Stäng fönster Kalmar kn, GAMLA KYRKOGÅRDEN 1
Anläggning - Värdering
| 10/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Värden att värna Gamla kyrkogården skyddas enligt kulturminneslagen kapitel 2 vilket fastslår områdets kulturhistoriska värde och status som fornlämning. En kyrkogård eller begravningsplats väcker i sig respekt. Här förstärks denna upplevelse av gravvårdarnas ålderdomliga utseende. Även den som inte känner till platsens historia kan förstå att detta är en plats med en lång historia. Gamla kyrkogården är en lokalhistoriskt mycket viktig plats som berättar om Kalmar stads historia. Under medeltiden låg kyrkogården mitt i staden i anslutning till kyrka, torg och rådhus. Idag är spår av det medeltida Kalmar synliga endast på ett fåtal platser. Gamla kyrkogården är en av dessa. Eftersom platsen brukats som kyrkogård fram till mitten av 1800- talet är dock de ursprungliga medeltida spåren få. Ett sådant är de stenar på kyrkogården som visar var Bykyrkan en gång låg. På 1600-talet flyttades Kalmar till Kvarnholmen, Bykyrkan sprängdes och den nya Domkyrkan byggdes men kyrkogården användes även fortsättningsvis. Idag ligger Gamla kyrkogården inom ett av kulturmiljövårdens Riksintressen. Detta område sträcker sig från Ängö i norr och Stensöhamn i söder och omfattar därmed 1600-tals staden på Kvarnholmen, slottet och dess närmiljö samt Gamla stan. Dessutom ingår kyrkogården i ett område som tillsammans med slottet, stadsparken, konstmuseet och Södra kyrkogården utgör ett av de viktigaste turistmålen i Kalmar. Hit kommer årligen ett stort antal turister. En liten del av dessa besökare följer de diskreta, svartmålade skyltar som visar vägen fram till Gamla kyrkogården. De flesta besökare kommer till kyrkogården från söder och rör sig i områdets södra del. Där finns två informationstavlor varav den ena berättar om kyrkogården och den andra om kyrkan, samt minnesmärket över Bykyrkan. Här ligger också det Stagnellska gravkoret som utgör ett blickfång. Gamla kyrkogården används ofta i samband med stadsvandringar och guidningar för grupper. Eftersom kyrkogården är en av ett fåtal platser där man kan få en inblick i hur det medeltida Kalmar såg ut har kyrkogården ett stort pedagogiskt värde. Inga jordfästningar har gjorts på Gamla kyrkogården sedan mitten av 1800-talet och det gör att de etiska kraven inte lika höga som på en i bruk varande kyrkogård. Det gör att man skulle kunna tänka sig utställningar och evenemang kopplade till kyrkogården i högre omfattning. Under senare år har det blivit populärt att arbeta med ljussättningar vilket man även skulle kunna tänka sig på Gamla kyrkogården. Detta förutsätter naturligtvis en positiv inställning från de kringboende samt tillstånd från Länsstyrelsen. De gränser som kyrkogården idag har fastlades på 1600-talet med undantag av förändringarna som gjordes i samband med utbyggnaden av lasarettet 1906. Det är alltså inte kyrkogårdens medeltida utbredning vi ser idag. I alla riktningar utom sydost omges kyrkogården av murar som tydligt avgränsar platsen. Vid den sydöstra gränsen ligger Biblioteksparken. Parken skapar en buffert mot trafiken i slottsallén och blir med sina höga, ålderdomliga träd en mjuk övergång in till kyrkogården. Tillsammans med kyrkogårdens träd skapas ett större sammanhängande område med parkkaraktär som är viktigt att värna. Gravvårdarna på Gamla kyrkogården visar hur förmögna kalmarbors gravvårdar sett ut från 1600-talet fram till mitten av 1800-talet. Gravvårdarna berättar om stilhistoria och visar på den flora av symboler som man har använt sig av för att åskådliggöra livet, döden, evigheten och uppståndelsen. Gravvårdarna berättar naturligtvis också om de människor som levt i Kalmar. Majoriteten av dessa förefaller ha tillhört samhällets övre skikt. |
