Stäng fönster EKERÖ HILLESHÖGBY 13:1 - husnr 1, HILLESHÖGS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HILLESHÖGS KYRKA (akt.) | |
| 2004-12-07 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Hilleshögs kyrka uppfördes som en enskeppig salkyrka med smalare kor samt absid. Kyrkan har ett ursprungligt torn i väster och en senare tillkommen sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är uppförd av valda och kluvna gråstensblock. Valven, vapenhusets gavel och tornets övre del är uppförda av tegel. De romanska delarna har hörnkedjor av huggen gråsten. Ursprungligen hade fasaderna brett utstrukna fogar med kvaderristning. Antagligen var det först under senmedeltiden som murarna överkalkades tunt. Långhusets takkonstruktion ersattes med en ny 1748. Även vapenhusets takstolar är sekundära. Sakristian genomgick en takreparation under 1760-talet, och det är oklart i vilken utsträckning takstolarna då berördes. Den romanska kyrkans olika delar kan tydligt avläsas i exteriören, där långhus, kor och absid utgör olika byggnadsdelar med separat tak. Samtliga takfall täcks av falsad och svartmålad plåt. Kyrkans ytterväggar är idag pustade och avfärgade i vitt. Den ursprungliga kyrkan hade små, högt sittande fönster. Idag genombryts långhuset av två högsträckta fönster, som senast fick sin form i samband med en reparation 1830. Det norra fönstret togs ursprungligen upp vid 1700-talets mitt. Korfönstret åt söder vidgades senast 1802. Vid absidens södra sida finns en senmedeltida fönsterglugg. (Lx2004-1399) Denna sattes igen under 1800-talets början för att åter brytas upp vid en restaurering under 1920-talet. Samtidigt igensattes en öppning i absidens östra del, som tagits upp under 1700-talet. Det romanska tornet ligger i förband med långhusets västra gavel. Tornets gråstensmurar har en påbyggnad av medeltida tegel, vilket tyder på att tornet byggs på sekundärt, troligen i samband med valvslagningen i kyrkorummet, d v s under 1400-talets förra hälft. I tornets övre del finns ljudgluggar. Åt öster har de behållit sin ursprungliga form, så när som på det övre bågfältet som igenmurats. Tidigare fanns motsvarande gluggar även åt söder och väster. De nuvarande stora ljudgluggarna tillkom 1785, då klockorna flyttades till tornet och kyrkan försågs med den nuvarande tornhuven. Storklockan, som är försedd med inskription, härstammar sannolikt från slutet av 1400-talet. Lillklockan, även den försedd med inskription, tillverkades 1690. Vapenhusets södra fasad är rikt dekorerad med en korsblindering i gavelröstet. (Lx2004-1398) På vardera sidan om ingången finns två rundbågiga nischer samt sågskift. Även vapenhusets östra fasad är dekorerad med sågskift. Den stickbågiga entrén, är något indragen i en spetsbågig nisch. Dörren av tjärade furuplankor bevarar medeltida beslag kring dörring och nyckelhål. Sakristian har en ursprunglig fönsteröppning åt öster. Fönstret sattes igen under 1700-talet, men öppnades åter 1921. Mot norr finns ett fönster med järngaller som tillkom strax efter 1700-talets mitt. |
