik Fant. | |
|
Erik Fant (Arkitekt) |
|
| År 1928 - 1928 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| Restaureringens första fas, behandling av kalkmålningarna | |
| År 1935 - 1935 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Fants restaureringsförslag från 1922 bearbetas. I materialbeskrivning för kommande reparationer anvisas takspån tillverkad av ”prima vinterfälld, absolut rätkluven och kvistfri kärnfuru”. Till murning skulle användas ”rent kalkbruk, lämplig sand och slagen kalk”. | |
| År 1940 - 1940 Underhåll | |
|---|---|
| Sakristia och vapenhus får nytt kyrkspån. Övriga takdelar beläggs med enklare takspån. Valvet i sakristian reparerades, bjälklaget lades om, nytt trägolv lades in. | |
| År 1955 - 1955 Underhåll - grundförstärkning | |
|---|---|
| Godkänns grundförstärkning, förstärkning av takstolar, nytt yttertak av spån samt tjärning av detta. Endast grundförstärkningen genomfördes. | |
| År 1958 - 1958 Ändring | |
|---|---|
| Första gudstjänsten på 400 år hålls i sakristian. | |
| År 1959 - 1962 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Murar, valv och grunder lagades, Vapenhusets båda sidodörrar murades igen. Västra öppningen försågs med en ekport. Tegel lades på golvet och taket rekonstruerades. Ett altare murades vid östväggen Målningarna konserverades. Provisorisk bänkinredning insattes. Fönstren återställdes till spetsbågar. Tak och torn fick ny spånbeklädnad med sågade tjärdoppade furuspån*. Arkitekt för arbetet var slottsarkitekten Ragnar Jonsson | |
|
Ragnar Jonsson (Arkitekt) |
|
| År 1960 - 1960 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Nytt spåntak lades, till stor del med sågade, tjärdoppade furuspån Nya ytterdörrar av ek tillverkades, liksom fönster med kalkstensomfattningar och blyinfattade rutor. Långhusets målningar rengjordes och konserverades och innertaket färgbehandlats. Församlingen svarade för kostnaderna för lagning och slamning av yttermurarna samt inläggande av tegelgolv i långhus och sakristia | |
| År 1961 - 1961 Ändring - restaurering, interiör | |
|---|---|
| Ämbetet antar offert från Kartans snickeri för tillverkning av 18 bänkar, 2 bänkskärmar, altarbarriär, talarstol och nummertavla. Godkänner uppmurning av tegelplan för predikstol, murning och slamning av altare och anskaffande av kalkstensplatta till altaret Dessutom genomförs vissa elektriska installationer. Kyrkan fotograferas in- och utvändigt? | |
| År 1962 - 1962 Återinvigning | |
|---|---|
| Återinvigning sedan 1959-61 års stora upprustning och förnyelse avslutats. Fasaden har putsats, tegelgolv och ny inredning. | |
| År 1963 - 1963 Ändring | |
|---|---|
| Riksantikvarieämbetet önskar överläggningar med dåvarande ägaren Stig Elgestad om byggnadsminnesförklaring. | |
| År 1971 - 1971 Underhåll | |
|---|---|
| Förstärkning av bjälklaget under kyrkorummet och sakristian med en ny stålkonstruktion. Tidigare konstruktion av trä var rötskadad. | |
| År 1975 - 1975 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Kororgel från Grönlund AB i Gammelstad tas i bruk | |
|
Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) |
|
| År 1979 - 1979 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| Glasningsarbete utfördes (innanfönster i kyrkan). Innanfönstren monteras och målas, skåp i sakristian målas. Montering av glasdörr mellan kyrksal och vapenhus. Lasering och lackning av glasdörr. Bättring av vägg i vapenrum. Div. elarbeten samt montering av bänkvärmare. | |
| År 1982 - 1982 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Kyrkan får en dopfunt som invigs kristihimmelsfärd –82, den är utförd i ek med snidade och målade motiv. Formgivare Erik Sand | |
|
Erik Sand (Konstnär) |
|
| År 1982 - 1982 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| De främsta bänkarna på var sida om kyrkogången tas bort av utrymmesskäl | |