Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, FÖRLANDA KLOCKARGÅRD 1:10 FÖRLANDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

FÖRLANDA KYRKA
10/12/06
Motivering
FÖRLANDA KYRKA är belägen på äldre kyrkplats i övre delen av Löftaåns dalgång i norra Halland. Kyrkan ligger på gränsen mellan skogsmark och öppet odlingslandskap som breder ut sig i söder. Väster om kyrkan ligger den gamla klockaregården. Till anläggningen hör ett församlingshem samt vaktmästarkontor öster om kyrkan. Längre bort i samma riktning ansluter bebyggelse från tidigt 1990-tal.

Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur kantad av hamlade träd. Muren genombryts av nygotiska smidesgrindar i fyrsidiga stenstolpar. Invid de norra och västra kyrkogårdsmurarna står ett rikt antal äldre gravstenar uppställda i en unik samling. På kyrkogården finns 80 gravvårdar från tiden före 1850. Den äldsta gravstenen dateras till 1632.

Kyrkan är uppförd i sten med putsade och vitkalkade fasader. Tornet uppfördes 1828 och långhus samt korparti vidbyggdes 1885-87 efter ritningar av Adrian Crispin Peterson, som ett av hans tidiga verk. Långhuset ersatte ett äldre på samma plats. Fasaderna artikuleras med slätputsade hörnkedjor, risaliter, gördel- och takfriser, till viss del återskapade 1992-93. Långhusets murar genombryts av rundbågiga spröjsade gjutjärnsfönster med rusticerade omfattningar upptill. Tornet kröns av en karnissvängd huv med lanternin, klädda med fiskfjällsmönstrad zinkplåt. Det flacka långhustaket har kopparplåttäckning. Lanterninen och syportalens gavelspets kröns av nygotiska kors. Stilmässigt utgör kyrkan en kombination mellan tidstypisk nyklassicism exteriört och nyrenässans i inredningen. Exteriören är välbevarad med säregna spröjsade gjutjärnsfönster.

Kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv, indelat i olika fält med listverk och bemålning. Från den nuvarande kyrkans tillkomsttid härrör altaruppsatsen med sakristieskrank, altartavlan, altarringen, psalmnummertavlorna och orgelfasaden samt den öppna bänkinredningen. Det rutmönstrade kalkstensgolvet i koret är troligen ursprungligt. 1992-93 utfördes rekonstruktioner av det invändiga arkitekturbundna måleriet på tak, väggar och viss fast inredning. Bården med palmetter under taklisten återskapades och dörrar och bänkar ekådrades. I samband med dessa åtgärder tillkom också läktarunderbyggnader. Den nuvarande interiören präglas i huvudsak av byggnadstidens nyrenässansideal, som delvis återställdes 1992-93.

Från kyrkans äldre föregångare finns ett antal inventarier som minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet bevarade. Den medeltida dopfunten i täljsten med fyrpassformad cuppa härrör från 1200-talet. Dopfuntsbaldakinen är ett 1700-talsarbete i trä, liksom altaruppsatsen invid korets sydvägg, med ett 1600-talskrucifix. Predikstolen var enligt uppgift tidigare försedd med en dörr med årtalet 1773, vilket troligen anger tillverkningsåret. Ljudtaket är senare tillkommet. Till de äldre inventarierna hör också den lilla psalmnummertavlan skuren i trä på ett senare tillkommet fundament. Den äldre läktarbarriären är dekorerad med apostlamålningar.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, grindar, trädrader och äldre gravvårdar.
- Den sedan byggnadstiden välbevarade exteriören.
- Gjutjärnsfönstren.
- Interiörens prägel av nyrenässans.
- Det invändiga arkitekturbundna måleriet i taket med palmettfris.
- Inredningen från byggnadstiden.
- Äldre inventarier från den gamla kyrkan.