Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TOMELILLA BRÖSARP 88:1 - husnr 1, BRÖSARPS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BRÖSARPS KYRKA (akt.)
2018-04-19
Exteriörbeskrivning
Kyrkan har en närmast korsformig plan med de sekundärt utbyggda korsarmarna norr och söder om långhuset och torn i väster. I öster finns ett något smalare kor vilket avslutas med en halvrund absid. Kyrkan förefaller i samtliga delar vara mu-rad av gråsten. Långhusets gavlar murade av stora gråstenar i relativt ojämna skift. Korsarmarnas gavlar i norr och söder är murade av mindre sten i jämna skift.

Kyrkans yttre fick sin nuvarande form under 1800-talet. Byggnaden har, trots sina många yttre förändringar, ett enhetligt utseende som hålls samman av de spritputsade och vitkalkade fasaderna och en spritputsad och kimröksavfärgad sockel. Sockelns överdel är skråkantad och skjuter ut från fasadlivet undantaget på de medeltida delarna av kyrkan; koret, absiden och den västra delen av norra långhuset, där sockeln endast är målad. Under det västra fönstret på långhusets norra fasad finns en tydlig avvikelse i murverket vars orsak är okänd.

Samtliga listverk och omfattningar är slätputsade och tillkomna under 1800-talet. Ett murat listverk i form av en kvartlist följt av två rätvinkliga språng avslutar murverket mot takfoten. Dragjärn förankrar mellanbjälklagen i tornet, dessa är liksom på södra korsarmens gavel raka. På norra korsarmens gavel finns två ankarjärn med mer bearbetad utformning med volutformade slut. Koret och absiden i öster bevarar i stort ett medeltida uttryck, vilket förstärks av att en prästingång i korets östra vägg ersatts av ett fönster i romansk stil under 1900-talet. Absiden har ett synligt remstycke ovan vilket ett plåttäckt hjälmvalv tar vid. I övrigt bär fasaderna tydliga spår av 1800-talets formspråk: entrépartierna i norra och södra korsarmarna markeras av murade och putsade omfattningar. Vid norra entrén är uttrycket ålderdomligare med en hålkälsformad omfattning närmast portens stickbågevalv, upptill avslutas omfattningen med ett plåtklätt listverk i två språng. Entréerna i södra korsarmen och i tornet tillkom vid samma tid och är tydligt besläktade i sin utformning. De andas en del av det sena 1800-talets vurm för dekorativa putselement, dock i en enkel form. Omfattningen till södra entrén är murad med förhöjda sidostycken som når upp ett stycke på var sida om ett fönster vilket är placerat direkt över porten. Även här är de profilerade listverken numera plåtskodda. Vid sockeln väster om södra porten finns tydliga spår av en underliggande rosa kalkfärg. Det kvadratiska västtornet har även det murade, plåtskodda avtrappningar i murverket, i höjd med de olika våningsplanen. Klockvåningen markeras av brunmålade ljudluckor av trä i samtliga väderstreck. En tandfris avslutar den putsade fasaden mot torntaket. Västporten har en murad och putsad omfattning i tre språng. I tympanonfältet över dörren sitter en kalkstensplatta med texten ”UPPBYGGD ÅR 1861 UNDER CARL D. XVs REGERING.” I fasaden ovan entrén är en rund blindering. På tornets norra fasad finns en högt placerad dörr vilken leder till tornets övre våningar. En brant, smal, murad trappa, indragen i fasadlivet leder upp till en äldre, brunmålad bräddörr. Nedanför trappan har en spräckt natursten placerats.

Samtliga fönster är av gjutjärn och ryms i rundbågiga, enhetliga, murade och putsade omfattningar i tre språng. Solbänkarna är av bearbetad kalksten som sannolikt tjärats. Fönsterbågarna är dekorativt spröjsade med tre cirkelformade glas i var luft. Överst i varje fönsterbåge sitter rött, blått, gult och grönt glas. De sydvästra fönstren i långhuset saknar färgat glas, men är i övrigt likadana. Fönstren har separata innerbågar i svartmålat stål.

Kyrkan är täckt med ett sadeltak i korsform över långhuset och korsarmarna, samt över koret ett sadeltak. Taken är sedan mitten av 1900-talet täckta med falstegel från Cimbrishamns tegelbruk, på ett undertak av trä med synliga takfotstassar. Skorstenar på korsarmarna markerar de ännu befintliga järnkaminerna i kyrkorummet. Tornets tälttak har fall i fyra väderstreck och är klätt med falsad skivplåt. Det avslutas upptill av en kvadratisk takryttare med hörntorn och kopparklätt krönkors. Takavvattningen är av målad stålplåt.