Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mönsterås kn, ÅLEM 16:1 ÅLEMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Ålems Kyrka
1/1/05
Motivering
Kvarter 1A-C
I de tre kvarteren finns flera kulturhistoriska värden att värna. Deras utformning, även om den
har förändrats under 1900-talet, visar att dessa kvarter är de äldsta på kyrkogården. Tydligast
är detta i kvarter 1A där hela kvarteret än idag är belagt med jord och gravplatserna
omgärdade på olika sätt. Just att man har kvar beläggningen med jord är mycket ovanlig i
Kalmar län. Vi vet att det tidigare varit mycket vanligt men idag finns bara kyrkogårdar som
har enstaka platser bevarade t ex Löts kyrkogård på Öland. Ett kulturhistoriskt värde finns
också i de bevarade linjegravvårdarna och linjegravsområdets bevarade struktur. De berättar
om hur olika grupper i samhället i äldre tider ordnade sina gravplatser. Det finns även lokaloch
personhistoriska värde hos flera av gravvårdarna. Tydligast är detta då titel anges på
gravvården.

Kvarter 2
Liksom den äldre delen av kyrkogården hade 1920-talets utvidgning karaktärsdrag som är
typiska för sin tid. Några av dessa drag, de grusbelagda gravplatserna som omgärdades, har
förändrats under 1900-talet, men ännu finns uppdelningen mellan köpta och allmänna
gravplatser kvar. Detta visar på den sociala skiktning som fanns i samhället. Idag har denna
skillnad ett socialhistoriskt värde som berättar om äldre tiders begravningsskick. Även i detta
område finns gravvårdar som har lokal- och personhistoriska värden. Dessa värden är dock
inte lika tydligt avläsbara för en besökare bl a beroende på att det finns betydligt färre
yrketitlar på gravvårdarna.

Kvarter 3 och 4
Utvidgningarna från 1940- och 1960-talen representerar det svenska folkhemmet på
kyrkogården. Nu anläggs inte längre linjegravsområden, titlar är omoderna och få gravvårdar
utmärker sig. Området har en enhetlig struktur vars målsättning främst är att utnyttja marken
så effektivt som möjligt. Arkitektoniska ambitioner fanns tidigare i kvarter 3 men dessa har
fått ge vika för målsättningen att få så många gravplatser som möjligt. Den enda
arkitektoniska utsmyckning som finns kvar är rygghäckarna och gravplatsernas ordnande i
förhållande till dessa. De lokal- och personhistoriska värdena har blivit ännu svårare att direkt
identifiera men finns naturligtvis fortfarande.

Nya kyrkogården
Området har fått en för tiden typisk anläggningsform med mer varierad växtlighet och mer
individuellt utformade gravvårdar. Mycket av den ursprungliga topografin har sparats vilket
gör att nya kyrkogårdens karaktär påminner om det omgivande åkerlandskapet.

KYRKOGÅRDEN
I DESS HELHET
På Ålems kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården
berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden.
Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet.
De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn,
ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. De olika yrkestitlarna vittnar om kunskap, näringar och
samhällsfunktioner som funnits i trakten.
Ålems kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården bör ha omfattat kvarter
1B, söder om den dåvarande kyrkan som låg i kvarter 1A. Den första kända utvidgningen
gjordes på 1880-talet. Därefter har kyrkogårdens utvidgats 1922-23, 1940-talet, 1967 och
1980. Samtliga utvidgningar har gjorts söder eller öster om kyrkan. Varje ny del av
kyrkogården har präglats av de stilideal som varit rådande då den tillkom. De äldsta kvarteren
närmast kyrkan har kvar delar av äldre strukturer från 1800-talets andra hälft. I kvarter 1B
finns resterna av ett linjegravsområde bevarat. Området från 1923 har än idag kvar spår av sin
ursprungliga arkitektoniska utformning med noggrant planerade gångar och gravplatser. För
kvarteren närmast kyrkan är också de stora lindarna viktiga för områdets karaktär. De
förstärker gångsystemets utsträckningoch avskärmar olika rum på kyrkogården. Även inom
denna del finns ett litet linjegravområde bevarat. Kvarteren 3 och 4 är typiska för perioden i
mitten av 1900-talet med gravvårdarna ryggställda mot häckar. Den senast tillkomna delen,
det nya området från 1980, har en modern utformning med en friare struktur som i det här
fallet påminner om det omgivande jordbrukslandskapet.
Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar
som varit vanliga på våra kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och fram till idag. I de äldre
kvarteren utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna. I kvarter 1A är samtliga gravplatser
belagda med jord och flertalet är omgärdade av låga buxbomshäckar. Att belägga gravplatser
med jord var tidigare vanligt på flera kyrkogårdar i länet men är idag mycket ovanligt. Det gör
kvarter 1A till ett kulturhistoriskt mycket värdefullt område som bör bevaras. Den stora
mängden av buxbomshäckar är också ovanlig i Kalmar län idag. Smidesstaket och gravvårdar
av gjutjärn samt gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre ska införas på församlingens
inventarieförteckning och vårdas av församlingen.
I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum
för administration och service i socknen. Än idag är denna miljörelativt väl sammanhållen.
Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är kyrkan, trädkransen,
kyrkogårdsmuren och grusgångarna liksom närliggande bebyggelse som skola och
församlingshem.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika
tider.
Sammanfattningsvis:
• Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull
kulturmiljö som vittnar om platsen betydelse som kyrkligt och administrativt centrum
i bygden sedan medeltiden.
• Kvarter 1A utgör idag ett av få exempel i Kalmar län där ett sammanhängande
gravkvarter är belagt med jord och omgärdat av främst buxbomshäckar.
• Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om
Ålems historia.