Stäng fönster Malmö kn, TRYGGHETEN 2 ANNELUND
Anläggning - Värdering
| ANNELUND, S:T MATTEUS KYRKA | |
| 10/3/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för S:t Matteus kyrkoanläggning Kyrkan är omgiven av bostadshus åt två håll, park åt ett håll och ett industriområde som håller på att omvandlas till nya aktiviteter. Mycket människor rör sig kring kyrkan och gång och cykelstråket mellan parken och industriområdet är livligt trafikerat med folk mellan centrum och Rosengård. Kyrkans omgärdade trädgård är en skyddad oas från trafiken. Tidigare var gården betydligt lummigare med flera stora träd och mer nyplantering av träd vore positivt. Träden ute var det som inspirerade till kyrkans utformning inne. Anläggningen innehåller församlingshus från 1957 ritad av Åke E Lindqvist och kyrka från 1983. Kyrkan ritades av Sten Samuelsons arkitektkontor. Kyrkan skiljer sig från traditionella kyrkobyggnader. Planformen är lekfullt organisk med väggar i flera bågformer gjutna i betong med fasad av vitmålat tegel. Murarnas höjd och slutenhet utstrålar allvar. Taket är ett brant pulpettak med glaskassetter. Byggnaden skiljer medvetet ut sig som en speciell byggnad i omgivningen. Den fristående klockstapeln signalerar att detta är en kyrka. Om församlingshuset är byggt i gedigen modernism är kyrkan en form av organisk postmodernism. Kyrkorummets planform liksom möbleringen med bänkar i bågform kring altaret betonar gemenskapen och circumstantesprincipen. Det fristående altaret av marmor är mycket elegant där den tunga altarskivan balanserar på en ensam stenskiva i mitten. Bäst gör sig altaret utan altarduk. Det fristående altaret gör det möjligt att fira mässa med prästen vänd mot församlingen. Altargobelängens starka röda toner är blickfång i rummet. Det är framförallt två saker som ger rummet dess karaktär, golvet och pelarna. Takets höjd som stiger brant från ingången mot altaret inger en sakral stämning. Rummet domineras mycket av de symboliska träden i olika höjd i form av betongpelare med grenar och krona av trä som är speciella och ger kyrkorummet dess karaktär. Träden strävar symboliskt upp mot ljuset och ger också symbolisk skugga. Allra vackrast i kyrkan är det handgjorda ovanliga golvet av runda stengodsplattor som har skiftande olika koboltglasyrer i flera nyanser och uttryck. Golvet, som sluttar från alla håll mot altaret, är gjort av konstnären Gustav Kraitz. De höga murarna med endast två smala ljusinsläpp vänder kyrkan inåt. Materialet med bruna aluminiumpartier i fönster och entrédörrar kan upplevas som främmande i kyrkomiljön. Kyrkorummet utan vindfång vid ytterdörren skapar problem med drag. I arkitektens tävlingsförslag fanns ett vapenhus i kyrkan. Kyrkväggarnas målade grova spritputs inomhus är tyvärr ingen behaglig yta. Glasdopfuntens ändrade inre belysning är för stark och kan bytas till svagare lampor. Kyrkan är i det stora hela oförändrad. Förändring består i att glastaket är förnyat. efter läckage. Liturgiska förändringar har gjort att predikstolen är borttagen och altarringen är undanställd. Rummets starka karaktär är ändå kvar. Församlingsbyggnaden innehåller genomtänkta planlösningar med fin ljusföring i rummen med mycket glaspartier. Fina detaljer är till exempel lanterninerna på taket som ger ökat ljus, delvis smala stålpartier, bevarade utsmyckningar i putsen i korridoren, trapphusens runda glasöppningar och smäckra trappräcke, dörrarna i mörkt trä med trähandtag och kapprummens inredning. Det lilla före detta kapellet inrett med vackra material skulle återigen kunna användas som kapell vid mindre sammankomster. |
