Stäng fönster Jönköping kn, SVARTTORP 12:1
Anläggning - Värdering
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Svarttorps gamla kyrkogård har medeltida kontinuitet. 1868 revs kyrkan och sänktes i Svarttorpsjön i samband med att en ny kyrka med kyrkogård anlades mer centralt i byn. 1869 byggdes gravkoret som står dår kyrkans vapenhus tidigare låg och det rymmer kvarlevorna efter Falkman-Bethska och Adlerbethska släkterna. Tanken var att gamla kyrkogården helt skulle överges men den har använts ända in i våra dagar. Kyrkogården är liten och består av en öppen gräsyta av ängslik karaktär. Den enda vegtationen är den oregelbundna trädkransen av lind, alm och lönn som omgärdar kyrkogården. Gravvårdarna finns främst på den södra delen av kyrkogården och dessa spänner från 1849-2002. Åldersbredden innebär att en stor variation av vårdar finns. 1800-talets stora och högresta vårdar med grusbädd och smidesstaket kontrasterar mot små oansenliga vårdar som kan härstamma från allmänna linjen, medan efterkrigstidens vårdar med låga och breda proportioner och dagens gravvård med asymmetrisk form står för den moderna utvecklingen. I den nordvästra delen finns en rad ålderdomliga gravvårdar från 1700- och tidigt 1800-tal. De är enkla granitkors och inskriptionen är svår att uttyda. Svarttorps gamla kyrkogård är en fast fornlämning och skyddas därmed enligt Kulturminneslagen. Ingrepp i kyrkogårdsmiljön är tillståndspliktiga. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Gravvårdar äldre än 1940, med eventuella tillhörande grusbäddar och omgärdningar, liksom vårdar med titlar utgör historiska dokument och berättar om gravkonstens utveckling och socknens historia. - De fem gravvårdarna från 1700-talet och 1809 ska bevaras på befintlig plats och tas upp på Svarttorps kyrkas inventarieförteckning. - Stenmuren och trädkransen är viktiga som väsentliga delar av kyrkogårdens utformning. Indragningen i den norra muren som förmodligen markerar fruntimmersingången är särskilt intressant. |
