Stäng fönster KARLSKRONA DROTTNINGSKÄR 1:2 - husnr 2, DROTTNINGSKÄRS SJÖKASTELL
Byggnad - Beskrivning
| DROTTNINGSKÄRS SJÖKASTELL (inakt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Donjonens stomme är uppförd av gråsten i murar och arkadpelare och av kalksten i valv och vissa väggar. Även taklisten är av gråsten. Kalksten har också använts i det långa tunnvalvet i översta våningen, i valv över trapplopp och andra utrymmen i flygelpartierna. Kalkbruk har mestadels använts vid fogningen. Donjonens yttermurar åt norr, söder och öster lutar inåt och har en ansenlig tjocklek. Vid basen är de ca sex meter och på tredje våningen ca fyra meter. Donjonens s.k. bombfria valv av murverk är ca tre meter tjockt. Takytans ursprungliga beläggning av brädor var förmodligen ett provisorium i väntan på en mer permanent täckning av kalkstensflis som blev klar 1762. Redan fyra år senare restes ett skyddstak av trä över flistäckningen som tydligen svår att få tät. Taktäckningen har växlat genom åren med tegel, kopparplåt och skiffer. Norra flygelpartiet lades om i början av 1990-talet med nytt skiffer i sexkantsmönster och taket i sin helhet lagades 2003-4. I bottenvåningen finns på vardera sidan om ingångsvalvet i byggnadens mitt två krutlogement. Ingångarna till logementen har två dubbelportar av trä. De yttre portarna är plåtbeslagna på utsidan och de inre är läderklädda på insidan. Golven i logementen är belagda med plank. Troligen var golvkonstruktionen luftad, då det finns ventiler i yttermuren mot borggården. De murades igen på 1800-talet, men togs åter upp 1997. Det ursprungliga bjälklaget av trä mellan krutlogementen och våningen ovanför finns inte kvar. Bjälklaget är ersatt med låga tegelvalv från mitten av 1800-talet. Ursprungligen fanns förbindelse mellan krutlogementen och övriga rum på våningen. Dessa muröppningar som varit igensatta, togs åter vid restaureringen i slutet av 1990-talet. Trapporna i de identiskt utformade flygelpartierna leder upp till Donjonens båda övervåningar. Alla utrymmen i trapphusen är välvda, golv och trappsteg är belagda med kalkstensplattor. Våningsplanet en trappa upp delas på mitten av huvudportens höga valv och de två delarna saknar därmed förbindelse med varandra. Våningsplanet är liksom de övriga symmetriskt utformat kring fästningens mittaxel. Lokalerna på våningsplanet fungerade troligen som förläggning för manskapet. Ingångarna och förbindelserna med huvudvallen finns i de två flygelpartierna. Våningen har golv av grova plank på ett regelsystem som numera bärs upp av valven i krutlogementen. De yttre rummen på planet var ursprungligen avsedda som förbindelsegångar till de planerade, men inte utförda tornen i bastionerna Hedvig och Ulrika. Donjonens övervåning -batterivåningen -består av ett enda stort utrymme i byggnadens hela längd. Det är utformat som en tunnvälvd hör korridor med lägre tunnvälvda sidonischer och rum, där kanonerna stod uppställda. Det fanns plats för elva kanoner i vardera riktningen mot Aspö och ut mot havet. Dessutom fanns en embrassyr på vardera gaveln för eldgivning mot strandlinjen. Höjden i korridoren, drygt fem meter, behövdes förmodligen för att neutralisera tryckvågor från kanonerna samt för uppsamling av krutgaser. Embrassyrerna åt sjösidan blev förminskade och inklädda med trä under 1800-talet, bara den mittersta är oförändrad i sin storlek. Troligen användes denna för att transport av kanonerna upp och ner från batterivåningen. Golven i batterivåningen är till stora delar ursprungliga. Utmed väggarna löper en "golvsockel" -en på flatan lagd planka. Några av batteriplatserna har i sin tid blivit putsade och spår av mellanväggar syns. Detta är troligen rester från den tid då Donjonen används som förläggning av trupp. |
