Stäng fönster KÄVLINGE HOFTERUP 34:1 - husnr 1, HOFTERUPS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HOFTERUPS KYRKA (akt.) | |
| 2014-10 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Exteriör Kyrkobyggnaden består idag av ett långhus, ett kort kor med en bred halvrund absid och ett torn. I norr finns ett trapptorn till tornets övre våningar och en nykyrka. Alla fasader är spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Grundläggningen av de medeltida murarna är, enligt murverksundersökningen från 1977, gjord direkt på markens lera. Fyllningen i murarna under mark består av lera med inslag av kalkbruk. Dagermurarna är uppförda som skalmurar med yttre skal av mestadels flintabrockor i kalkbruk, lagda i jämna skift, och med en inre kärna av småsten. Öppningarnas inramningar är liksom hörnkedjor murade av sandsten. Kyrkans äldre delar saknar synlig sockel, bortsett från tornets norra och västra sidor som har en vitputsad, skråkantad sockel i sandsten. Absidens fasad är dekorerad med en rundbågig blindarkad indelad av lisener. Bågarnas anfang och hjässor är markerade med runda vulster. En likartad utformning har uppmärksammats i några danska kyrkor, Hammer på Själland och Elmelunde på Mön. C.G. Schultz argumenterar för, att detta gestaltningssätt är tidigromanskt, troligen förekommande redan under 1000-talet. På utsidan av absiden sitter ett inmurat kritstenslejon i relief, som i stil anknyter till vikingatidens runstensornamentik. Skulpturen återfanns 1912 och har kanske en gång smyckat tornets västfasad, liksom den lejonmaskaron av kritsten som finns inmurad mitt på fasaden. Nykyrkan är uppförd i förbandsmurat tegel, troligen på en kallmur av gråsten. Den västra och delar av norra fasaden är murade av tegel från det gamla vapenhuset. Nykyrkans fasader avlastas, liksom absidens, av murade kontreforter avtäckta med plåt respektive taktegel. Sockeln är hög, i höjd med fönsterbänkarna, svagt förkroppad relativt dagermurarna, och spritputsad och kalkavfärgad likt fasaderna i övrigt. Gavelröstet i norr är dekorerat med ett flersprångigt listverk mot takfoten, och indelat i fyra stycken triangeltäckta blinderingar i två språng. I de mittersta fälten sitter varsin rektangulär öppning. Överst vid taknocken finns en rombformad blindering i två språng. Trapptornet är byggt i tegel med en oputsad naturstenssockel på båda sidor. Av tegel är även tornets övre del, som är lätt indragen från den medeltida basen. Längs bjälk-lagsnivåerna finns flera ankarslutar, både raka och linjeformade. I vardera väderstreck finns två rundbågiga ljudöppningar innanför en stor, indragen rektangulär yta, uppåt avgränsad av ett droppskift mot takfotens flersprångiga listverk. Ett motsvarande listverk återfinns tillsammans med ett litet tandsnitt på trapptornets gavlar. Alla större fönsteröppningar är rundbågiga med putsade omfattningar, som vidgar sig något utåt. Fönstren är utformade med järnbågar fästade till murverket med klamror. Det enkla spröjsverket av järn indelar fönstren i vardera 10 rutor. Vid mötet med sol-bänkarna av kalksten finns tandskurna dropplåtar. Korets fönster har en delvis annan utformning med blyinfattat glas i smårutor, som hålls samman av storm- och stagjärn. Det norra, rundbågiga korfönstret är bevarat sedan romansk tid, liksom den rektangu-lära glugg som syns mitt på tornets norrfasad. Kyrkan har två entréer, huvudentrén i tornets västfasad och en öppning i absidväggen. Västportalen har en rundbågig, slätputsad omfattning i två språng, försedd med en pardörr av ramverkstyp målad i grågrönt. I de översta speglarna sitter råglas. Ovan dörren finns, buret av kalkstenskonsoler, ett tympanonfält dekorerat med en stor blomma med fem kronblad och texten ”Loven Gud i hans helgedom”. Absiddörren är en bräddörr med halvcirkulärt överljus. Nykyrkans-, långhusets- och korets sadeltak, trapptornets pulpettak och tornets pyramidtak är alla täckta med enkupigt, rött tegel från Kaniks tegelbruk. Teglet är lagt på traditionellt vis med fogstrukna pannor på öppen läkt. Torntaket kröns av en vindflöjel med ett grekiskt smideskors. Fasaderna möter taken genom flersprångiga tegelgesimser. Nykyrkans undre språng är utfört som en sågtandsfris. Absidtaket är belagt med blyplåt i skivtäckning med vertikala ståndfalsar och horisontellt förskjutna falsar. På plåttäckningen finns ett sigill från Lomma Plåt, som lade om taket 2002. Takfotens undersida är täckt med vitmålade bräder. |
