Stäng fönster Jönköping kn, BRÅNERYD 1:47 BRÅNERYDS KAPELL OCH KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Bråneryds kapell och kyrkogård | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Gravkvarteren Området med kistgravar på Bråneryds kyrkogård består av enhetliga kvarter med vårdar från en, ur kyrkogårdsperspektiv sett, kort tidsperiod. Detta innebär att de olika kvarteren är mycket lika i sin utformning, även om det naturligtvis fi nns olika element som skiljer dem åt. Denna typ av enklare och mer lättskött kyrkogård är typisk för andra hälften av 1900-talet. Det är även den enhetlighet som gravkvarteren har, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet. Lundarna Minnes- och urnlunden är typiska tecken på vår tids nya önskemål och förutsättningar. De har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt deras roll som modern och tidstypisk företeelse. kyrkogården i dess helhet Bråneryds kyrkogård anlades 1958 eftersom det rådde platsbrist på kyrkogården i Huskvarna. Området ritades av kyrkogårdsföreståndaren i Borås, Bernt Schmidt i samarbetade med stadsarkitekt Harald Ericsson, Borås, som utformade gravkapellet. Kyrkogården är i det närmaste oförändrad vilket innebär att den idag upplevs på samma sätt som när den anlades. Detta är mycket ovanligt gällande kyrkogårdar eftersom de allt som oftast genomgått många förändringar och inte minst följt modets svängningar. Gravvårdarna har den moderna efterkrigsformen: en låg och bred sten med enkel dekoration och oftast utan titel. Bland vårdarna från 1990-talet och framåt är det vanligare med asymmetriska och naturstenslikande former liksom resta vårdar som på det sättet får en mer hög och smal form än de äldre. Den här utvecklingen visar på tydliga olikheter i kvarter som i övrigt kan verka identiska och just skillnaden mellan kvarter men homogeniteten inom dem är ett väl bevaransvärt karaktärsdrag. Typiskt för en modern kyrkogård är även att använda vegetationen som rumsbildare och på Bråneryds kyrkogård är mängden växtlighet och formen på häckar och buskage en egenskap att värna om. Förmodligen har buskar bytts ut under årens lopp, men på Bråneryds kyrkogård är det inte den specifi ka sorten som är viktig utan hur växtligheten används i upplevelsen av kyrkogårdsrummet. Det ursprungliga gångsystemet på kyrkogården består av afalterade gångar, breda nog för biltrafi k. En tydlig bakomliggande tanke fi nns i sättet det följer terrängen och de avsatser som skapats för olika kvarter. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården -De skillnader i gravvårdarnas utformning som fi nns i de olika kvarteren är viktiga för förståelsen av kyrkogårdens utbredning och användning. -Vegetationen används som en del av den rumsliga upplevelsen och detta bör ske även fortsättningsvis. Det är inte de särkilda sorterna som är viktiga utan hur de används och tar sig ut. -Gångsystemet är ursprungligt och är noga planerat för att följa terrängen på kyrkogården. -Den skoglika karaktären i urnlunden bör bevaras som motpol till det välordnade i gravkvarteren. Här är det naturen som ger förutsättningarna och äldre träd bör få stå kvar samtidigt som yngre släpps upp. |
