Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Vadstena kn, HERRESTAD 16:1 HERRESTAD KYRKOGÅRD Ny sökning Tillbaka till sökning

Östergötlands länsmuseum, 73

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Anläggningspresentation
HERRESTADS KYRKA (akt.), HERRESTAD KYRKOGÅRD (akt.)
Östergötland
Vadstena

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

Religionsutövning - Kyrka - Kyrka med begravningsplats

HERRESTAD 16:1

10/3/05 Karaktäristik och bedömning

KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den stora kyrkbyns bevarade oskiftade karaktär, de f d skolbyggnaderna och Biskop Kols källare en ovanligt tät och väl sammanhållen kyrkomiljö som vittnar om kyrkplatsens historiska dimension.

Kyrkogården
Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering.

Kyrkobyggnaden
Herrestad kyrka tillhör de kyrkor i västra Östergötlands medeltida centralbygd, som troligen uppfördes på initiativ av stormannasläkterna i området. Dessa kyrkor utgör ett nationellt kulturarv och att bevara kyrkobyggnaderna i sin nuvarande skepnad med den inform...

Läs mer i eget fönster

Bebyggelseantikvarierna Anna Lindqvist, Anita Löfgren Ek och Jessica Åkeson Östergötlands länsmuseum coh 1:e antikvarie Jonna Stewenius Länsstyrelsen Östergötlands län.

1/1/02 Karaktäristik och bedömning

Kulturhistorisk bedömning
Herrestad kyrka med omgivande kyrkogård och delvis medeltida kyrkogårdsmur utgör
en kyrkomiljö av nationellt intresse. Kyrkans placering långt åt norr på kyrkogården var
mycket vanligt förekommande under medeltiden.
Trädkransen är viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på
kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från
mitten av 1800-talet. Trädkransen är dessutom markerad på den häradsekonomiska
kartan från 1868-77. Även grindarna har ett högt kulturhistoriskt värde. Gångsystemet
är troligen detsamma som lades ut på 1960-talet och stora dela...

Läs mer i eget fönster

Fältarbete och rapport har utförts av antikvarie Anita Löfgren Ek, Östergötlands
länsmuseum 2002.