ÄNGELHOLM MUNKA LJUNGBY 131:1 - husnr 1, MUNKA LJUNGBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| MUNKA LJUNGBY KYRKA (akt.), MUNKA-LJUNGBY KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Ängelholm | |
| Skåne | |
| Munka-Ljungby | |
| Munka Ljungby församling | |
| Lunds stift | |
| Ljungsgårdsleden 1 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2016
Munka Ljungby kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och rakslutet kor i öster. Murarna uppfördes av gråsten med hörnkedjor av sandsten. Koret, den äldsta bevarade delen, tros ha uppförts som kapell till munkarna på Herrevadskloster. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, torn. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Munka Ljungby kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och rakslutet kor i öster. | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Troligen före 1300-talet byggdes ett rektangulärt torn väster om långhuset. | |
| År 1100 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Någon gång under medeltiden uppfördes ett vapenhus på långhusets södersida. | |
| År 1100 - 1349 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten är av sandsten från romansk tid. Cuppan är fyrkantig med uppåt vidgade sidor och dekorerad med figurreliefer inom rundbågar på alla sidor. Änglaliknande figurer är avbildade med attribut som nyckel, kors och harpa. Cuppans hörn är markerade med kolonner med kapitäl i form av huvuden. Dopfunten tillhör ”Mörarpsgruppen” med besläktade fyrkantiga dekorerade dopfuntar i bland annat Össjö, Mörarp och Rya. Cuppan vilar på ett fyrkantigt profilerat fundament som står på en sekundär fyrkantig sockel. | |
| År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| Under 1400-talet slogs valv i kor och långhus som kalkmålades. Västtornets övre del revs och nedre delen integrerades med långhuset. | |
| År 1400 - 1499 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| Ett nytt västtorn byggdes på 1400-talet väster om det rivna tornet. | |
| År 1540 - 1559 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan är gjuten i mitten av 1500-talet. | |
| År 1600 - 1699 Nybyggnad - Gravkor | |
|---|---|
| Troligen på 1600-talet tillfogades ett kapell med gravkor på långhusets norra sida. Gravkoret var till Skillinges ägare som blev kyrkans patronus 1601. | |
| År 1867 - 1868 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1867-1868, efter förslagsritning signerad av byggmästare Anders Haf 1866, byggdes kyrkan om. | |
|
Anders Håkansson Haf (Arkitekt) |
|
| År 1868 - 1868 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen med baldakin av bemålat trä är från ombyggnaden 1868. Trappa och postamentet är från 1931. Korgens sidor har vardera två rundbågsformade fyllningar. I över och underkant finns profilerat listverk och fyllningar med text. Korgen står på ett åttasidigt postament. Postamentets och korgens fyllningar är marmorerade i rödbrunt. Baldakinen är åttkantig och följer predikstolens planform. Baldakinen kröns av en förgylld glob och under hänger en duva. | |
| År 1930 - 1931 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1930-31 gjordes en restaurering efter handlingar av länsarkitekt Nils Blanck. Den omfattade bland annat nya golv av klinker och kalksten, ny bänkinredning, nytt altare och skrank, ombyggnad av vapenhuset, nya innerdörrar. Nya ytterdörrar gjordes. Tegel byttes till sten på solbänkar, entréporten vidgades. Medeltida kalkmålningar hittades och konserverades. | |
| År 1931 - 1931 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen tillkom 1931 efter ritningar av Nils Blanck men tillverkades i stil efter den äldre bänkinredningen från 1868. Bänkarna är slutna. Ryggar, dörrar och skärmar är i ramverk med fyllningar. En profilerad överliggare binder ihop delarna. Bänkarna är ådringsmålade med marmoreringsmålning i dörrfyllningarna och på gavlarna. | |
