Stäng fönster GOTLAND ANGA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ANGA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Anga kyrka (akt.), ANGA KYRKA (akt.) | |
| 2009-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kort beskrivning av kyrkobyggnaden Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med absid samt sakristia, långhus och torn. Tornet står på långhusets västra del, och tornets bottenvåning är helt integrerad i kyrkorummet utan tornbåge el. dyl. Ytterväggar, murverk och fasader Kyrkan är uppbyggd av kalksten. Väggarna och valvet i pannrummets källare är gjutna av betong, innerväggen mot sakristian består av rödbrunt lertegel. Samtliga fasader med undantag för absiden är spritputsade med kalkputs och avfärgade vita. Absidens fasad är slätputsad och vitkalkad. Socklar, omfattningar och tornets hörnkedjor är oputsade och består av fint huggen kalksten. Hela kyrkan med undantag av sakristian omges av skråkantade socklar. Tornhuv och yttertak Tornhuven är som brukligt åttasidig och har en ljudglugg på var sida, den är på traditionellt vis klädd med tjärad, snedkantad panel s.k. tornpanel. Ljusgluggarna täcks av fågelskyddsnät på träramar. Höjden till flöjeln är ca 42 m. Stommen utgörs av en modern takstolskonstruktion med kryss och ramar i panelens plan samt horisontella stödvirken på olika nivåer. Den äldre, invändiga konstruktionen består av bilade virken. Högbenen är försedda med spikplåtar. Regnvattnet tas upp av fångbleck kopplade till stuprör som leder vattnet till vattendäcket i tornet. Klockdäcket och vattendäcket därunder består båda av spontad, tryckimpregnerad panel som klätts med asfaltpapp vars kanter vikt vikts upp på murverket. Plåtluckor över uppgångshålen. Klockdäcket avvattnas genom ett nätklätt hål som kopplats till ett stuprör, utlopp på vattendäcket under. Vattendäcket lutar svagt mot utkastaren i öster (över långhusets norra takfall). Kyrkklockan hänger i tornhuven. Yttertaken på koret och långhuset täcks av två lager falar på täta undertak av fiberduk (haloten), vindskivor av trä. Absiden täcks av liggande panel med samma tätskikt. Sakristias tak består av falar på tätt undertak av råspont och asfaltpapp. Allt utvändigt trävirke på taken synligt är tjärat. Tätningar mot omgivande murverk är utförda med blyplåt. Långhuset har på norra takfallet ett nockräcke och en taklucka. Korets och långhusets norra takfall är försedda med hängrännor och stuprör. Plåtklädd skorsten med järnstege på korets norra takfall. Koret och långhuset täcks av sadeltak och absiden av ett hjälmtak, takstolarna är av klent, bilat virke, lagningar och förstärkningar är utförda av sågat virke. Knutpunkterna är dymlade, bultade samt med urtag i ena virket. Högbenen är påsalade. Både korets och långhusets takstolar har längsgående bärverk i form av kryss. Långhuset har sparrtakstolar med två omgångar hanbjälkar, de två yttre takstolarna har också en bindbjälke och två av de mittersta är placerade direkt intill varandra. Koret har takstolar med två omgångar hanbjälkar, två av de sex takstolarna har också saxsparrar. Mellan absidens yttersta takstolar löper en bindbjälke, från vilken en mittstolpe går upp till nocken. Sakristians pulpettak är i flykt med korets norra takfall. Takstolarna består av sågade och bilade virken. Fotränna av trä. Fönster och andra muröppningar Kyrkan har fyra fönster i den södra fasaden – ett i vardera absiden, koret, långhuset och tornet. Öppningarna i absiden, koret och tornet är små och rundbågiga, placerade högt upp i fasaden med blyspröjsade fönster, vilka monterats direkt i stenkarmarna. Tornets fönster har putsade smygar och solbänk av kalksten, droppbleck av blyplåt, korets och absidens har fint huggna omfattningar av kalksten. Långhusets rundbågiga öppning är betydligt större och har karmar, bågar och spröjs av målat trä. Putsade smygar, solbänk av kalksten. Sakristian har i östra fasaden ett snickerifönster med lös innerbåge. Ljudgluggarna är kopplade om två i var fasad. Omfattningar och bågar av kalksten, kolonetter saknas. I flera av öppningarna finns de medeltida valvbräderna kvar. På solbänkarna ligger två lager falar, tjärstrukna. Öppningarna täcks av fågelnät på träramar. Tornet har två ljusöppningar i södra och två i norra fasaden: enkla, putsade omfattningar. De är försedda med fågelskyddsnät. Portaler De tre portalerna är uppbyggda av fint huggen kalksten. Samtliga är rundbågiga, de båda sydportalerna har vardera ett språng i vilka kolonnetter är placerade, de inre öppningarna är trifolieformade. Den södra tornportalen utgör kyrkans huvudingång, den norra tornportalen är igenbommad och används inte. Portbladen består av stående bräder, vilka utvändigt klätts med panel i fiskbensmönster, med undantag för den norra portalens blad som är klädd med stående plank. Samtliga portblad är tjärade utvändigt. Pannrummet i sakristian nås utifrån via en dörr med dörrblad av tjärade bräder. |
