Stäng fönster KALMAR DÖRBY KYRKA 1:1 - husnr 4, DÖRBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| DÖRBY KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
De flesta kyrkorna i Möre är liksom Dörby kyrka uppförda under 1200-talet. Kännetecknande för kyrkorna i området är ovanliga arkitektoniska lösningar. Här finns flera rundkyrkor, fler-våniga kyrkor och kyrkor med källarvåningar. I detta sammanhang har Dörby kyrka en förhållandevis ordinär utformning men sällar sig till den speciella gruppen kyrkor som återfinns i Södra Möre bl.a. genom att den att den liksom flera av de andra kyrkorna i området är påfallande hög och har ett stort tak med bevarad spånläggning. Förutom detta har kyrkan likheter med en annan grupp kyrkor i länet. Denna grupp byggdes under andra hälften av 1700-talet och har alla Ryssby kyrka (1749-50) som förebild. Dessa kyrkor är korta, breda, vanligen tornlösa och har höga, branta sadeltak. Till gruppen hör, Vissefjärda kyrka, Madesjö kyrka (1754), Torsås kyrka (ritad 1766 byggd 1777) samt Döderhults kyrka (1769-65). Dessa kyrkor kan sägas vara föregångarna till den kommande nyklassicistiska kyrkoutformningen och Dörby kyrkas stora ombyggnad på 1700-talet har givit den stora likheter med dessa kyrkor. Även om kyrkan byggts om under 1700-talet då den både breddades, förhöjdes och gavs ett nytt, större och fullbrett kor har den en ålderdomlig prägel. Denna prägel manifesteras främst i de massiva murarna, det förhållandevis stora och branta taket och den asymmetri som åter-finns i byggnaden. Förutom detta bidrar det spånklädda taket och det faktum att putsen låter murverkets ojämnhet synas igenom till det ålderdomliga uttrycket. Detta uttryck samsas med 1700-talets bidrag i form av de stickbågiga muröppningarna. Förutom 1700-talets fönsteröpp-ningar finns även en mindre, sannolikt medeltida öppning i långhusmuren ovan vapenhuset. Detta fönster tillsammans med den fönsteromfattning som är markerad i putsen på långhusets södra sida står som historiska pendanger till de nya, större fönsteröppningarna. Genom skillnaden i utformning, placering och storlek illustreras kyrkans långa historia och de olika tidernas förutsättningar, utformningstraditioner och ideal. Till kontinuitetskänslan bidrar även 1600-tals dopfunten i röd polerad kalksten med åttkantig cuppa och profilerad fot. Både predikstolen och läktaren tillkom under 1700-talet. Läktaren i slutet av århundradet och predikstolen någon gång före den stora ombyggnaden 1768 då den flyttades från sin tidigare plats vid triumfbågen, till sin nuvarande placering. Predikstolen har en avskalad utformning men är försedd med kraftiga lister och förkroppningar något som ger den en särpräglad och på samma gång enkel och kraftfull, framtoning. Läktaren har en påfallande enkel utformning utan det utskjutande mittparti som är vanligt i 1800-talets läktarbyggnader. Även kolonnerna som bär upp läktaren är mycket enkla. Korets glasmålningar är från 1944 och ett verk av konstnären Yngve Lundström, Stockholm. Detta är ett av de senaste konstnärliga bidragen till interiören. Sakristian präglas starkt av sin kryssvälvning som i det närmaste börjar i golvnivå. Denna välvning tillkom 1625 och ger rummet en ålderdomlig prägel. Rummet i övrigt är sparsamt möblerat vilket bidrar till karaktären. Även vapenhuset fick sin välvning 1625. Vindfånget från 1993 med glasade dörrar bidrar med ett modernt element i rummet. Genom dörrarna kan man se den äldre porten, något som förstärker kontrasten som det moderna dörrpartiet utgör i det enkla rummet. Golvet är sannolikt samtida med det i kyrkorummet vilket sannolikt lades in vid renoveringen 1924. Inventarier För att vara en så pass gammal kyrka finns det påfallande få äldre inventarier i kyrkorummet. Kyrkan har dock haft flera epitafier och huggna gravhällar men dessa är idag försvunna. Målningarna av de tio apostlarna som idag är placerade på läktarbröstningen var ursprungligen tolv och hängde åtskilda på kyrkans väggar. Idag är två förkomna. De målades troligen redan på 1700-talet (eller till och med 1600-talet) men dagens bemålning härrör från 1800-talet. Kyrkan har en 1600-talsdopfunt samt ett par malmkronor där den ena pryds av en örn och kan vara ett krigsbyte från Ryssland. Där finns även ett par mässingslampetter som skänktes till kyrkan 1658. Dagens altaruppsättning är från 1843 och altartavlan målad av Lidbom och har altartavlan i Kalmar domkyrka som förebild. Den tidigare altaruppsättningen skänktes till kyrkan år 1650 och hänger idag på den södra långväggen. I koret står ett stort golvur. Uret är ett åttadagarsur från 1830 och denna typ av ur är något som blev vanligt i kyrkorummen under detta århundrade. |
