Stäng fönster Ängelholm kn, VILHELMSFÄLT 2:13 S:T MIKAEL
Anläggning - Värdering
| S:t Mikaels kyrka, S:t Mikael | |
| 11/14/16 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för S:t Mikaels kyrkoanläggning S:t Mikaels kyrka ligger i Södra Utmarken, en stadsdel i södra Ängelholm, som bebyggdes med villor under 1960-70 tal på jordbruksmark. Kyrkan ligger i en del av området med ishall, arena och plantskola. Kyrkan är en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan. Byggnaden föregicks av en 20-årig diskussion och planering. Kyrkan invigdes 1997 och är ritad av Pontus Möller i Ängelholm. S:t Mikaels kyrka är hans första och hittills enda kyrka. Mellan 1940 och 2000 byggdes ca 700 nya kyrkor i Sverige, företrädesvis i nybyggda stadsdelar under 1960-80-tal. Dock var kyrkobyggande under 1990-talet mycket sällsynt. Anläggningen innehåller tidstypiskt både kyrka och församlingslokaler. Den är mångsidigt komplex med flera byggnadskroppar och tak åt olika håll. Anläggningen är uppdelad i en länga och en vriden del mot öster som innehåller kyrka som höjer sig över de lägre delarna. Samtliga delar har pulpettak, ofta motsående pulpettak med olika höjd och högtsittande ljusinsläpp. Fasaden är vitputsad, taken är täckta med röda betongpannor. Volymerna är skarpskurna på traditionellt dansk/skånskt vis med pannorna lagda ut i gavlarna utan takutsprång och utan plåtar. Kyrkan är byggd i modernistisk anda med traditionella inslag, men utan omedelbara sakrala markörer utvändigt förutom kyrkklocka på taket och ett kors. Kyrkorummet bär en tydlig markering av en ny liturgi, där delaktighet och jämlikhet betonas. Koret är inte upphöjt, kör och orgel står i koret, stolarna är lösa och flyttbara, altaret är framdraget så prästen kan vända sig mot församlingen och predikstolen är ersatt med en enkel ambo. Samtidigt finns traditionella drag med ett långskepp med antydda sidoskepp, högtsittande fönster som klerestoriefönster och tak som ger sakralt intryck. Rummet har den traditionella riktningen med altaret i öster. Kyrkorummet är ljust med vitputsade väggar och många ljusinsläpp och ger ett varmt intryck med rödgul klinker på golvet. Taket är mycket framträdande, det höga taket är vackert och speciellt uppbyggt med böljande former och klätt med sågad träpanel med varierande bredder. En tydlig inspiration för taket är Bagsværd kyrka av Jørn Utzon. Materialen är tåliga och gedigna och det finns en omsorg om detaljer. En bärande tanke har varit ordet som sprids från altaret och det visar sig i bågar som fortplantar sig utåt från altarets mässingsbåge och markeras med blå plattor i golvet och utåt i parkeringsuppbyggnaden. Bland inventarierna märks kors och dopfunt som är tillverkade av skrovlig svartek som är 7400 år gammal. Mycket anmärkningsvärd är skuggan som bildas av korset som hänger i en rundad nisch. Jag ser en skugga av en gestalt med änglavingar. Bland inventarierna kontrasterar vackert det svarta träet i altare, kors och dopfunt mot det vitlaserade i tak, stolar och bänkar. Det är bra att stolarna inte är lackade. Installationer är föredömligt dolda. Församlingsutrymmena har ett nära samband med kyrkorummet och stort bruksvärde. Församlingsutrymmena karaktäriseras också av hög kvalitet men med enklare material som gipsväggar och standarddörrar. Karaktäristiskt och positivt är den höga takhöjden med träklädda tak i många rum och mycket ljus. Ibland samsas för många material som i huvudentrén där man ser tre olika golv samtidigt. |
