Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster NYKÖPING S:T NIKOLAUS 10 - husnr 1, S:T NICOLAI KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

S:T NICOLAI KYRKA (akt.), SANKT NICOLAI KYRKA (akt.)
2011-02-01
Exteriörbeskrivning
ÖVERSIKT - S:t Nicolai kyrka har ett treskeppigt långhus med polygonalt kor i öster. I norr ansluter den lägre sakristian och i väster ett fyrsidigt torn. Vid hörnet mellan tornets norra mur och långhusets västra mur byggdes på 1600-talet ett så kallat benhus, som senare byggdes om till värmecentral. Värmecentralen revs och 1967 byggdes en ny tillbyggnad på samma ställe. Kyrkan är helgad åt Nicolaus, handelns och sjöfarandes skyddspatron.

FASADER – Fasaderna är slätputsade med puts som följer naturstensmurverket. Putsen slutar en bit från mark, där naturstensmurverket är synligt. Fasaderna är avfärgade i en svagt rosafärgad kulör. I södra murens östra del finns en liten serie av blinderingar en bit upp på muren, intill sydfasadens östra port. I södra fasaden är också en nyckelhålsformad mindre nisch, en igenmurad prästportal från 1200-talet. Långhusets och korets takfot är profilerad och gråmålad. Under takfoten sitter svartmålade ankarslutar. Sakristians är slät och rödmålad.

Tornets nedre gråstensmurade del är slätputsad och avfärgad lika långhuset och koret. En pilaster på södra muren, öster om den östra portalen, markerar början av 1500-talets korbygge, som har jämnt placerade utskjutande pilastrar.
Övre delen av tornet har synligt rött tegel och slätputsade vitkalkade blinderingar. Blinderingarna markerar gränsen för äldre öppningar. Takfoten är vitmålad med dekorationer målade i vitt och gult, ”löpande hund”, som togs fram 1967. Ovanpå medeltidstornet finns en mindre kvadratisk kopparplåtsinklädd öppen lanternin där klockorna sitter. Lanterninen ritades av arkitekt Olof Tempelman 1797. I fasaderna är bågformade öppningar, som på sidorna markeras av kopparinklädda runda pilastrar. Ovanför öppningarna sitter svarta urverkstavlor. Siffrorna är förgyllda.

FÖNSTER – Fönsteröppningarna på södra och norra sidorna av långhus och kor är rundbågiga med slätputsade smygar och solbänkar av kopparplåt. Fönstren består av åttaluftsfönster. De enkla ytterbågarna är blyspröjsade och indelade med åtta rutor i vardera luft. I varje luft, i stormjärnens mötespunkter, sitter en fyruddig stjärna av plåt. Korets två fönster längst i öster saknar både blyspröjs och stjärndekoration, på insidan sitter äldre glasmålade fönster.
Sakristians fönster i norr är rundbågigt och består av fyra blyspröjsade lufter. I gavelröstet sitter ett stickbågigt spröjsat fönster.
Tornets norra tillbyggnad har raka fönsteröppningar i norr och väster. I öppningarna sitter kopplade fönsterbågar.
Samtliga karmar och fönsterbågar är målade i gråblått.

PORTALER OCH INGÅNGAR – Kyrkan har två entréer i södra långhusmuren, där den västra används som huvudingång. Ytterligare en ingång finns i norra långhusmuren. Båda ingångarna i söder markeras av portaler huggna i gotländsk sandsten av bildhuggaren Wendelstamm.

Västra portalen är rikast utsmyckad och benämns Holger von Schedings portal, eftersom han och hans maka bekostade portalen 1644. Portalen är utsmyckad med vapensköldar, blommor, frukter och voluter och kröns av en skulptur. På inskriptionstavlan ovanför öppningen står ”ANNO DOMINI 1644”. Ytterdörren är en utåtgående pardörr, klädd med kopparplåtar från restaureringen 1923-25.

Östra portalen är enligt inskriptionen daterad till 1668 och bekostad av borgmästaren Anders Bergius. Portalen flankeras av två hermpilastrar och kröns av tre skulpturer och ett förgyllt litet lamm som bär segerfanan Ytterdörren är en utåtgående pardörr, klädd med kopparplåt från restaureringen 1923-25.
Båda portalerna har fasta fönsteröverstycken. Fönstren är dekorerade med förgyllda stjärnor i plåt.
I norra muren är en medeltida stickbågig öppning med ett fast fönsterförsett blyspröjsat överstycke. I öppningen sitter en kopparklädd pardörr med speglar från samma restaurering.

I sakristians västra fasad är en dörr med ett litet fönster.
Tornets norra tillbyggnad har en rak portöppning i norra fasaden i vilken det sitter en utåtgående kopparklädd dörr.
Tornet har en stickbågig ingång i södra muren, där man kan komma upp till tornet och kyrkans vind. Dörrbladet är klätt med liggande profilerad panel och är svartmålad.

ÖVRIGA ÖPPNINGAR - I tornets övre del är parställda äldre ljudöppningar i söder, väster och norr, som är krönta av en blindering. Under tornets takfot sitter små skyttegluggar i alla väderstreck.

TAKLAG OCH YTTERTAK – Taket på långhuset är ett mansardtak med avvalmad gavelspets mot öster. Sakristian har ett sadeltak. Takfallen är täckta med kopparplåt.
Långhusets takfall är försedda med ståndrännor och stuprör med rundade knän av koppar.
Tornet och tornets påbyggda lanternin har tälttak. Tillbyggnaden i norr har ett pulpettak.
Tornet kröns med ett förgyllt kors.