Stäng fönster LIDKÖPING RÅDA 17:1 - husnr 1, RÅDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RÅDA KYRKA (akt.) | |
| 2003-03-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
RÅDA KYRKA - Långhuset är tidigmedeltida, medan torn, vapenhus och sakristia är senmedeltida. Kyrkan består av långhus, något smalare torn i väster, vidbyggt vapenhus sydväst om långhuset, rakt avslutat, lägre och smalare kor i öster samt lägre sakristia i norr. Sakristian ombyggdes på 1700-talet till gravkor och utvidgades mot norr. I vinkeln mellan sakristia och långhus finns ett vidbyggt före detta pannrum, troligen byggt vid 1900-talets början. Nuvarande tornöverbyggnad är från 1927, men uppfördes efter äldre förebild (före 1870-talet). FASAD - Kyrkan är murad av sandstenskvadrar. Tornets nederdel består dock av varierande natursten och dess sandstenskvadrar är mindre bearbetade än långhusets. Kyrkan har i långhusets västra parti en skråkantad sockel av samma material. Östra delen saknar sockel. Vid nordsidans västligaste långhusfönster syns spår av en igensatt port. Sakristians norra, senare byggda parti, är slätputsad med oputsade hörnkedjor. Över ett fönster i sakristians nordfasad finns årtalet "1719" i tunna smidesjärn. Kyrkan saknar sockel. I västra väggen till vapenhuset är en runsten inmurad. Stenen har ett textband med inskriptionen: "Torkel reste denna sten efter sin son Gunne". Fasaden var putsad före 1927. PORT - Kyrkan har huvudingång i sydfasadens vapenhus består av en utåt järnbeslagen dörr. Dörren är gjord av horisontella, järnplåtar placerade omlott, och försedd med smidd dragring. Över och framför är ett halvrunt, rosettspröjsat, brunmålat fönster med metallspröjs. Dörren och fönstret är placerade i en perspektivisk, segmentbågad portal med tre språng. Portalen har slätputsad, grå omfattning. Framför vapenhuset ligger två kalkstenshällar. Porten i tornets västfasad består av en enkel, svartmålad dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren är placerad i en rektangulär nisch/portal och över denna är en liggande kalkstensflisa inmurad. Dörren i sakristians äldsta, sydligaste del vetter mot väster. Den består av en segmentbågad enkeldörr, täckt med horisontella kopparplåtar. Framför porten ligger en kalksten. Före detta pannrummet har här bredvid en dörr mot norr. Den består av en svart trädörr med fiskbensmönstrad fyllning. Framför de båda dörrarna ligger en stor kalksten. Portarna är troligen från 1927. FÖNSTER - Fönstren är troligen från 1959. Långhuset har på sydsidan två rundbågiga fönster, på nordsidan tre stycken och koret har ett likadant i söder. De rundbågiga, brunmålade fönstren består av fyra lufter med sengustaviansk spröjsning. Fönstrens två nedre lufter är genom spröjsar indelade i vardera åtta rektangulära smårutor och de två övre i vardera fyra halvrunda rutor. Fönstren är placerade i grunda, rektangulära nischer och försedda med solbänkar av kalksten. I södra delen av sakristians östfasad finns ett senmedeltida, smalt spetsbågigt och brunmålat fönster, indelat i fem rutor. Mot norr är ett brunt, rundbågigt fönster, indelat i åtta rutor och placerat i en grund, rundbågig nisch. Under fönstret finns ett bleck av kopparplåt. Tornet har i varje väderstreck en rektangulär ljudglugg, placerad i en grund, rektangulär nisch. Framför gluggarna sitter svarta, fiskbensmönstrade ljudluckor. Omedelbart över västporten finns ett brunmålat fönster, spröjsat i åtta rutor. I södra tornfasaden finns tre mycket små fönster/gluggar. TAK - Långhuset, koret och vapenhuset täcks av sadeltak. Sakristians sadeltak är valmat i norr. Tornet har ett upptill avsmalnande torntak, vilket kröns av ett förgyllt kors på kula och överst en tupp. Samtliga tak är belagda med rundat ekspån. Under en period före 1912 täcktes taket av enkupigt lertegel och 1912-1927 av tvåkupigt tegel. 1876-1927 hade tornet huv och lanternin. |
