Stäng fönster Mönsterås kn, ÅLEM 16:1 ÅLEMS KYRKA
Anläggning - Värdering
Ålems Kyrka | |
1/1/05 |
Motivering |
---|
Kvarter 1A-C I de tre kvarteren finns flera kulturhistoriska värden att värna. Deras utformning, även om den har förändrats under 1900-talet, visar att dessa kvarter är de äldsta på kyrkogården. Tydligast är detta i kvarter 1A där hela kvarteret än idag är belagt med jord och gravplatserna omgärdade på olika sätt. Just att man har kvar beläggningen med jord är mycket ovanlig i Kalmar län. Vi vet att det tidigare varit mycket vanligt men idag finns bara kyrkogårdar som har enstaka platser bevarade t ex Löts kyrkogård på Öland. Ett kulturhistoriskt värde finns också i de bevarade linjegravvårdarna och linjegravsområdets bevarade struktur. De berättar om hur olika grupper i samhället i äldre tider ordnade sina gravplatser. Det finns även lokaloch personhistoriska värde hos flera av gravvårdarna. Tydligast är detta då titel anges på gravvården. Kvarter 2 Liksom den äldre delen av kyrkogården hade 1920-talets utvidgning karaktärsdrag som är typiska för sin tid. Några av dessa drag, de grusbelagda gravplatserna som omgärdades, har förändrats under 1900-talet, men ännu finns uppdelningen mellan köpta och allmänna gravplatser kvar. Detta visar på den sociala skiktning som fanns i samhället. Idag har denna skillnad ett socialhistoriskt värde som berättar om äldre tiders begravningsskick. Även i detta område finns gravvårdar som har lokal- och personhistoriska värden. Dessa värden är dock inte lika tydligt avläsbara för en besökare bl a beroende på att det finns betydligt färre yrketitlar på gravvårdarna. Kvarter 3 och 4 Utvidgningarna från 1940- och 1960-talen representerar det svenska folkhemmet på kyrkogården. Nu anläggs inte längre linjegravsområden, titlar är omoderna och få gravvårdar utmärker sig. Området har en enhetlig struktur vars målsättning främst är att utnyttja marken så effektivt som möjligt. Arkitektoniska ambitioner fanns tidigare i kvarter 3 men dessa har fått ge vika för målsättningen att få så många gravplatser som möjligt. Den enda arkitektoniska utsmyckning som finns kvar är rygghäckarna och gravplatsernas ordnande i förhållande till dessa. De lokal- och personhistoriska värdena har blivit ännu svårare att direkt identifiera men finns naturligtvis fortfarande. Nya kyrkogården Området har fått en för tiden typisk anläggningsform med mer varierad växtlighet och mer individuellt utformade gravvårdar. Mycket av den ursprungliga topografin har sparats vilket gör att nya kyrkogårdens karaktär påminner om det omgivande åkerlandskapet. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Ålems kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. De olika yrkestitlarna vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ålems kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården bör ha omfattat kvarter 1B, söder om den dåvarande kyrkan som låg i kvarter 1A. Den första kända utvidgningen gjordes på 1880-talet. Därefter har kyrkogårdens utvidgats 1922-23, 1940-talet, 1967 och 1980. Samtliga utvidgningar har gjorts söder eller öster om kyrkan. Varje ny del av kyrkogården har präglats av de stilideal som varit rådande då den tillkom. De äldsta kvarteren närmast kyrkan har kvar delar av äldre strukturer från 1800-talets andra hälft. I kvarter 1B finns resterna av ett linjegravsområde bevarat. Området från 1923 har än idag kvar spår av sin ursprungliga arkitektoniska utformning med noggrant planerade gångar och gravplatser. För kvarteren närmast kyrkan är också de stora lindarna viktiga för områdets karaktär. De förstärker gångsystemets utsträckningoch avskärmar olika rum på kyrkogården. Även inom denna del finns ett litet linjegravområde bevarat. Kvarteren 3 och 4 är typiska för perioden i mitten av 1900-talet med gravvårdarna ryggställda mot häckar. Den senast tillkomna delen, det nya området från 1980, har en modern utformning med en friare struktur som i det här fallet påminner om det omgivande jordbrukslandskapet. Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar som varit vanliga på våra kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och fram till idag. I de äldre kvarteren utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna. I kvarter 1A är samtliga gravplatser belagda med jord och flertalet är omgärdade av låga buxbomshäckar. Att belägga gravplatser med jord var tidigare vanligt på flera kyrkogårdar i länet men är idag mycket ovanligt. Det gör kvarter 1A till ett kulturhistoriskt mycket värdefullt område som bör bevaras. Den stora mängden av buxbomshäckar är också ovanlig i Kalmar län idag. Smidesstaket och gravvårdar av gjutjärn samt gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum för administration och service i socknen. Än idag är denna miljörelativt väl sammanhållen. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är kyrkan, trädkransen, kyrkogårdsmuren och grusgångarna liksom närliggande bebyggelse som skola och församlingshem. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsen betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden sedan medeltiden. • Kvarter 1A utgör idag ett av få exempel i Kalmar län där ett sammanhängande gravkvarter är belagt med jord och omgärdat av främst buxbomshäckar. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Ålems historia. |