| År 1944 - 1944 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| Blyspröjsade innerfönster sattes in 1944. | |
| År 1945 - 1945 Fast inredning - glasmålning | |
|---|---|
| Glasmålade fönster har tillkommit vid tre tillfällen, av Hugo Gehlin 1945 | |
|
Hugo Gehlin (Konstnär - Glaskonstnär) |
|
| År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1955 täcktes taket med koppar. | |
| År 1958 - 1958 Fast inredning - glasmålning | |
|---|---|
| Glasmålade fönster av Ralph Bergholtz 1958 | |
|
Ralph Bergoltz (Konstnär) |
|
| År 1958 - 1958 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1958 byggdes läktaren om när ny orgel skaffades. Ritning av Torsten Leon-Nilsson. | |
|
Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
|
| År 1958 - 1958 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Orgeln, med 21 stämmor, är byggd 1958 av Olof Hammarberg i Göteborg. Ryggpositivet är integrerat i läktarbarriären och övrig orgel står på läktaren. | |
|
Olof Hammarberg (Orgelbyggare) |
|
| År 1958 - 1958 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgelfasaden, är samtida och ritad av arkitekt Torsten Leon-Nilsson. Ryggpositivet och orgelfasaden är symmetriskt uppbyggda med tre respektive fem plana pipfält med varierande höjd som är snett avskurna i ovankant. Ramverket runt pipfälten är målat i rött och guld medan sidorna är ljusgrå. | |
|
Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt) |
|
| År 1962 - 1962 Arkitekturbunden utsmyckning | |
|---|---|
| 1962 smyckades orgelbarriären med ekänglar av skulptör Torolf Engström. | |
|
Thorolf Engström (Konstnär - Skulptör) |
|
| År 1980 - 1980 Fast inredning - glasmålning | |
|---|---|
| Glasmålade fönster av Nils Möller 1980. | |
| År 1984 - 1984 Underhåll - målningsarbete, exteriör | |
|---|---|
| 1984 målades kyrkan med silikatfärg. | |
| År 2015 - 2016 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 2015-2016 genomfördes en större restaurering och ombyggnad efter handlingar av arkitekt Mikael Forsberg/ItArk. Den innebar bland annat att alla bänkarna togs bort i norra korsarmen och där inreddes för handikapptoalett, pentry, sakristia och gjordes plats för cafébord. Nytt brädgolv lades i norra korsarmen. Altare, altaruppsats, altarskrank och altarring togs bort. Inventarierna ska bevaras på annan plats. Nytt flyttbart altare och knäfall tillverkades. Korgolvet slipades och polerades. Det medeltida koret som varit sakristia gjordes om till kapell vilket har historisk koppling. Golvet i kapellet byttes från brun klinker till gult tegel och golvvärme lades ovanpå ett nytt betonggolv. Radiatorer, el-, vatten- och avloppsledningar togs bort i kapellet. Ny belysning på flyttbara belysningsstolpar. Kalkmålningarna rengjordes. Pilastrarnas schablonmålning från 1930-tal målades över. Samtliga väggar och valv kalkades om. Vid renoveringen hittades två gravvalv, dels under det medeltida koret och dels under norra korsarmen. Dessa undersöktes av arkeolog. En plomberad lucka i golvet gjordes till norra gravvalvet. Innerfönstren togs bort i kyrkorummet. På vinden byggdes träspångar. Inbrotts- och brandlarm installerades. En ny öppning togs upp mellan torn och långhus för tillgänglighet till vinden. En branddörr sattes i öppningen. | |
|
ItArk Arkitektkontor AB (Arkitektkontor) |
|
| År 2016 - 2016 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| Under senare delen av 2016 ska koppartaket bytas. | |
| År 2016 - 2016 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altarbord 1 är av ek, ritat av Mikael Forsberg 2016. Skivan har fem utskurna kors. Altaret är öppet och skivan vilar på en benställning av ek. Benen avsmalnar neråt och avslutas mot golvet med ett mörkare träslag. Altare 2, tillfälligt i kapellet, med skiva av träbrädor med osågade naturliga kanter som ligger på träbockar. | |
| År Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockans ålder är okänd men är troligen från cirka 1500. | |