Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster NORRTÄLJE LOHÄRADS PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 2, LOHÄRADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Lohärads kyrka (akt.), LOHÄRADS KYRKA (akt.)
2007-07
Exteriörbeskrivning
Kyrkan är byggd med skalmurar av gråsten. Tegel finns i senare tiders tillägg vid ombyggnader och reparationer i valven, i långhusets rösten samt i dörr- och fönsteromfattningar. Fasadernas enda dekorativa orneringar finns i långhusets västra röste. När tornet rasade drog det även med sig en del av långhuset västra gavel och valv. Provisoriska reparationer gjordes på 1680-talet men det kom att dröja till omkring 1730 innan de slutgiltiga reparationerna gjordes och gavelröstet och vapenhuset färdigställdes. Vapenhusets yttertak byggdes då så högt att tegelorneringen i form av ett kors i långhusets röste delvis skymdes. Kyrkans har en enkel karaktär som idag utgör en del av dess dokumentvärde. Ett exempel är långhusets östra röste mot koret som består av en brädvägg tillkommen 1761 i samband med att triumfbågen mellan kor och långhus byggdes om, brädväggen har senare täckts med plåt. Kyrkans exteriör putsades på 1600-talet och har idag en helt slät puts med undantag för ornering i västra gavelröstet och dörromfattning. Murarna har ingen egentlig stensockel, däremot är sockeln markerad i spritputs som antagligen tillkommit i ganska sen tid.

Ingången finns i vapenhusets södra vägg och har fått sin form då man började bygga upp vapenhuset på 1680-talet. Ingången har en profilerad putsomfattning kring den korgbågiga öppningen, dörrbladet är en kopparklädd bräddörr. Stocklåset och brädstommen är jämngamla med vapenhuset medan kopparbeklädnaden är från 1900-talet.

Fönstren har fått sin nuvarande form när de förstorades 1875 -1876. Äldre fönster på södra sidan har flyttats respektive murats igen. 1753 förstorades två fönster på södra sidan och togs två nya fönster upp på norra sidan av kyrkan. Fönsternischerna är rundbågiga och de grönmålade träbågarna har trebrutna överstycken. Fönstren har stora likheter med Estuna kyrkas. Innerbågarna tillkom vid 1928-1929 års restaurering och har en avvikande utformning med blyspröjsar och grönt glas. Sakristians fönster mot öster är gotiskt, spetsbågigt, till formen och säkerligen ursprungligt. Mot norr i sakristian är ett större fönster med kvadratisk dageröppning och flack oregelbunden nisch. Fönstret är upptaget 1750 och försågs 1842 med järnluckor som skydd mot inbrott. Vissa av kyrkans fönster har fönsterbänkar som är täckta med svartplåt i småformat, detaljer som idag är ganska att finna av så hög ålder, andra fönster har fått täckningar av kopparplåt i senare tid.

1897 lades ett tak utan rännor av enkelfalsad slätplåt i format 600 x 1200 mm över den befintliga spåntäckningen. Nuvarande tak lades 1990 i motsvarande utförande och försågs då med hängrännor och stuprör. Takstolarna tillkom vid en stor restaurering av kyrkan omkring 1730.