Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MARK HYSSNA 1:4 - husnr 1, HYSSNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HYSSNA KYRKA (akt.)
2002-11-08
Exteriörbeskrivning
HYSSNA KYRKA uppfördes mellan åren 1905 och 1907 som en enskeppig salkyrka i jugendinfluerad nygotik. Inspiration från gotländska landskyrkor finns i exteriören i form av tornets och portalernas utformning. Planformen utgörs av ett rektangulärt långhus, smalare halvrunt kor i öster samt ett indraget torn i väster. En mindre kvadratisk utskjutande byggnadsdel för värme- och ventilationssystem finns i sydöst. Sakristia i norr.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade avfärgade vita och vilar på en utkragad profilerad kvaderstensockel där vissa stenar har refflad yta. Portal- och fönsteromfattningarna är liksom hörnpartierna slätputsade. Runt om kyrkan i höjd med fönstrens underkant löper ett horisontellt slätputsat band. Ovanför det runda masverksfönstret finns en stentavla med guldinskription om byggandet av kyrkan. Strävpelare i två etager med naturstensskivor upptill, mellan korfönstren och vid portalerna. Samtliga stuprör är utförda i kopparplåt och har kvadratisk form. Dubbla rödmålade ljudluckor i alla väderstreck. Omfattningen runt dessa har spetsbågeform och mellan luckorna finns en kolonett i sten. Ovanför luckorna en fyrpassform och undertill solbänkar i sten.
PORTAL - Kyrkans huvudingång i mitt på tornets västfasad har en spetsbågig portal med gråmålad pardörr med stora ornamenterade smidesgångjärn. Portalen vidgas utåt i tre språng i form av kolonetter med kapitälband i sandsten. Av sandsten är även baserna och stenkorsen som utgör portalernas slutstenar. Ingången kröns av ett slätputsat tympanonfält med passblindering. Portalen har spetsiga branta tak täckta av svartmålad plåt och takfot i sten. Nord- och sydportal i samma utförande på långhusets mitt. Ovanför portalerna sitter ett överljusfönster. En mindre gråmålad port med rundbågigt överstycke i västra delen av kyrkans nordfasad. Porten till sakristian åt väster är gråmålad med rundbågig övre del. Åt öster en gråmålad dörr med rakt överstycke. Ett fönster i form av en romb på dörrbladets övre del. Värmekammaren i sydost har på östfasaden en rundbågig dörr gråmålad lika övriga.
FÖNSTER - På vardera långhusfasaden finns fyra fönster med tre lufter. Spetsbågiga fönsteromfattningar med vardera två spetsbågefönster med ett runt fönster placerat mellan bågspetsarna. Fönstren har omfattningar i sandsten, i mitten i form av en kolonett. Gråmålad blyspröjs samt branta stensolbänkar. Ett rundfönster ovanför den mindre västra portalen. Tre korfönster med bågformade solbänkar. Två spröjsade spetsbågefönster på långhusets västfasad, på vardera sidan om tornet, med solbänkar i sten. Ovanför dessa små rundfönster med fyrpassformad spröjs. På sakristians västfasad finns två små rundbågiga fönster med gråmålade snickerier på vardera sidan om dörren. Fönstren har slätputsade omfattningar och undertill solbänkar i sten. På dess norrfasad finns ett rundbågigt fönster spröjsat till elva rutor, sex undre rektangulära rutor med den mittersta övre rutan förhöjd och rundbågig samt de fyra övriga omramande denna. Värmekammaren har i söder ett rektangulärt fönster spröjsat till sex rutor. På tornets västfasad finns ett stort runt masverksfönster med slätputsad omfattning. Ovanför ljudluckorna rödmålade jalusier med spetsbågeomfattning och slutligen längst upp ett smalt spetsbågefönster spröjsat till åtta rutor med röda snickerier. På tornets norra och södra fasad finns under ljudluckorna ett spröjsat spetsbågefönster.
TAK - Sadeltak med svartmålad plåttäckning på långhus, valmat över koret med förgylld sol på nock. Murad vitputsad takfot i två språng. Torntaket sträcker sig ned över hörnen och spiran kröns av ett förgyllt solkors.