Stäng fönster Nacka kn, RÖSUNDA 2:39 KALLBADHUSEN I SALTSJÖBADEN
Anläggning - Värdering
| KALLBADHUSEN I SALTSJÖBADEN | |
| 1/12/12 |
| Motivering |
|---|
|
Badhusen hade en nyckelfunktion i den borgerliga badortskultur som från och med andra halvan av 1800-talet blev ett viktigt inslag längs den svenska kusten. Kallbadhusen utgör ostkustens enda exempel på välbevarade offentliga kallbadhus som inte byggts som för annan användning. Varken dam- eller herrbadhuset har genomgått några större ombyggnader och de åtgärder som trots allt genomförts har snarast haft karaktär av anpassningar, modifieringar, löpande underhåll samt under 2000-talet restaureringar. Byggnaderna har därför kvar mycket av sin ursprungliga karaktär. Att mycket av byggnadernas patina bevarades i samband med restaureringen bidrar till känslan av tid och åldrande samt förstärker upplevelsen av autenticitet. Kallbadhusen i Saltsjöbaden är därmed goda exempel på en byggnadskategori som var vanlig och betydelsefull i början på 1900-talet men där endast ett fåtal välbevarade anläggningar bevarats. Namnet Saltsjöbaden vittnar om badmöjligheternas betydelse för samhällets tillkomst och utveckling och byggnaderna kan i detta sammanhang betraktas som ett fysiskt avtryck som på ett pedagogiskt sätt gör det möjligt att avläsa samhällets historia i landskapet. Badhusens centrala funktion i den borgerliga badortskulturen medför att badhusen i Saltsjöbaden kan kopplas till berättelser om hur framför allt samhällets mer välbärgade levt, roat sig och umgåtts. Betraktat ur ett bredare perspektiv har byggnaderna därför såväl ett socialhistoriskt som ett samhällshistoriskt värde samtidigt som de också visar på tidens syn på hälsa och idrott. Det faktum att man ansåg det nödvändigt att skilja män och kvinnor åt genom att bygga två separata badhus speglar moraluppfattningen. I likhet med äldre kallbadhus har det nuvarande dambadhuset i Saltsjöbaden hyttlängor i anslutning till och ut över vattnet och på så sätt är byggnaden representativ för de traditionella kallbadhusen. Byggnadens U-formade plan som öppnar upp sig mot havet var däremot nyskapande och skilde sig från de äldre, slutna badhusen. Även Torben Gruts herrbadhus är orienterat ut mot havet och tillsammans visar de två byggnaderna på ett nytt sätt att bygga badhus. Till skillnad från dambadhuset anknyter herrbadhuset inte till den traditionella badhusarkitekturen och anläggningen, som var tänkt att ingå i en storslagen simstadion, är ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv snarare är att betrakta som en idrottsanläggning än ett badhus. Var för sig har det antikinspirerade herrbadhuset ett högre arkitektoniskt värde än dambadet, men som delar i helheten Saltsjöbadens friluftsbad, har såväl herr- som dambadhuset, och även Mellanbadet, ett omistligt värde. Badhusen har ett stort miljöskapande värde för Restaurangholmen, men öns karaktär har också varit avgörande för badhusens utformning. Detta gäller inte minst herrbadhuset där arkitekten medvetet strävat efter att få byggnaden att smälta in i den omgivande skärgårdsnaturen. Badhusen har vid flera tillfällen hotats av rivning men planerna har varje gång lett till omfattande protester. Engagemanget visar på det värde Saltsjöbadens invånare tillskriver byggnaderna som under mer än ett sekel fungerat som en samlingsplats för lokalbefolkningen. Detta indikerar att byggnaderna har betydelse för upplevelsen av trygghet, samhörighet och identifikation med närmiljön och därmed för skapandet av en lokal identitet. Badhus har funnits i Saltsjöbaden sedan samhället grundades i slutet på 1800-talet och badhusen representerar således en kontinuitet av friluftsbadande på orten. I ett nationellt sammanhang visar byggnaderna också på friluftsbadandet som en tradition med lång historia och byggnaderna har därmed ett traditionsvärde. De ändringar som badhusen genomgått under årens lopp visar på hur byggnaden anpassats i takt med att formerna för badandet förändrats. Kontinuitetsvärdet förstärks av badhusen i Saltsjöbaden, till skillnad från många andra kallbadhus, inte byggts om för annan användning utan fortfarande brukas för friluftsbad. I den byggnadsminnespolicy som utarbetats av Länsstyrelsen i Stockholms län fastslås att byggnadsminnena i länet ska spegla länets särart och historiska utveckling. Stockholms skärgård är unik och skärgårdens historia lyfts fram som en av tre aspekter som ska prioriteras vid urvalet av nya byggnadsminnen. Saltsjöbadens tillkomst är intimt förknippad med omvandlingen av skärgården från jordbrukslandskap till rekreations- och fritidslandskap. Orten speglar hur samhällets mer välbeställda under slutet av 1800-talet och början av 1900-talets sökte sig bort från staden, som vi denna tid hade börjat betraktas som smutsig och ohälsosam, och ut till vad som beskrevs som den friska och natursköna skärgården. De i sammanhanget betydelsefulla badhusen kan därmed betraktas som en pusselbit i berättelsen om det moderna samhällets framväxt. |
