Stäng fönster Gislaved kn, ÅTTERÅS 3:22 SMÅLANDSSTENARS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Smålandsstenars kyrka | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A – C Kvarteren har ett tidstypiskt stramt vårdbestånd, enhetligt med avseende på material och storlek. Den låga, enkla profi len är ett uttryck för ståndssamhällets utjämning under folkhemmet. Titlar förekommer endast på några av de äldsta vårdarna och speglar Smålandsstenars historia som stations- och industrisamhälle. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i de övergripande strukturerna. Kvarter D – K Kvarter D – K har en ordinär efterkrigstida prägel genom sitt vårdbestånd, detta är en vanlig syn på svenska kyrkogårdar. Ett gestaltningsmässigt värde fi nns dock i gravradernas placering och rundning, vilken underkastar sig den cirkulära formen på denna den äldre delen av kyrkogården. Kvarter L – N Urngravskvarteren speglar vår tids gravsed. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i den övergripande strukturen med hur kvarterens form är en del i gestaltningen av kyrkogårdens ursprungliga del. Kvarter O – U med minneslund Kyrkogårdens nya del är ett uttryck för det sena 1900-talets kyrkogårdsideal med uppluckrad struktur, lättskötta stora gräsytor och rumsskapande buskage. Genom sin rundade form ansluter den nya delen löst till den gamla med en mjuk övergång. kyrkogården som helhet Smålandsstenars kyrkogård är anlagd 1956 efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson i Jönköping, en av länets fl itigaste kyrkogårdsarkitekter under efterkrigstiden. Kyrkogården ligger på en höjd i utkanten av samhället tillsammans med tidstypiskt sammanbyggd kyrka och församlingshem från 1964 med traditionellt formspråk. Kyrkogården avgränsas åt öster med ett staket och åt söder och norr med kallmurar med vall och häck. Ingångarna har smidesgrindar och granitstolpar. 1996 utökades kyrkogården med sin dubbla storlek mot väster. Den ursprungliga delen av kyrkogården har en ovanlig cirkulär form inom vilken gravkvarteren är placerade, dels längs cirkelns begränsning, dels som rundlar inne i dess mitt. Mittpunkten utgörs av en ceremoniplats med ett stort träkors, vilket bildar slutpunkt för en axel från kyrkogårdens huvudingång i öster. I anslutning till detta har i sen tid ordnats en minneslund, ett uttryck för vår tids gravsed. Kistgravarna i raderna längs cirkeln har vårdar med den för efterkrigstiden typiska låga profi len. I de äldre kvarteren i öster, A – C är vårdarna som regel av opolerad ljus granit med enhetlig storlek och stram, nästan uniform utformning, vilket speglar folkhemmets kollektivistiska ideal. De yngre vårdarna har en mer individuell utformning. Titlar förekommer enbart bland de äldsta och speglar stations- och industrisamhället Smålandsstenar. Två av de tre runda gravkvarteren i centrum rymmer urngravar med typiska små diskreta vårdar. Ursprungligen hade kyrkogården mer karaktär av skogskyrkogård med högresta tallar och granar. Efter stormen Gudrun kvarstår bara en mindre del av dessa och återplantering har skett med lövträd. Härigenom är karaktären kraftigt förändrad. Dock fi nns gestaltningsmässiga värden att värna i den övergripande strukturen med grus- och kalkstensgångarnas utläggning, gravkvarterens form och enhetligheten i gravvårdsbeståndet hos de äldre av dessa. Den yngre – ännu outnyttjade – delen av kyrkogården ansluter genom sin rundade form till den äldre, men har en mycket lösare struktur. Stora lättskötta gräsytor med ett fåtal breda asfalterade gångar är uttryck för vår tids kyrkogårdsideal liksom naturligt formade buskage som avgränsar olika gravrum. I mitten är en minneslund med stora stenblock, en spegling av vår tids gravsed. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider finns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Den runda planen, murar, smidesgrindar, grindstolpar och gångar belagda med grus och kalksten är viktiga delar av kyrkogårdens formgivning. - Det friväxande, naturliga barrträdsbeståndet är rester av kyrkogårdens ursprungliga karaktär. - Den äldre delens bibehållna strama uppbyggnad. - Vårdar med titel bör bevaras på plats och nytillskott inom kvarter A – C anpassas efter befintliga vårdar. |
