Stäng fönster NORRTÄLJE ESTUNA PRÄSTGÅRD 1:3 - husnr 1, ESTUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Estuna kyrka (akt.), ESTUNA KYRKA (akt.) | |
| 2007-12 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkans äldsta delar är koret och långhuset ungefär fram till vapenhusets västra vägg, dessa uppfördes under 1200-talets första årtionden. Murarna saknar helt tegel. Långhusets ursprungliga utsträckning västerut visas av ytterportalen som idag leder till vapenhuset och av en rest av långhusets första västmur som syns under läktaren. Koret är lägre och smalare än långhuset och ett av de äldre exemplen på Upplandskyrkor med rakt avslutat kor. Kyrkor med rakt avslutat kor bildar en mellanform mellan de äldre romanska kyrkorna med absid och senare salskyrkor där koret är lika högt och brett som långhuset. Kormurarna är kraftiga även mot långhuset och det finns en öppning i muren på vinden mellan kor och långhus. Korets utformning tyder på att det från början kan ha varit tänkt att byggas som en kastal eller östtornskyrka. Planerna har dock i så fall snart ändrats och bygget har fortsatt med kor och långhus murat i förband, utan torn över koret. Sakristian har sannolikt kommit till snart efter att kor och långhus blev färdiga vilket antyds av att öppningen till koret har samma utseende som en igensatt fönsterglugg i korets vind. Att sakristian är byggd efter koret framgår av att murarna inte är i förband med varandra. Sakristians har ett brant pulpettak. Långhuset byggdes ut åt väster till sin nuvarande utsträckning på 1290-talet, dateringen antyds av att den västra gaveln saknar de målningar som tillkom i den ursprungliga kyrkan på 1270-talet. Efter tillbyggnaden återinvigdes kyrkan 1298 enligt ett dokument som hittats vid en renovering. Vapenhuset mot söder byggdes i slutet av 1400-talet med ett tegelornerat gavelröste typiskt för den tid då tegel blivit allmänt använt i kyrkobyggande och dess dekorativa möjligheter utnyttjades. I och med att vapenhuset byggdes fick kyrkan sin nuvarande utsträckning. Kyrkan har exteriört varit putsad redan tidigt. Från sakristians vind är kormuren oputsad medan överdelen av långhusets mur, synlig från vapenhuset, är putsad. Kyrkan har alltså putsats efter att sakristian byggdes men före vapenhuset tillkom. Fasaderna är slätputsade med markerade slätputsade hörnkedjor. Kring ingången i väster finns dekorationer i putsen, en rusticering kring portalen som omges av ett bjälklag buret av två kolonner. Denna ingång tillkom 1732 och rusticeringen härstammar antagligen från denna tid men har utökats senare med det omgivande ornamentet. Kyrkan har putsats om flera gånger, nuvarande puts ska ha tillkommit på 1840-talet. Putsen har olika struktur på olika delar av kyrkan, norra och östra ytterväggarnas puts är mer ojämn än på övriga sidor och ger ett mer ålderdomligt intryck, det är möjligt att åldern på olika putspartier kan variera. Sockeln är markerad med spritputs. Till exteriörens ålderdomliga karaktär bidrar de olika stora fönstren. Till formen är de lika med rundbågiga nischer och bågarna tredelat avslutade uppåt. Bågarna härstammar i de flesta fall från 1842-1844 års restaurering men försågs 1929 med blyspröjs och gröna antikglas. Beslagen är mest från 1800-talen men enstaka är äldre återanvända beslag och vittnar om hur smide ansågs värt att åternavända. Igensatta fönster finns i vapenhuset, i korets gavel mot öster och i östra gavelröstet samt i långhusets västra gavelröste och berättar om förändringar i kyrkans användning och olika utbyggnadesetapper. Norra sidans fönster liksom korets fönster mot öster tillkom 1732, övriga fönster har förstorats under 1700-talet eller vid 1842-1844 års restaurering. Kyrkan har två ingångar, idag används mest den västra även om ingången från vapenhuset kan verka mer naturlig, rymligare och med en öppen vy över kyrkogården och landskapet söderut. Dörren i väster är utåtgående och har en korgbågig avslutning. Dörrbladen med rustik panelklädsel gjordes 1929 med den gamla dörren som förlaga. Ingången till vapenhuset är smal och med spetsbågig, tresprångig omfattning, troligen i ursprunglig storlek. Dörrbladet kan vara samtidigt med att vapenhuset byggdes på 1400-talet men har i så fall senare utvändigt beslagits med en tjärad fiskbensmönstrad panel, idag med vacker patina. Portalen mellan vapenhus och långhus är den ursprungliga ingången till kyrkan, se nedan. Taken är sedan 1889 täckta med svartmålad enkelfalsad skivplåt i det för den tiden vanliga formatet 600 x 1200 mm. Täckningen gjordes om i samma utförande 1992. Långhusets gavelspetsar kröns av rikligt utsirade smideskors märkta 1727 och koret har ett kors med klot och en flöjel märkt 1620. |
