Stäng fönster Nybro kn, NYBRO 3:45 NYBRO KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Nybro kyrkogård | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A, C, D samt H-U Kvarteren omfattar stora delar av det område som anlades som kyrkogård på 1930-talet. Den form anläggningen då fick är i stort sett bevarad. Gångar har asfalterats och gravplatser har återgått och upplåtits på nytt men kyrkogården har bevarat sin ursprungliga karaktär. De viktigaste karaktärsskapande dragen är det regelbundna gångsystemet, de noga avgränsade gravkvarteren, växtligheten i form av tallar och lövträd samt de genomgående låga gravvårdarna. I det fortsatta bruket av kyrkogården är det viktigt att värna dessa karaktärsdrag. De äldsta gravvårdarna i området utgör viktiga länkar till kyrkogårdens historia och man bör därför vara uppmärksam på var dessa finns. Ett person- och lokalhistorisk värde finns i de yrkestitlar som finns angivna på en del gravvårdar. De berättar allmänt om näringslivets utveckling och om Nybro stads utveckling i synnerhet under 1900-talet. Kvarter B och E De båda kvarteren har brukats kontinuerligt sedan kyrkogården anlades men spåren av kvarterens äldsta historia finns kvar. Kvarter B förefaller ha haft en anläggningsform som var mycket vanlig på våra kyrkogårdar fram till slutet av 1930-talet. Köpta gravplatser placerades i kvarterets ytterkanter och i dess mitt anlades ett linjegravsområde. I dag kan man se rester av denna struktur i kvarteret i form av enstaka linjegravvårdar och gravvårdar på köpta gravplatser. Linjegravsområdet i kvarter B förefaller vara det enda som funnits på kyrkogården. De linjegravvårdar som finns kvar bör därför bevaras dels som rester av ett gravskick som tidigare var mycket vanligt på våra kyrkogårdar och dels som en del av Nybro kyrkogårds historia. I kvarter E finns flera barngravar. Att samla barngravar i särskilda kvarter förekom tidigare på våra kyrkogårdar. Exempel på barnkvarter finns också på Norra kyrkogården i Kalmar och Västra kyrkogården i Oskarshamn. Traditionen att samla barngravar på en särskild plats på kyrkogården kan man också påträffa på landsortskyrkogårdar. Kvarteret bör även fortsättningsvis användas för barngravar och ett urval av de äldre gravvårdarna bör bevaras. Kvarter G Kvarter G anlades i en tid när utformningar av urngravplatser hade börjat efterfrågas för att möta ett nytt begravningsskick. År 1935 hade ett krematorium invigts på Norra kyrkogården i Kalmar och detta kom att betjäna området runt Kalmar. I kvarter G:s anläggningsform kan en del drag spåras som är återkommande i urngravsområden från tiden. Det är ordnat och symmetriskt på ett sätt som skiljer kvarteret från övriga på kyrkogården. Häckar används för att skapa rum i rummet och profilen är genomgående låg. Kyrkogårdens första urngravsområde har fått en central placering på kyrkogården i anslutning till kapellet. I det fortsatta bruket av området bör anläggningsformen bevaras. Man bör också förorda liggande gravvårdar eftersom de utgör en viktig del av kvarterets karaktär. Kvarter V, X, Z De tre kvarteren har en friare anläggningsform än kvarteren på den äldre delen av kyrkogården. Man har på utvidgningen från 1960-talet tagit kyrkogårdens form ytterligare ett steg närmare skogskyrkogårdens utformning. Landskapet har inte gjorts om utan gravkvarteren har passats in i platsens naturliga förutsättningar. Äldre träd och stora stenblock har sparats och utgör idag viktiga delar av områdets karaktär. I det fortsatta bruket av området är det viktigt att bevara områdets anläggningsform. Kvarter NA-NGU Kvarteren anlades i slutet av 1980-talet och har successivt tagits i bruk. Denna del av kyrkogården utgör ett tydligt tillägg. Än idag är delar av området inte taget i bruk. Anläggningsformen och valet av växtmaterial skiljer sig markant från de äldre delarna av kyrkogården. Området har på flera sätt anpassats till nya begravningsskick och önskemål. Här finns ett urngravsområde, minneslund och en muslimsk begravningsplats. