Stäng fönster BORGHOLM PERSNÄS KYRKA 1:1 - husnr 1, PERSNÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| PERSNÄS KYRKA (akt.) | |
| 2006-06-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Arkitekten C G Blom-Carlsson var verksam under 1800-talets första hälft och arbetade under många år vid Överintendentsämbetet samt som vice stadsarkitekt i Stockholm. Han har bl a ritat Blasiholmskajen i Stockholm och deltagit i ny- och ombyggnader av kyrkor runt om i landet. En av dessa var Gräsgårds kyrka på Öland. Även när det gällde renoveringen av Gräsgårds kyrka hade arkitekt Blom-Carlsson utgått ifrån N I Löfgrens ritningar. N I Löfgren var präst i Högsby församlingen men hade ett stort intresse för de öländska kyrkorna. Han gjorde en stor insats när det gäller dokumentationen av öns medeltida kyrkor och hjälpte flera församlingar med uppmätningar men också med att ta fram ombyggnadsförslag. I enlighet med Löfgrens förslag valde man att bevara Persnäs kyrkas medeltida torn. Arkitekt Blom-Carlssons hade ambitionen att bevara även det östra tornet men som tidigare beskrivits gick inte detta att genomföra. Till detta fogades ett nytt, större långhus. Den medeltida kyrkans form med de två korsarmarna behölls men man byggde nya som var något större än de medeltida. Arbetet leddes av byggmästare Peter Isberg. Under perioden 1760-1860 byggdes 23 av de medeltida kyrkorna på Öland om. Av dessa behöll 16 sitt medeltida torn och Persnäs var alltså en av dessa. Persnäs medeltida kyrka hade en korsplan vilken man även valde att återuppbygga den nya kyrkan i. Kyrkor byggda i korsplaneform är ovanliga i Växjö stift. Idag finns ytterligare tre i Fliseryd, Hovmantorp och Hemmesjö. Ytterligare ett exempel är den på 1970-talet nedbrunna Hälleberga kyrka. Det nya långhuset, korsarmarna och koret byggdes i nyromansk stil med inslag av nyklassicistiska element. Under 1800-talets andra hälft blev de så kallade nystilarna på modet. Antikens och medeltidens arkitektur blev förebilder för nyromaniken och nygotiken. En av de viktigaste förespråkarna för den här utvecklingen var dåvarande chefen för Överintendentsämbetet Helgo Zettervall. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Persnäs kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med tornet i väster och koret i öster. Koret är fullbrett och rakavslutet. Långhuset är, liksom den medeltida kyrkan, korsformat med armar i nord-sydlig riktning. Hela långhuset har sadelformat tak belagt med enkupigt tegel vilket har reparerats och kompletterats vid flera tillfällen. Murkrönen avtäcks av kopparplåt och de tre gavlarna kröns av förgyllda kors. Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörnlisener och avfärgade i vitt. Äldre fotografier visar att kyrkan tidigare haft ytterligare dekorativa element i slätputs. Tornets ljudluckor hade under en period slätputsade omfattningar och vid korsarmarnas gavlar fanns en slätputsad dekorativ rundbågefris. Detta är ett typiskt nyromanskt dekorelement. Dessa utsmyckningar försvann när hela kyrkan omputsades i samband med renovering 1959-60 då all puts knackades ner. Då valde man också att frilägga kyrkans sockel av kalksten. Även takgesimsen av kalksten är oputsad. Tyvärr gjordes ingen murverksdokumentation av tornet i samband med omputsningen av kyrkan. Kyrkan har fyra ingångar, en i varje väderstreck. Samtliga är utförda i klassicistisk stil men med lite olika utformning. De har kvar sin ursprungliga utformning frånsett ingången i väster som breddades och försågs med nya dörrar vid renoveringen 1959-60. Den övre trappstenen vid ingången i söder är den sk Digerflisan på vilken, enligt legenden, hela Persnäs sockens befolkning ska ha fått plats sedan den svåra pestepidemin dragit fram i mitten av 1300-talet. Korsarmarna har höga rundbågiga fönster i nyromansk stil. Fram till renoveringen 1959-60 hade fönstren ett diagonalt spröjsverk men detta utbyttes vid den här tiden mot ett rektangulärt spröjsverk. I korsarmarnas gavlar finns också lunettfönster, runda fönster och korsformade, dekorativa fönster. Ca 15 av Ölands kyrkor har kvar sitt medeltida västtorn. Flertalet av dessa har dock byggts om och försetts med lanternin eller spira. Undantagen är Persnäs och Löts kyrkors västtorn som har kvar sin ursprungliga, medeltida karaktär. Det gör att Persnäs kyrkas torn stilmässigt skiljer sig en del från den övriga kyrkobyggnaden. Den pyramidformade huven är belagd med spån som reparerats och tjärats vid flera tillfällen. Huven kröns av en förgylld tupp. Den nuvarande tuppen sattes upp 1960. De medeltida skyttegluggarna finns kvar men har idag funktionen av ljudluckor som försluts med svartmålade luckor av trä. Förutom några av de små gluggarna som fanns redan under medeltiden saknar tornet fönster. När kyrkan byggdes om på 1850-talet försågs tornet med fyra blinderingsfönster i tornets puts, två mot norr och två mot söder. Dessa togs bort 1922 då kyrkans fasader renoverades. Persnäs kyrka är exteriört relativt välbevarad både vad gäller utformning och material. Såväl tak som fasader har renoverats men i samband med dessa åtgärder har man föredragit att använda samma material som tidigare. De största förändringarna som företagits är den ingång som tagits upp i tornets bottenvåning, dekorelementen i fasadens puts som avlägsnats samt fönstrens förändrade spröjsverk. Ett av kyrkans mest utmärkande drag är korsplanen. Denna är en i Växjö stift ovanlig planform. I Persnäs fall bygger denna planlösning på en medeltida tradition. Ett annat utmärkande drag för Persnäs kyrka är tornet med sin tältformade huv. Trots en ny ingång i väster och förändringar när det gäller fönstrens placering framstår tornet som mycket välbevarat. Bland de öländska kyrkornas bevarade medeltida torn framstår Persnäs kyrkas torn som ett av de exteriört mera särpräglade. |
