Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HERRLJUNGA REMMENE KYRKA 2:1 - husnr 1, REMMENE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

REMMENE KYRKA (akt.)
2003-10-23
Exteriörbeskrivning
Kyrkan är nygotisk med ett fräsch frostigt uttryck i vitt och grått med en tunn spetsbågsrelief längs takfoten likt istappar. Öppningarna är spetsbågade och torntaket har lanternin. Till det rektangulära långhuset är ett kraftigt fyravånings torn fogat i väster med port åt väster. I öster har kyrkan ett något lägre och smalare tresidigt kor med vidbyggd låg liten sakristia åt öster med dörr åt söder. Sakristian är femsidig genom att hörnen har fasats av. På dess norra sida är en gjuten nedgång till källaren med två ljusblå plåtluckor. Skvalprännor av betong från 1962 eller nyare. Exteriören renoverades senast 2002.

FASAD - Finstrukturerad spritputs som vitkalkats. Lodräta ritsar markerar hörnkedjor. Smygar och ljudöppningarnas omfattningar är slätputsade. Runtom, utom på sakristian, är en enkel, stiliserad putsad spetsbågsfris. Takgesimsen viker över på gavlarna fram till mötande fasader. Sockeln kragar ut och är också spritputsad men gråfärgad och har fyrkantiga lufthål. Längs långhusets norra sida skjuter stenar av olika storlek ut från grunden (rest från den medeltida kyrkan?). På tornets fyra sidor finns två spetsbågiga ljudluckor med trymå, ett mer romaniserande drag, med liggande gråmålad träpanel.

FÖNSTER - Sakristians fönster är rektangulära och tornet har tre runda fönster på mellanvåningen, övriga är spetsbågiga. Solbänkarna är av röd kalksten i svagt vidgade smygar och snickerierna är täckmålade grå och sannolikt ursprungliga. Spröjsarna är av trä. Långhuset har fyra fasta, stiftade enluftsfönster på var långsida. Somliga har en öppningsbar luft nedtill med en fyrkantig bult till ett invändigt vred. Bågarna är breda och formar två spetsbågar spröjsade till åtta rutor med tvärstag upptill, samt en cirkel överst. Gliporna mellan cirkeln och spetsbågarna har färgade glas medan fönstren i övrigt har gammalt klarglas. Koret och vapenhuset i tornet har smalare likadana fönster åt syd- och nordöst med endast fyra spröjsade rutor per spetsbåge. De runda tornfönstren är spröjsade till fyra cirklar och har grå plåtskoning nedtill. Västportens överljus är spröjsat till en cirkel upptill och spetsbågar. Sakristian har ett stort öppningsbart enluftsfönster åt norr respektive öster med antikglas spröjsade till nio rutor. Åt öster har källaren ett liggande enluftsfönster med endast ytterbåge.

PORT - Tornet har en spetsbågad slätputsad portal med dubbla spetsbåglister med välvd profil och en vidgad avfasning till den inre spetsbågade smygen. I bågen sitter ett stort överljus. Porten har rak överkant med två originalblad som kopparkläddes 1962 med tre lika stora skivor. Metallvredet är ornamenterat. En tresidig trappa med fem smala trappsteg av flera murade tunna kalkstenar per plan, justerad senast 2002. Handledare av nyare svart smide sitter på fasaden. Sakristians port är enkel, täckt av kopparplåt från 1962 med tre lika stora fyllningar med svag prismatisk prägling samt metallvred. Den röda kalkstenstrappan med fyra blocksteg är från 2002 och nytt enkelt svart järnräcke står på sidorna.

TAK - Långhuset har sadeltak med enkupigt lertegel med äldre tegel på sydsidan. Norra sidan renoverades på 1950-talet och 2002. Profilerad kraftig, putsad taklist som fyller ut det grunda taksprånget på långhus, kor och torn. Sakristian har en diskret taklist. Tornet har upp till lanterninen ett flackt pyramidtak med avskurna takryggar. Lanterninen är åttasidig med spetsbågsnischer med vinkelbrutet tak över. Pyramidtak och lanternin täcks av en ljust blågrön galvaniserad stålplåt i skivtäckning med storformat. Lanterninen har ett sexsidigt smalt och högt torntak (spira) täckt med falsad slätplåt i samma nyans, krönt av ett kopparkors. Kortaket har ett tresidigt valmat takfall och sakristian ett mycket flackt sadeltak med valmad spets, båda täckta med likadan plåt som pyramidtaket. Plåten är från 1950-talet och målades senast 1992 respektive 1962. Hängrännor och stuprör är av olika utseende; galvaniserad plåt i norr, vitmålade på sakristian och kopparplåt i söder.