Stäng fönster Örebro kn, FÄRGERIET 13 ELGÉRIGÅRDEN
Anläggning - Värdering
| Elgérigården | |
| 10/15/18 |
| Motivering |
|---|
|
Elgérigården ligger i den del av centrala Örebro som enligt beslut av Riksantikvarieämbetet 1987-11-05 är en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Den finns upptagen i det bevarandeprogram för innerstadens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse som har antagits av Örebro kommunfullmäktige 1988-09-29. Det tillhör där kategori A - ”synnerligen märkliga byggnader i kulturhistoriskt avseende” - det vill säga sådana som redan är byggnadsminnen eller äger ett sådant värde att de kan förklaras som byggnadsminnen. Daniel Julius Elgérus övertog år 1848 Elgérigården och etablerade en färgerirörelse som snabbt blev den ledande i staden. Den utvecklades senare också till en av de ledande i landet. Gården undgick med liten marginal att förstöras av den stadsbrand som i mars år 1854 ödelade en stor del av bebyggelsen i centrala Örebro. Verksamheten var framgångsrik och flyttades under 1870-talet till nya lokaler väster om Örebro. Genom stadsplaneregleringar under slutet av 1800-talet, anpassades fastigheten och kvarvarande byggnader till den nya gatan, Södra Strandgatan, som drogs fram längs Svartån. Då skapades dagens bild av Elgérigården, och inga förändringar av betydelse har därefter skett med gården och dess miljö. Bostadshuset på Elgérigården är den enda träbyggnaden i sitt slag som finns bevarad i centrala Örebro från tiden före stadsbranden. Den är ett välbevarat exempel på sin tids klassicerande träarkitektur med en tydlig prägel av senempirens stiluttryck. Maskinhuset, ”Fabriken”, är den enda produktionsbyggnad från den förindustriella tiden som idag finns bevarad i staden. Elgérigården är en unik miljö som idag förmedlar en god bild av den förindustriella hantverksstaden Örebro. Elgérus var en innovativ och drivande företagare, han använde t.ex. tidigt ångmaskin i sin produktion, och var bland de första i landet att erbjuda kemisk tvätt av kläder. Hans framgång som företagare, och hans starka och gedigna personlighet gav honom en mycket framträdande position i sin tids Örebro. Elgérus var morfar till författaren Hjalmar Bergman, en av de mest betydelsefulla författarna i det tidiga 1900-talets Sverige. Som barn vistades Bergman ofta hos sin morfar i Elgérigården. Miljön och morfadern gjorde starka intryck på Bergman och satte tydliga spår i hans författarskap. Elgérigården i Örebro representerar sammanfattningsvis mycket höga bebyggelsehistoriska, stadshistoriska och personhistoriska värden, från ett såväl nationellt som lokalt perspektiv. Mot bakgrund härav finner Länsstyrelsen att Elgérigården i Örebro väl fyller kraven i 3 kap. 1 § KML – ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde” – och får förklaras för byggnadsminne. |
