Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ULRICEHAMN HÖSSNA 19:1 - husnr 1, HÖSSNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÖSSNA KYRKA (akt.)
2004-11-15
Exteriörbeskrivning
HÖSSNA KYRKA - Salkyrkan uppfördes i sin helhet 1839 i empirestil. Hon består av ett långhus med fullbrett rakt kor samt smalare rundad sakristia i öster. I väster är ett torn med lanternin.
FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande spritputsad sockel med gulgrön kalkfärg. Fasaderna bär en kvastad och vitkalkad puts, utom på norra långsidan där det rör sig om en sprutad KC-puts med inslag av kvarts. Denna långsida är likaså vitkalkad. Sannolikt är även tornets puts cementhaltig. Den norra mittporten och lunetten ovan denna är igenmurade och markerade med grunda nischer. Framför portnischen sitter en svart plåtlucka över en murad trappnedgång till pannrum från 1939. Ovan västporten är en inmurad rektangulär kalkstensplatta med byggnadsår och regent i förgylld inskription. Tornets klockvåning har i varje sida en stickbågig ljudöppning med sentida stickbågiga parluckor, vilka har stående svart panel och jalusier av trä. Den fyrkantiga lanterninen har i varje sida en rundbågig öppning med svart sentida träräcke. Lanterninen är klädd med vit träpanel. Hörnen markeras med lisener och kring öppningarna är pilastrar samt mot takfoten tandsnitt. Ovan sakristiporten syns sidan av en inmurad liggande häll. FÖNSTER - Ytterfönstren är från 1955 och har fasta lufter om inget annat anges. Karmar och bågar är av vitt trä. Solbänkarna av sten är sluttande och putsade, samt avtäckta med plåt (kopparplåt på södra långsidan). Långhus och kor har rundbågsfönster med korspost och fem lufter. Dessa har tolv rutor var medan lunetten har 24. Spröjsen är av bly. Ovan mittporten i söder sitter en lunett som de nämnda. I tornets bottenvåning sitter två fönster med samma form, fast med träspröjs. Det norra av dessa fönster är ursprungligt med handblåsta glasrutor. Tornets tredje våning har åt väster ett rundfönster med sannolikt ursprunglig enkel luft, i vilken sitter tio rutor i träspröjs. Korgavelns röste har två rundfönster med enkla lufter. Dessa har 16 rutor i dekorativ blyspröjsning och härrör sannolikt från 1899 års renovering. Sakristian har två rundbågsfönster med korspost och fem lufter. Varje luft har nio rutor med undantag av lunetten som har 18. Spröjsen är av bly.
PORT - Västport och mittport utgörs av ursprungliga stickbågiga pardörrar med upptill fiskbenspanel och nedtill inskuret rombiskt mönster. Bemålningen är svart. Rombisk låsplatta och handtag i smide på västporten är ursprungligt. Framför portarna är sentida kalkstenstrappor, varav västporten även har handikappramp åt norr och räcken i väggen av järn. Den raka sentida sakristiporten är centralt placerad i öster och är klädd med liggande svart spontad panel. Framför porten finns en sentida kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak med valmad spets i öster. Taket täcks av enkupigt lertegel. Takfoten av vitt trä har karnisprofil. Sakristians tak är valmat och täckt med svart storplåt. Takfoten är av vitt trä med rundstavsprofil. Tornets båda takfall åtskiljs av den fyrkantiga lanterninen. Det nedre fallet är flackt och täckt med skiffer. Takfoten utgörs av konsoler i vitt trä. Det övre fallet har en svagt rundad profil och täcks av falsad plåt. På dess topp står ett förgyllt kors på kula. Takfoten utgörs av vitt trä, har rundstavsprofil och bär en enkel relief. Alla nämnda takfall har hängrännor och stuprör av vit plåt, även lanterninen.