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Nybro kyrkogård anlades i en tid när Nybro växte. År 1932 hade Nybro blivit stad. I mitten av 1930-talet stod Nybro kyrka klar. Att staden anlade en egen begravningsplats var ytterligare ett steg på vägen att kapa banden med Madesjö socken och kommun. Den nya kyrkogården anlades en bit ifrån stadsbebyggelsen på en ås utmed Lindåsabäcken. Två män, arkitekt Thure Bergentz och inspektör G. Ruthner, förefaller ha varit delaktiga i planläggningen av kyrkogården. I Kalmar län anlades få nya kyrkogårdar vid den här tiden. Ett närbeläget undantag är Emmaboda kyrkogård som stod klar 1941. Vanligare är att kyrkogårdar har utvidgats under 1930-och 40-talen vilket ofta skedde med ett stort mått av anpassning till den befintliga kyrkogården. Vid anläggandet av en ny kyrkogård fanns möjlighet att anamma nya influenser. De klassicistiska principerna hade starkt påverkat de svenska kyrkogårdsanläggningarna sedan början av 1800-talet. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom nya influenser som ledde fram till utformandet av skogskyrkogårdarna. Nybro kyrkogård är anlagd i brytningstiden mellan dessa båda stilar. I den klassicistiska kyrkogårdens anda är de strikt avgränsade och ordnade gravkvarteren som ger ett effektivt utnyttjande av området. Drag från skogskyrkogårdarnas anläggningsform finns i valet av inhemskt växtmaterial och ambitionen att få platsen att smälta in i omgivningen. Det man skapade blev ett stycke domesticerad natur. I det fortsatta bruket av kyrkogården är det viktigt att bevara denna anläggningsform. Känslan av brytningstid finns också i mötet mellan, för 1930-talet, gamla och nya begravningsskick. I nära anslutning till varandra ligger kvarteren B och G. Linjegravsområdet, kvarter B, får här står för 1800-talet begravningsskick medan urngravsområdet i kvarter G representerar den nya tidens syn på begravningen. Även koncentrationen av barngravar i kvarter E får ses som en koppling till äldre begravningstraditioner. Samtliga tre företeelser är viktiga delar av kyrkogårdens historia. Därför bör kvarter G behålla sin utformning och sammanhängande delar av linjegravsområdet och barngravsområdet bevaras. Kyrkogården har utvidgats vid två till fällen, 1966 och 1986. Den äldre av dessa utvidgningar tar ytterligare ett steg mot skogskyrkogård. Här har kyrkogården i högre grad än på den äldre kyrkogårdsdelen passats in i naturen. Utvidgningen som gjordes 1986 bryter mot de båda äldre delarna av kyrkogården genom sin utformning och valet av växtmaterial. Gravvårdarna på Nybro kyrkogård är företrädesvis låga och ger genom sin massverkan ett enhetligt intryck. Flera av de olika typer av gravvårdar som varit vanliga från 1930-talet och framåt finns här representerade. Gravvårdarna är mycket traditionella till sin utformning. Många av gravvårdarna rymmer person- och lokalhistoriska värden. Det gäller t.ex. de gravvårdar där den dödes yrkestitel angivits, vilket berättar om samhällsfunktioner och näringar som varit viktiga i Nybro under 1900-talet, men också gravvårdar över flera för Nybro viktiga personer som begravts på kyrkogården. Till kyrkogårdsmiljön hör kapellet, klockstapeln, kyrkogårdsmuren och växtligheten framförallt i form av träd. Tillsammans bildar de en värdefull kulturmiljö som bidrar till förståelsen av Nybro stads utveckling under 1900-talet. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Nybro kyrkogård utgör ett av få exempel på kyrkogårdar från 1930-talet i Kalmar län. • Ett kulturhistoriskt värde finns i blandningen av stilar och begravningstraditioner som möttes på de svenska kyrkogårdarna under mellankrigstiden |
