Stäng fönster MARIESTAD GAMLA STADEN 3:2 - husnr 1, MARIESTADS JÄRNVÄGSSTATION
Byggnad - Beskrivning
| MARIESTADS JÄRNVÄGSSTATION (akt.) | |
| 2006-08-07 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Mariestads station är en stenbyggnad med huvudsakligen två våningar. Bottenvåningens långsidor har tio fönsteraxlar inräknat öppningar för entré och övriga dörrar. Fasaden består upp till halva fönstrens höjd av gulbränt tegel lagt i koppförband medan byggnadens övre del täcks av en slätputs i beige kulör. Närmast marken finns en sockel av röd krysshamrad granit, marken närmast väggen är på östra sidan av byggnaden täckt av en rad grå kalkstensskivor. Fasaden avdelas mellan puts och tegel av ett horisontellt band av gulgrå kalksten. Ovanför kalkstenen avslutas bottenvåningens fönster med en omfattning i form av en rundbåge av tegel. Under fönstren sitter skivor av grå kalksten. Långsidornas mittparti består av en bred frontespis med sju fönsteraxlar i övervåningen. Frontespisen avslutas uppåt med en horisontell takfot som i sin tur är genombruten av ytterligare en frontespis i form av en gavelspets. Gavelfältet har en rad av tre mindre vindsfönster och ovanför dessa ett småspröjsat oxögefönster i form av en stående oval. Övervåningens fönster på kortsidorna, och framsidans fönster på ömse sidor om frontespisen, får karaktären av takkupor då de bryter igenom takfoten med halva sin höjd. Takkupornas och översta frontespisens gavelspetsar har formen av spetsbågar. Takfot och gavelspetsar har putsdragna listverk. Ovanför den större frontespisens takfot finns ståndrännor i plåt vars utseende imiterar en parapet i miniatyr, denna avslutas i vardera hörnet med putsade pelare. Takformen är i grunden ett brant sadeltak som är valmat nästan ända upp till taknocken. Vinkelrätt mot detta går frontespisernas tak som är ett valmat mansardtak där det övre takfallet når ovanför sadeltaket och kröner byggnaden i form av ett flackt kvadratiskt tälttak. Samtliga takfall och takkupor är täckta med glaserat rött tegel med trapetsprofil, takfot och andra detaljer täcks av skivtäckt plåt i kromoxidgrön kulör. Bottenvåningens fönster och entrédörrar har rundbågeformade småspröjsade överlufter. Bottenvåningen har fyrluftsfönster medan övervåningens och vindens fönster består av en övre småspröjsad del och en undre fönsterluft delad i två rutor av en vertikal spröjs som ger det ett tvåluftsfönsters utseende. Entrédörrarna på västra sidan är indragna från fasadlivet, fönstrens omfattningar i form av rundbågar av tegel motsvaras i huvudentrén av en arkad av två något större bågar som bärs upp av en satt pelare i släthuggen granit, en halvrund trappa i samma material förbinder entrén med marknivån. Entrédörrarna till väntsalen är av nyare typ men de gamla överljusfönstren är bevarade. Till höger i västra sidans huvudentré sitter en äldre parspegeldörr. På östra långsidan finns sammanlagt fem dörrar till väntsalar och övriga utrymmen. Längs östra sidan löper ett skärmtak i hela byggnadens längd. Taket bärs upp av järnstolpar och består av fackverkstakstolar av bandjärn med rafter av trä, täckt med trapetskorrugerad plåt. Vid norra gaveln finns ett runt trapptorn med tak av falsad plåt. Mot södra gaveln har en kiosk av senare datum byggts på. Byggnaden är ett uttryck för jugendstilen genom exempelvis det höga, branta taket och de slätputsade fasaderna. Arkitekturen präglas samtidigt av en lekfull stilblandning. Bottenvåningens fasader av tegel med fönsterrader i form av rundbågearkader och entréns satta granitpelare leder tankarna till medeltida romansk arkitektur, takkuporna har formen av gotiska spetsbågar men är accentuerade med klassicerande listverk, och i gavelfälten ovanför fönstren syns rokokoinspirerad putsdekor i form av stiliserade medaljonger och tygband. Takets avslutning är ytterligare en överraskning, valmningen fortsätter inte ända upp, utan omedelbart under nocken sitter istället små gavelpartier med fönster, taknocken ovanför dessa avslutas i bägge ändar med ett skulpterat hoprullat blad eller liknande, som på en norsk stavkyrka, som med detta fornnordiska inslag gör provkartan över arkitekturstilar i det närmaste komplett. Källa: Länsstyrelsen Västra Götaland |
